Det är tisdagsmorgon. Lite kyligare luft än i lördags, men jag tycker det är skönt med lite mer syre och rörelse i luften. Förra sommarens instängda känsla finns kvar i minnet, i kroppsminnet inte minst. Det kom till en punkt där jag längtade efter kyligare luft med rörelse, vind och vågor som kunde svalka. Torkan var enorm och brandrisken överhängande i ett par månaders tid.
En vind rör sig alltid, den är aldrig stilla
den rör sig framåt, aldrig bakåt, jag har aldrig sett en vind som rör sig bakåt -
som livet, som vårfloden, som möjligheterna.
Vinden rör sig och berör.
En vind drar fram just nu
och här
för vissa är det en risk
för andra en möjlighet.
Vindskyddsbyggare eller vindkraftsidkare. Valet är ditt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar