måndag 31 december 2018

Nyordslistan 2018: Någonstansare och varsomhelstare

Någonstansare och varsomhelstare
Definition: Person som har, respektive saknar stark förankring till en viss plats

Någonstans eller var som helst. Och två festliga, väldigt talande nyord på årets nyordslista. Någonstansaren är fast förankrad i den mylla där han eller hon bor och lever. Varsomhelstaren är personen som inte har en yttre, fast förankring, utan är mer flexibel, eller flyktig, eller friare och har inget emot att variera sig. Vilken kategori tillhör jag? Vilken kategori är bäst att tillhöra? Kan man säga så? Bäst eller sämst? Är inte båda lika illa, eller lika bra? Någonstansarens problem kanske är just detta: att inte vilja röra på sig, att inte vilja utvecklas eller förändras? Att växa fast för djupt just där man står, så att platsen blir ens trygghet mer än någonting annat?

Varsomhelstarens bekymmer är kanske likalydande, fast tvärtom: man kanske är rädd för stillheten, rädd för pausen, för stiltje i sitt liv, att sitta still i båten och bara vara? För den ena sorten är rörelse utmaningen och för den andra sorten är stillheten den stora utmaningen. Varje människa har sin väg. Och många har ett fritt val att göra. En del - väldigt många förresten - tvingas till flytt, flykt, förflyttning, fördrivning, förtvivlan, medan det västerländska bekymret är själva valet.
Men oavsett vilken kategori jag tillhör, är inte det viktigaste att jag finner lugnet och varandet inom mig själv? Oavsett om min livsväg innebär geografiskt förblivande på en plats, eller om min väg innebär förflyttning, mer eller mindre ofta? Jag glömmer aldrig vykortet jag fick från Sörmland, från en vän, för ca 28 år sedan, när vi flyttat från landets mittdel till sydliga breddgrader: Det viktigaste är inte var jag bor, utan att jag är hemma inuti.

Den lilla meningen har talat till mig många gånger. Talat mig tillrätta. Talat mig hem. Till mig själv. Tack Bitte och Göran för det där enkla vykortet, önskar att jag haft det kvar. Kanske ligger det någonstans i en bortglömd låda eller kartong.

Det finns i alla fall uppsatt på mitt hjärtas vykortstavla.


söndag 30 december 2018

Nyordslistan 2018

Här är ett axplock:

Aquafaba
Spad från baljväxter, oftast kikärtor, som kan användas i stället för äggvita i matlagning

Beslutsblindhet
Oförmåga att upptäcka manipulering av åsikter och ställningstaganden

Cyberhygien
Rutiner för sund IT-säkerhet

Digifysisk
Som kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro

Dm:a
Skicka direktmeddelande på exempelvis Instagram, Facebook och Twitter

E-krona
Föreslagen digital centralbanksvaluta som allmänheten ska kunna handla med som ett komplement till kontanter

Explainer
Kort film eller bildsekvens som förklarar ett visst skeende och som visas på nätet

Flossa
Utföra dansrörelse där raka armar svängs från sida till sida samtidigt som höfterna svängs från sida till sida

Flygskam
Känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga

Förpappring
Organisationskultur där det ständigt ställs krav på dokumentation

Gensax
Teknik för att modifiera arvsmassa

Incel
Person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar

Intryckssanera
Ta bort sådant som riskerar att störa koncentrationsförmågan

Lårskav
Hudirritation mellan låren

Mandatpingis
Rösträkning där små förändringar gör att mandat studsar mellan olika partier

Menscertifiera
Säkerställa eller intyga att det tas hänsyn till kvinnors menstruation på bland annat arbetsplatser

Nollavfall
Strävan att inte producera något avfall som inte kan återvinnas eller komposteras

Någonstansare och varsomhelstare
Person som har respektive saknar stark förankring till en viss plats

Nätläkare
Digital tjänst där diagnoser ställs av läkare som har kontakt med patienterna över nätet

Pyramidmatta
Matta täckt av uppstickande pyramidformer i gummi som placeras vid järnvägsspår för att förhindra att personer genar över spårområdet

Självoptimering
Strävan efter att uppnå största möjliga förbättring

Språkplikt
Krav på asylsökande att delta i undervisning i svenska

Spårpixel
Datorprogram som kartlägger hur användare surfar på nätet

Stöddjur
Djur som används för att ge emotionellt stöd vid bland annat resor

Swishjournalist
Journalist som finansierar sin verksamhet genom bidrag som samlas in genom appen Swish

