Byggnader (35)

Lusthuset på Wämö, i höstinramning.

Kranskötare i influensatider

Byggnader (34)

Pantarholmen, Karlskrona. Staden byggd på öar och holmar.

Byggnader (33)

Sen eftermiddag igår. Lilla Pantarholmen, Karlskrona.
Klicka för en större bild.

------------------------------------------------------------------------------------------

Får man fotografera hus och byggnader utan tillstånd?

Svar: Att fotografera byggnader, vare sig de är offentliga eller privata, är tillåtet enligt lagen så länge fotografen befinner sig på allmän plats. Fotografierna får sedan användas i trycksaker och andra tvådimensionella former. Det krävs således inte tillstånd från en ägare av en byggnad för att fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast när fotografen kliver in på markägarens mark, dvs. privat mark.

När det gäller interiöra bilder så är det tillåtet att fotografera utan tillstånd i entréer i offentliga byggnader eller trappuppgångar som är tillgängliga för vem som helst. Fotografering av interiör i privata hus kräver dock tillstånd därför att fotografen då befinner sig på privat mark.
(källa: http://www.sfoto.se/tio-fragor-om-lag-och-ratt)

Båtar i höstdis

Klicka för att se en större version av bilden.

Dukat till höstfest

Ibland är det så

Medvetandeström

… det naturliga steget, det helt naturliga, det som ger mig kontakt med mig själv…
ljuset som lyser in genom det lilla takfönstret, skuggorna skapas, de löv som omger meditationsklockan, deras färgnyanser i grönt, lite gult, lite brunt, platta, lite hoprullade, min kropp, andningen och rörelsen den orsakar; magen spänns ut, återgår, spänns, återgår, axlarna som höjs och som återgår, igen och igen….
ögonlocken som blinkar, ljudet av vinden och en skrockande fågel når min trumhinna, gäspningen, tankarnas lek hit och dit…

Det helt naturliga, det som helt enkelt bara sker, måste ske, det som finns, det som Är. Andningen, ögonlockens blinkningar, magens kurrande, fingrarnas rörelse, pupillernas flackande eller stillhet, en liten muskelryckning, saliven som utlöser sväljreflexen, tankarnas än hit, än dit-rörelse, min kroppstyngd mot stolen, ljuset från den stora ljuskällan, skuggorna som kommer av att något korsar ljusets bana, reflexen att klia sig på kinden, intill örat - för att det kliar lite, den torra känslan i strupen. Andningen genom näsborrarna och ibland genom munnen...

Om cellernas beroende av varandra

Om allas vår stora betydelse.

Ur boken Människan - en fantastisk skapelse (Brand/Yancey)

Att vika av från stora vägen

Tankar om ett foto

I förgrunden ser jag en asfalterad väg och kantsten som anger var trottoaren börjar. Ett smalt område med gräs och blommor innan gångbanan kommer, också den asfalterad, och som följer utmed vattnet åt höger och vänster. En liten sluttning som är stenlagd med fyrkantiga stenar med lite gräs och ogräsväxtlighet mellan, innan blicken når det blå vattnet. Vattnet är relativt stilla idag, vänliga vågor rör sig på ytan och orsakar att båtarna 100 meter bort guppar lite upp och ner där de ligger vid sin brygga på Långö. På bilden är allt utom båtarna och vattnet ut en bit från land i skärpa. Det närmaste drar till sig blicken. Båtarna därborta är bara som en fond i fjärran, men ger ett tydligt vittnesbörd om att det är sommar och inbjuder till tankar om båtfärder, bad, varma släta klippor i skärgården och bensindoft och vind i håret. Det i bilden som fångar ögat, det som är själva blickfånget, är de ljusröda, blommorna närmast mig. I det smala området mellan trottoaren och gångbanan.  Tio röda blommor på högrest stjälk, vilka gungar lätt i vinden. Stjälken är så tunn, så hög och bladlös, så den vippar än hit, än dit av lätta vindbyar. Att ta närbilder på dem är hart när omöjligt, rörelseoskärpan är ohjälpligt där. Vallmo, med spröda, tunna kronblad, lång tunn stjälk, vacker. Blicken dras till den. Med vattnet som bakgrund, lyser den röda färgen fram och de oansenliga blommorna lyser upp min dag. 

En klocka med spröd ton

Trumpifiering

Trumpifiering finns med i Språkrådets lista över nya ord 2016.

Definitionen lyder:

Förändring av den politiska debatten i riktning mot en retorisk stil där man säger sådant som får uppmärksamhet utan att ta hänsyn till konsekvens eller fakta.

När är vintern här?

SMHI har ett par intressanta definitioner:

Om dygnsmedeltemperaturen är 0,0°C eller lägre fem dygn i följd, säger vi att vintern anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vinter.

Det finns även en kalendarisk definition som säger att vintern omfattar månaderna december, januari och februari. Enskilda år kan avvikelsen från vinterns normala ankomstdatum vara stor. Riktigt milda år kan den meteorologiska vintern helt utebli i Sydsverige.

Obetydlig?

Tänk på det.

Enorm

Vid torget i Karlskrona. 

Byggnader (32). Erik Langemarkstrappan. Karlskrona

Akrostikon

Wikipedia:
Akrostikon (från grekiska ακρόσςτιχον, akróstichon) eller namndikt är en dikt där begynnelsebokstäverna (mer sällan slutbokstäverna) i varje rad tillsammans bildar ett ord eller en mening. Akrostikon förekom redan i antiken och var på modet i Sverige under 1600-talet.
Ett akrostikon är till formen ett enkelt korsord, och benämningen används också för korsord som endast har ett lodrätt lösningsord.

