Värdigheten att få finnas -
och de orden fanns på näthinnan när jag
kom till jobbet och gjorde mig en kopp kaffe,
skrev orden, smakade på dem, nästan på
samma sätt som jag smakade på och drack kaffet.
Jag är inte säker på vilket som var godast:
kaffet eller orden i rubriken.
Bortsett från den fysiska upplevelsen,
kan jag med emfas påstå att smaken av rubrikens ord
dröjde sig kvar - om än inte i min mun,
men så mycket starkare i mitt sinne.
Värdigheten att få finnas
lyser upp mitt inre, mitt sinne,
framkallar en djup frid och en stilla glädje,
en underström,
bortom det synliga och för ögat uppenbara.
Tacksamhet är ordet som beskriver
den känsla som finns inom mig.
Tack att jag får finnas.
Tack för livet jag fick för länge sedan
och livet jag får dagligen.
Det är som en ström av
grundvatten,
en underström som trotsar
tid och rum,
motstridiga känslor och tankar.
Tack gode Gud,
min himmelske Fader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar