Någon som vet allt

Under hela mitt liv har jag haft svårt för vissa saker. Jag ska inte ta tid att räkna upp allt. Det skulle ta alltför lång tid. Mitt fokus idag ligger på en företeelse som dyker upp ibland, och jag hoppas att jag själv inte är på det sättet så att andra upplever sig exkluderade och “efter”. Ibland möter jag en sorts personer som verkar kunna allting.

De har läst allting, är väldigt pålästa om de mest skiftande ämnen och områden i livet och samhället, de har varit med om allting, de har hört allting själva eller i alla fall hört om allting och tillägnat sig detta på olika sätt, de har varit på alla platser och vet det mesta om det mesta. Och läst allt. Inget verkar ha gått dem förbi. De ställs aldrig inför något nytt och okänt eller fördolt - nej, de kan aldrig överraskas, allting är dem väl bekant. De har alltid förhandsinformation om allt och alla. Och de kan dra de riktiga slutsatserna, de har varit och nosat på allt nytt och allt gammalt, och de säger det ofta på ett sätt som gör att andra känner sig hopplöst efter, förlegade och icke allmänbildade.

Skulle någon komma med något som ligger utanför deras kontext eller kunskaps- eller erfarenhetsområde, verkar det som om de lyssnar förstrött, nästan lite ointresserat, och låter det passera utan en enda kommentar. Detta har jag väldigt svårt för. Jag värjer mig mot det. Jag tänker att “färdiga människor - finns det?” Ja, det gör det. Jag har mött dem. De finns sannerligen.

Men jag tänker även vidare, är man verkligen färdig bara för att man redan tror sig veta allt, och det förefaller som om det stämmer?

Finns det verkligen någon 
som är färdig, som är klar?
Någon som inte behöver lära sig något mer
inte behöver se mer, inse mer, förstå mer?
Som verkar övertygande i alla lägen
Och övertygad i allt man säger?
Finns det någon lucka inom henne,
ett tomrum inom honom?
Något som gått dem förbi i allt 
sitt färdiga allvetande?
Existerar någonsin frågan: jag vet inte?
Kan den överhuvudtaget vara möjlig för
en alleswisser? En som alltid vet och läst och kan 
och hört och förstått och sett och erfarit och 
upplevt allt? 
Kan den personen alls bli överraskad av livet,
av glädjen, av det plötsliga källsprånget?
Jag tror att vi är de frågor vi ställer. 
Inte alltid att det är svaren som är sanningsbärare.