De resande och läsande

Reklam från SAS, med en bild av en man som vandrar i öknen: 

Så länge du reser, förändrar du världen.

Jag vet inte om det är sant, men en sådan text kan ändå vara en förmildrande omständighet när det gäller min inställning till reklam.  Jag skulle vilja göra ett tillägg: så länge du reser, förändras du. Det är när vattnet står still, de blir unket. Det är när jag stagnerar, som det där med att bära frukt inte händer. Döda havet har inget genomflöde, bara inflöde - och då dör sjön. Då tar salterna i berggrunden under och omkring sjön, över. Och tar död på allt liv. Om det funnits både inflöde (och det måste ju finnas, annars torkar sjön bort) och utflöde, hade livet och framtiden för sjön sett annorlunda ut. 

När vi är på väg, växer inte mossa på oss. Är vi i rörelse, samlas inte dammet på oss. Vi kan bli smutsiga av livet och dess villkor och möten, men rörelsen är avgörande. Jesus sa: följ mig. Vi kan följa, resa och förändras, samtidigt som det finns ett lugn inom oss, en frid som övergår allt förstånd, och som världen inte kan ge. Det inre lugnet finns som en förutsättning till vandringen, rörelsen, förändringen. På det sättet - om jag ser på mig själv som en vandrare - kan jag också se på människor runt omkring mig - som resor. De resande kanske inte är ett så dumt uttryck egentligen. Läsarna är ett annat uttryck som ger en bild av en människa som inte är färdig. Och i min uttydning av ordet Läsare ligger det att vara vidöppen i sinnet både för bibelns budskap och ord, men även andra böcker, från andra författare, vilka är livets medvandrare genom tillvaron.

Så länge du läser, förändrar du världen.
Så länge du reser, förändrar du världen.