En bra bild

På nyårsafton för några år sedan träffade jag några vänner. Vi pratade, åt, pratade igen och åt igen. Trivsamt. De hade - tillsammans med ett par vänner till - företagit en resa till Bangladesh några veckor före jul. Naturligtvis kopplade vi ihop mobiltelefonen med TV:n för att se på de 100-tals bilder som fanns dolda i mobilen, på en stor skärm. Det blev en intressant och givande stund, med många muntra skratt (det finns skratt som inte är muntra), och roliga och givande kommentarer. 

Alldeles i inledningen av bildvisningen sa mobilens ägare “det är så dåliga bilder jämfört med dina bilder...”, och denna utsaga fick mig att fundera (ca. 5 sekunder), innan jag utan vidare replikerade: “ok, vad är en bra bild?” Jag väntade en stund på svaret innan det kom ett försök till svar. Det kom inget. Då frågade jag igen “vad är en bra bild? Frågan hängde kvar i luften.

På en fotokurs på distans på högskolan i Jönköping för några år sedan, konstaterade vi att en bra bild är en bild som betyder något för mig. Det är en bra bild.” Ok, när det var sagt, uteblev fortsatt diskussion om huruvida hennes bilder var bra eller ej. Vi kunde alla luta oss tillbaka och konstatera att hennes bilder var (är) bra bilder av den enkla anledningen att de betyder något för henne och hennes man och andra som får se dem. Bilder som bär betydelse med sig. Det är en bra bild.

I samma kurs hade vi en bok som heter Konsten att ta vinnande bilder, av Bo Segeholm, och i den tas det bl.a. upp två begrepp som jag återkommer till då och då när jag funderar på bilder och fotograferande. Studium och punctum. 

Studium är när jag ser en bild och betraktar den utifrån ett fotografiskt perspektiv, dvs. när tyngdpunkten i mitt seende ligger på ljus, utsnitt, skärpa, blickfång, färger, perspektiv, upplösning, om bilden föreställer något som jag eller någon annan är intresserad av osv. Punctum är när jag betraktar bilden utifrån ett personligt perspektiv. Vad säger denna bild till mig? Hela bilden, eller en del av bilden? En detalj? Ett skeende? En händelse? En känsla? Punctum innebär att jag drabbas av bilden. Att den “river sönder fasaden” (Roland Bartez).

På Wikipedia läser jag följande: När han undersökte fotografiets inverkan på betraktaren urskilde han två teman: studium och punctum. Studium är den sociala och kulturella tolkningen av fotografiet och punctum är en specifik detalj som framkallar en djup och personlig reaktion på bilden.

Vad säger dig dessa bilder?

Visste du detta (73)? The blue marble

Den blå pärlan (engelska: The Blue Marble, "Den blå spelkulan") är ett berömt fotografi av planeten Jorden, taget 7 december 1972 av Harrison Schmitt som tillhörde besättningen på Apollo 17, under flygningen från Jorden till Månen.

Fotografiet togs från en distans på omkring 29 000 kilometer. Bilden, vars beteckning är AS17-148-22727, togs med en Hasselbladskamera med ett 80-millimeters objektiv.

Namnet har också använts av NASA för att beteckna en modern bildserie över jorden med en relativt hög upplösning. Bilderna, som visar en nästan molnfri jord, har skapats av ett antal ihopfogade satellitbilder. Liksom många andra bilder framställda av medarbetare vid Nasa är denna bild i public domain, det vill säga fri att publicera i de flesta sammanhang. (källa: Wikipedia) 

Hösten har kommit

Svan i flykt.

Lite hjälp av Photoshop . Jag syftar på solcirklarna.

 

Om porträttfoto

– Att ta ett foto är som att sammanfatta ett samtal med ett enda ord. Allt handlar om empati och förtroende. En bild blir speciell när den förmedlar något om både den som fotograferats, den som fotograferar och fotografi som konstart. Ett porträtt säger egentligen mer om tiden än om personen. Olika tider söker olika förebilder, olika arketyper att förhålla sig till för att försöka förstå sin samtid. Tänk på skillnaden mellan Johan Waynes alla tuffa sheriffer på 50-talet och Dustin Hoffman i 60-talets Mandomsprovet/The Graduate. Båda representerar sin tid och ger uttryck för helt olika mansroller. Precis som 60-talets ikoniserade Marilyn Monroe och 70-talets politiskt aktiva Jane Fonda, två olika kvinnoideal som väl speglade sin tid och dess förväntningar.
(Peter Vincent, om fotoutställningen Light Within, på Fotografiska i Stockholm)

Läs mer om och från honom på dessa sidor:
http://petervincentphotographer.com/Portfolio/Default.aspx?PageID=1

Blickfång

I fotograferingskretsar talar man om blickfång. Att bilden har ett blickfång. Något i bilden som fångar blicken, som drar ögat till sig, som dominerar bilden och därmed styr betraktarens syn, ögonrörelse och fokus. Vad är blickfång i bilderna nedan? Tänk på att det är du som är betraktaren och det som är blickfång för dig, kanske inte alls är detsamma för en annan person.