Heta ord (18). Hängivenhet.

Ibland kommer tankar till en via oväntade kanaler (som jag skrev om häromdagen, då temat var: Från åsikt till insikt). Denna gång var det från TV-kanalen Eurosport, där mitt tittande på en favoritsport (Snooker) avbröts - igen - av ett reklamavbrott. Det flimrade förbi häftiga scener och upphetsade människor i en mängd olika idrotter och läktarplatser: fotboll, hockey, cykling, basket, handboll, utförsåkning, tennis, snooker; och alla och allt hade detta gemensamt: passion, glädje, hänförelse, ogenerat engagemang, oförlikneligt kroppsspråk, lust, en själens och kroppens explosion och exaltering.

Och så kommer reklamrösten, välformulerad, välartikulerad, välriktad och välljudande:

You can´t understand my devition if you dont share my passion...

När jag satt i soffan, förstod jag budskapet. Jag insåg poängen med alla ljud och läten, ansikten och lyftade armar. Det handlade om hängivenhet. Det handlade om att hänge sig åt den idrott som hjärtat slår för. Utan pardon, utan ursäkt, utan genans, utan återhållsamhet, utan att bry sig om vilka som ser eller vilka som hör. Hängivenhet. Devotion. Även om andra inte förstår det, så spelar inte det någon roll. Nu handlar det om mitt hjärta, mitt liv, min guldkantade tillvaro och förgyllda verklighet. Genom idrotten. Så är det för miljontals människor över hela vår jord, varje dag, varje timme är det någon som hän-ger sig (jag skriver bindestreck för att ingen ska tro att jag skriver hänger sig, dvs. det tragiska ordet med ng-uttal i mitten).  Att vara hängiven. Hängivenhet.

Och de som sågs dansa ansågs galna av dem som inte kunde höra musiken
(Nietsche)

Frågan som möter mig utifrån, och jag hör den inom mig också, är: vågar jag hänge mig, vara en hängiven person, våga visa hängivenhet -  i min tro, i min vilja att visa godhet och förlåtelse, i generositet och i trygg mänsklighet? Att visa hängivenheten i mitt livs glädje, i min övertygelse, i mitt musicerande, i mitt skrivande, i mitt talande, i mitt engagemang för andra människor?
Jag känner i skrivande stund att jag vill det! Jag tänker att jag hän-ger mig mer helhjärtat i fortsättningen.

Som dessa kända ord uttrycker det:

det är bättre att koka över ibland, än att aldrig koka. 

          Eller:

bättre lyss(na) till den sträng som brast än att aldrig spänna sin båge 

(Verner von Heidenstam, 1902).

Hängivenhet. Vilket ord. Och vilken kraft.