En pessimist är den som ser en svårighet i varje möjlighet. En optimist är den som ser en möjlighet i varje svårighet. Det är stor skillnad på dessa två personer. Colmar är en liten korsvirkesort i Frankrike och också ett klädmärke, men det finns även en man som heter Lars Collmar. Han är präst och har varit nattpräst på Sveriges radio. En intervju med honom fanns med i gårdagens BLT där han bl.a. berättar om mannen som hoppade från en skyskrapa. När han passerat andra våningen säger han högt för sig själv: - det har ju gått bra hittills… En obotlig optimist. Dum kanhända, kanske du tänker, men ändå. Han mår ju bättre på sin färd ned mot asfalten.
Lars Collmar berättar den lilla anekdoten mot bakgrund av att det nu igen finns – och det har funnits många – domedagsutsagor för detta nya år. Det har funnits domedagstalare under historiens gång som levererat sådant tidigare - sektledare, domedagsprofeter, forskare, Jehovas vittnen och nu är det inkakulturens tur att förutsäga världens undergång. Och den som läser forskarrapporter och hur många vetenskapsmän resonerar om hur vår jord missbrukas, så finns det nog fog för att se dystert på framtiden ur ett globalt perspektiv. På ett personligt plan kan det också finnas orsaker till dysterhet. Men jag vill lyfta fram det positiva. Tänk om det finns möjligheter i det vi ser som omöjligheter? Tänk om det finns framkomliga vägar i det globala och i det personliga? Tänk om det är sant som tältmakaren och teologen Paulus utropar i frihetens kapitel (romarbrevet 8 i bibeln): ”om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss”. Då kan även den mest pessimistiske känna att hoppet väcks till liv. Och om orden i romarbrevet är sanna, då är optimisten den sanne realisten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar