Heta ord (16). Jämlikhet.

En debatt som aldrig verkar ta slut är den om jämlikhet. Jämlikhet mellan könen, lika lön för lika arbete, jämlikhet mellan flickor och pojkar i skolan. Jämlikhet, jämställdhet, lika villkor, likadant, samma nivå, samma behandling, samma plan. Att jämföra och jämföras. Att tävla och att vara snäppet över. Tankar och debattord och infekterade känslor om detta finns lite överallt. Ofta kommer starka känsloyttringar fram i dessa debatter och ord i samhället runt omkring oss. Kanske har vi själva deltagit i debatterna och ordkrigen. Jämlikhet.

Det finns en person som presenteras i Boken - Bibeln - som innehade den högsta tänkbara jämlikheten utan jämförelse. Det handlar om Jesus Kristus. Och det skrivs så här om honom i Filipperbrevet kap. 2:1-10:

Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Dessa ord och meningar har en stor sprängkraft inbyggda i sig. Kan ord som skrevs under det första århundradet av vår tideräkning ha en bärighet, en relevans, en styrka, vara en riktningsvisare och en kompass och ledstjärna för människor anno 2016? Hur applicerar man dessa ord om att frivilligt avstå från den yttersta, den mest ypperliga positionen som vi kan tänka, och kliva ner från denna? Vad kan det lära oss om vad sann storhet är? Hur kan vi praktisera det utan att kliva på oss själva och utan att känna oss förtrampade och förorättade?

Det är - historiskt sett - ett framgångsrecept att göra som han gjorde. Att gå de vägar han gick. Att se på sig själv, på Gud Fader, och på sin omgivning på det sätt han gjorde. Och att handla i enlighet med sin upphöjda ödmjukhet, som inte var en falsk ödmjukhet med självkränkande förnekelse, utan ett medvetet val med kärleken som utgångspunkt och kärna.