Träden vajar. Vinden tar tag i deras krona och får dem att röra sig. Ibland stilla, ibland måste kronan böja sig radikalt för att inte knäckas av vindens kraft. Suset når mina öron som ett svårdefinierat ljud, det rör sig fritt, det skapar rymd och omfattning.
Du hör dess sus, men du vet inte varifrån det kommer eller vart det går, sa Jesus till Nikodemus. Suset från min dator är inte alls detsamma. Det är liksom störigt. Det ljud som når mig från trädens toppar är inte störande, mera uppfriskande, uppmuntrande, levande.
Jag brukar ibland ställa mig i vindriktningen och andas ut, och andas in luften som rör sig. Särskilt när jag är varm och svettig, så måste jag hitta en plats dit vindens rörelse når mig. För mig ut i vindens riktning, upptagen helt av Dig. Som ett barn bär leken i sig låt din glädje bo i mig. Så sjunger sångaren Bengt Johansson. Och jag beder: låt det ske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar