Det sägs att man inte ska
vända kappan efter vinden.
Det blåser ju så många vindar i vår tid.
Så kanske det alltid varit.
Men dagens vindar är så påtagliga,
påträngande, påslagna och: PÅ.
Hela tiden.
Det är med nöd och näppe möjligt
att hålla dem utanför min sfär.
Det finns en annan vind
jag istället med hela min vilja väljer,
problemet är bara att jag öppnat upp
för så många andra vindar,
så det är svårt att urskilja den goda
och varma vinden.
Den vind
som blåste i dalen
så döda ben fogades samman,
led till led, knota till knota, ben till ben.
Och vindens verkningar fick den förskingrade
och splittrade kroppen att resa sig i sin fulla längd.
Samma vind som
blåser vart den vill, och du hör dess sus,
men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far.
Så är det med var och en som är född av Anden.
Den vinden vill jag få del av, ställa mig på rätt plats
så att dess verkan träffar mig.
Jag väljer idag att vända min kappa efter vinden.
Den vinden.
så döda ben fogades samman,
led till led, knota till knota, ben till ben.
Och vindens verkningar fick den förskingrade
och splittrade kroppen att resa sig i sin fulla längd.
Samma vind som
blåser vart den vill, och du hör dess sus,
men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far.
Så är det med var och en som är född av Anden.
Den vinden vill jag få del av, ställa mig på rätt plats
så att dess verkan träffar mig.
Jag väljer idag att vända min kappa efter vinden.
Den vinden.
Joh. 3:7-8, Hes. 37:9-10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar