Snömos

Wikipedia defininerar sin text- och innehållsstil och sin allmänna hållning i vetentskapliga texter så här:

Här en bok med samma namn.

Att skriva specifikt och koncist är en del av Wikipedias stilistiska ideal. Texter som innehåller många fraser med begränsat eller inget innehållsvärde brukar kallas fluff eller snömos.

Att skriva specifikt innebär bland annat att tydligt avgränsa sitt ämne, att skriva så konkret och precist som ämnet och källorna medger. Att skriva koncist innebär att skriva så kortfattat som möjligt utan att utelämna relevant information; att inte brodera ut texten och att inte upprepa information.

Luddigt formulerade artiklar låter ofta försåtligt påskina sådant som inte är belagt med källor. På engelska Wikipedia kallas detta weasel words - på svenska säger vi att man ska undvika vaga syftningar. Ospecifika och osakliga skrivningar blir lätt osakliga eller icke neutrala. Luddigheter kan också åtminstone vid en ytlig betraktelse dölja att ett artikelämne inte hör hemma i ett uppslagsverk. De allra flesta gånger som användare skriver luddigt, oprecist och okoncist är det dock oavsiktligt. En användare som skriver luddigt eller okoncist i en artikel har ofta goda avsikter.

(läs mer om koncis och icke-koncis text:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Skriv_specifikt_och_koncist )

Den 18 september skrev jag på denna plats om två begrepp, där det ena ganska ofta handlar om snömos, dvs. okoncisa ord, visioner, termer, riktlinjer etc. i organisationer, och kan även handla om personliga omständigheter. Artikeln handlade om termerna Övergripande och Genomgripande. Jag menar att det ganska ofta - förhoppningsvis inte alltid - finns ett stort glapp mellan det ena och det andra. Och har man upplevt att övergripande planer och mål och inriktningar ofta inte uppfylls eller nås, då kommer lätt känslan att alla de fina orden är snömos och inget annat. Orden är enbart ord, utan substans, utan bärighet, utan slagkraft, utan genomgripande kraft till personlig förändring.