Heta ord (32). Vishet

Skillnaden mellan att vara vis och att vara klok är att vis blir du genom erfarenhet av ett långt liv. Klok är detsamma som förståndig. Men egentligen är klok och vis att betrakta som synonymer.
(källa: https://spa.merinfo.se/)

En vis människa kan beskrivas som en människa som har självinsikt, hög moral och känslomässig stabilitet. Vis blir man med ålder, kunskaper och erfarenheter. Hör man någonsin talas om en ung och vis människa?

En klok människa är en förståndig människa, men det betyder inte att en klok människa automatiskt är en vis människa. Att vara intelligent är inte heller samma sak som att vara vis, och en intelligent människa kan till och med vara en rent okunnig eller oförståndig person.

Visdom skulle kanske kunna  beskrivas så här:

- En mänsklig egenskap
- En sällsynt och personlig egenskap
- En vis person är en person som har förvärvat särskilda kunskaper och som genom erfarenheter genomgått en beteendemässig och känslomässig utveckling.

Visdom är inte ett resultat av bildning utan av ett livslångt försök att nå den.
(Albert Einstein)

(källa: https://wellness-wisdom-wealth.se/wisdom/)

Tommy Hellsten skriver i sin bok Ju mindre du gör, desto mer får du gjort om vishet (visdom):

En ödmjuk människa lyssnar mer än hon talar. Därför är hon snabbare att lära sig nya saker än den som är stolt. Den stolta är fullt sysselsatt med att övertyga andra om sin egen förträfflighet, därför har hon inte tid att lyssna. Eftersom hon inte lyssnar kan hon inte öppna sig för nya intryck. Den ödmjuke behöver inte skynda sig att övertyga andra om sin förträfflighet eftersom han redan vet vem han är. Därför har han tid att lyssna, och lär sig samtidigt något nytt. På en väg som leder till vishet lär man sig därför ofrånkomligen lyssnandets konst. Det här gäller naturligtvis inte alla människor, eftersom långt ifrån alla vandrar den väg som leder till vishet. Visdom består mer av frågor än av svar. Frågor är dynamiska, de för hela tiden framåt och ger oss styrfart. Paradoxer förvirrar och väcker frågor, och leder därför till vishet. En vis människa förundras oftare än hon ger svar. Den som snabbt försöker ge svar tror att han redan nått målet. Den som förundras är istället inspirerad av de under han möter på vägen, och befinner sig därför alltid i rörelse. Paradoxen irriterar den som tror sig veta, men är en vishetens källa för den som vet sig tro.

Kontentan av det ovan citerade blir att vishet är en konsekvens av lyssnande, accepterande av paradoxerna i tillvaron, ålder, öppenhet och att våga ställa frågor och även våga vara tyst, i betydelsen lyssnande och öppenhet. Ingen passiv, tjurig tystnad, utan en öppen, lystrande tystnad, som är lik en mild sommarbris vid 19-tiden under högsommaren. En tystnad som är som en mjuk smekning på kinden som inger förtroende, tro, trygghet, tillit och  skapar ödmjukhet.

Och tydligen behöver man vara en Einstein för att ana verkligheten bakom dessa ord om visheten. Och att “vara en Einstein” innebär i själva verket att vara öppen, barnsligt nyfiken på livet och upptäckterna, vara motsatsen till fastvuxen och ta emot det livet ger och bjuder och inom sig sammanfatta och omfatta och fatta tag i det vishetens Andes vind viskar till mig om livet och tingen.