Sommarängen

Sommarängen.

Den vajar lätt i vinden, sommarblommorna och det höga gräset rör sig i en stillsam rytm, de liksom andas in sommarbrisen. Det gröna är överväldigande, blommornas färger följer därefter i en kaskad av kulörter och former. Ordet blomstersäng kommer för mig, en säng av blomster - blommor - för någon att vila i. 

I SAOL läser vi: blomster|­säng substantiv ~en ~ar
• ibl. sängformad blomster­rabatt

Vem vilar där? Är det inte de små krypen, de små djuren? Är det det pågående skapandet som ibland tar sin tillflykt dit för att finna vila och ro? Rådjuren och boskapen kan lägga sig där för att vila. Och vi är många som funnit vår tillflykt till dessa sängar av blomster.  Och det är helt rätt, en möjlighet att komma ihåg, att inte förglömma. 

Israel Kolmodin, levde 1643-1709 och var professor i Uppsala, präst och biskop i Visby, han skrev den psalm som är sommarpsalmernas sommarpsalm. 

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor 
Nu nalkas ljuva sommar då gräs och gröda gror
Med blid och livlig värma till allt som varit dött
Sig solens strålar närma och allt blir åter fött

De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar och alla gröna träd
skall oss var dag påminna Guds godhets rikedom.
Låt oss den nåd besinna
som räcker året om.

Man tror att han fick inspiration av naturen vid Hångers källa i Lärbro på norra Gotland, där man reste en minnessten 1944, för att  minnas ursprunget för Kolmodins vackra och lyriska psalm.
Läs mer: https://www.guteinfo.com/?id=262 

Melodin är känd från Roslagskullahandskriften 1693 och trycktes för första gången i 1697 års koralpsalmbok. Vem som har komponerat den vet man inte. Den torde ha sjungits redan till den svenska folkvisan "Grefwen i Rom" från slutet av 1500-talet.

https://goo.gl/maps/oJu2U8v3MfzuTgA79