Nu en (?) akrostikon på ordet KREATIV:

Känslan av att vara
Redo för att gång på gång
Erövra nya insikter och finna nya
Alternativ för att lösa de utmaningar
Tiden ställer mig inför, gör mig
Ivrig att följa maningen i mitt inre, ett
Val som leder till nya möjligheter och en väg framåt.

Höstmatta

Lärandets grop

Lyssnade för någon dag sedan på James Nottingham som föreläste om pedagogik och lärande. En mycket stimulerande, rolig, givande, matnyttig och lärorik föreläsning (lecture) för hundratals pedagoger och andra skolmänniskor. Han talade bl.a. om The Learning Pit (han bad om ursäkt för det sista ordet i begreppet, som på engelska betyder grop). Han menar att allt lärande är en process som ibland är arbetsam och behöver vara det för att det ska leda till "reellt lärande".
Hans modell för lärande ser ut så här:

Läs mer om hans väl grundade teorier: >> http://www.jamesnottingham.co.uk/learning-pit/
En av hans grundteser lyder: Beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund.
Lyssna också på denna låt, skriven och framförd av en liten tjej i England, 6 år gammal, om just The Learning Pit:   >> https://vimeo.com/224448260

Om en sångförfattare

”Han älskade alla som fick honom att skriva”.

(Marianne Greenwood om Evert Taube)

onsdag

att få vakna upp till
en vanlig onsdag
med en kopp kaffe

rykande varmt
lagom styrka
perfekt blandning

en njutning
att inandas
att inmundigas

koppens runda form
och kaffets lugna
doft

i skön harmoni
med pulsen
och dagbräckningen

det är en ny dag
med ny kraft
nytt mod

med nya böner
och nya bönor
sida vid sida

tisdag

enkelheten i
en tallrik med
havregrynsgröt

lite lingonsylt
och kall mellanmjölk på
och salt uti

tilltalar och attraherar
mig
och mättar dessutom

det enkla
det i mångas ögon
simpla

det avskalade
från all flärd
och glamour

är ändå
så rätt
så intagande

välsmakande
välbehagligt
välkommet

varje morgon
och varje morgon utan
är en förlorad morgon

måndag

inledning på veckan
enligt kalendern
på väggen

allt lugnt
ny dag, nya möjligheter
inom mig

hela världen
utanför
är öppen

livet är öppet
vägarna ligger framför
vägarna bakom är kvar

himlen ovanför
marken under
luften omger oss

en utandning
en djup inandning
i lugn rytm

söndag

en blomma slokar
med kronblad
och de gröna

kylan har gjort
sitt intåg i novemberkvällen
på väg mot frost och is

gräset ligger ner
i en ställning som
vittnar om acceptans

mot omvärlden
och dess kyla
som på beställning

varje år
när sommartid
byts till vintertid

årets kretslopp
och att allting återkommer
talar till oss

inger hopp
och mod
i november

det finns liv
även i det till synes
stilla och livlösa

och i det som
till det yttre förefaller
vara ett offer för förgängelsen

livet är starkt
livet segrar
livet Är

lördag

lördag, ledig dag
en resdag
på en färdväg åt sydväst
väder och vind
spelar ingen roll
det går åt det hållet ändå

november, lite mörk
lite disig ibland
men solen finns
och tittar fram i molnsprickorna

möter barnen och deras
glada skratt
i lek och stoj
morgon som kväll

dagen gryr
snart kommer kvällen
det pekar
mot december

fredag

Solen gick upp idag igen
över helt krusningsfritt hav
molnen, de lätta, dansade glatt
måsarna svävade
sothönorna guppade stilla
vattnet rörde sig inte alls
låg bara som en nybäddad säng
utan minsta skrynkla och störning

det är frid och ro
i den bilden
en bild som vi ibland
får se
om vi stannar
om vi vågar
om vi vill
om vi tar in den

idag lyckades jag
och det hände när jag slutade
att anstränga mig
utan bara lät det ske

torsdag

Sitter stilla i min stol
tittar ut över fjärden
med det lugna vattnet

Den gula bilfärjan stävar
mot ön i söder
bilarna fyller dess lastyta

Fullriggaren ligger vid sin brygga
intill Marinmuseum
i stilla vatten

Den gamla minsveparen
ligger vid kaj
insvept i lätt dimma

måsen glider
stilla
på obefintlig vind

Mjölnarholmen, ett stenkast ut
i fjärden,
är övergiven så här års

Inget rör sig där
ingen bor där
ingen verkar bry sig

Polenfärjan längre bort
vid sin stenkaj
väntar på avgång

kabeltornet på
NKT:s tomt
är landmärke på Verkö

Stumholmen ligger stum
lyssnar tyst
efter sjöväderrapporten

En lugn dag
inte som i förrgår
med styv kuling

Kustbevakningens båtar
väntar på uppdrag
och avvaktar ordern

Dimman lättar
tar lätt på morgontiden
dansar mjukt över havslinjen

en enslig flagga
vajar nästan obemärkt
högst upp på en mast

de röda bojarna
guppar upp och ner
i jämn rörelse utan rädsla

Krusningar och jämn vind
kan synas
på havsytan

inre lugn
och trötthet
men samling

vågskvalp efter
turbåten som styr
österut

en lanterna lyser
i fjärran
strax före horisonten

En ny dag
andas jag in
den gamla andas jag ut

Visdom à la Lennon

Saxat ur BLT.

John Lennon-wall i Prag.