VAR
System för videogranskning i fotboll

Välfärdsbrott
Brott som går ut på att utnyttja bidragssystem

Whataboutism
Argumentationsteknik som går ut på att bemöta kritik mot en viss företeelse med att jämföra den med en annan företeelse


lördag 29 december 2018

Sardinen på tunnelbanan

Sardinen på tunnelbanan

Jag vill inte tvätta mig med den där tvålen.
Jag vill inte borsta mig med den där tandkrämen.
Jag vill inte ligga i den där bäddsoffan.
Jag känner inget behov av det där toilettpapperet.
Jag är inte intresserad av den där försäkringen.
Jag tänker inte övergå till ett annat cigarrettmärke.
Jag har ingen lust att se den där filmen.
Jag vägrar stiga av vid Skärholmen.

Sardinen vill att burken öppnas emot havet.


Ur Under tiden (1972) av Werner Aspenström.

fredag 28 december 2018

8 år, ca 100.000 besökare och 2.000 inlägg

Oj oj oj, vad 8 år går fort när man har roligt.

I 8 år har jag nu publicerat texter, egna och andras, och bilder (mestadels egna), och det har varit roligt. Jag passerade precis 2000-strecket när det gäller publicerade inlägg. Och enligt statistikverktyget i blogger, så har ca 100.000 besökare varit inne på sidan under dessa år. Vad roligt! Välkommen tillbaka, kära läsare och kära betraktare.

Jag vill med ens säga att jag kryssat i den lilla rutan som gör att mina egna besök på min Tanke- och Fotoverkstad inte räknas in i statistiken. Ifall du undrar. Jag tror inte att jag ägnar mig åt självbedrägeri i någon framträdande eller betydande omfattning.

Det märkliga i allt detta är att jag inte har en aning om vem som besöker sidan. Jag kan - i statistikverktyget - se från vilken världsdel surfaren kommer, men ingenting om vilka personerna är. Förstås. Oavsett detta, är du välkommen. Welcome to my site.

Jag håller fortfarande fast vid det jag skrev för många år sedan, som någon sorts programförklaring eller orsak till att jag gör detta. Jag skrev så här:

Det finns så mycket runt omkring och inom oss som är värt att reflektera över. Att skriva är ETT sätt att stanna upp och ta det till sig. 

Bilder skildrar ett ögonblick och förmedlar något av det vackra, det ovanliga, det vanliga, det förunderliga som vi har runt omkring oss utan att vi kanske tänker på det. 

Orden som skrivs här är ämnade till dig som liksom jag är nyfiken på livet och hur det som finns i och utanför oss själva hänger ihop. Var öppen för det som berör dig i bilder och text. Titta inte bara på bilderna, utan betrakta dem. Ibland räcker en bild som en uppmuntran eller tankeväckare. Ibland texten, ibland kombinationen av dem båda. 

Min grundinställning är öppenhet och att se livet med perspektiv och att resonera reservationslöst. På väg genom livet. I glädje och förundran. Mikrokosmos och makrokosmos. Det lilla och det stora. 

torsdag 27 december 2018

Sardinen och musslan

Vinterlugnet sprider sig
som en skänk från ovan.
När änglakörerna tystnat
och julsångerna klingat av
då kommer friden.

Friden som inte härstammar utifrån
utan kommer från insidan,
det främmande får ge med sig
det äkta förblir.

Aspenström skriver om
sardinen som vill att burken
ska öppnas mot havet,
det talar till mig.

Den protesterar mot än det ena,
än det andra som tvingas på den
men den tar inte in det,
den har en annan öppning, vilja.

En solitär vilja,
en öppning mot det som
andra inte förstår,
andra inte mer än anar.

Att ana det andra inte anar,
att känna det andra inte känner,
att vilja det andra inte vill,
att gå åt sitt eget håll.

Ja.

Denna Annandag jul händer det igen -
inom mig, att beslutet fattas, inriktningen justeras,
beslutsamheten stadfästes, det är en annan dag på insidan.
Så får det bli. Så får det vara.

"Musslan lämnar inte sitt skal,
Bild från pixabay.com
men lär ändå känna havet",
lär en vis japan ha skrivit.
Oj, tänker jag; är det möjligt?

En mussla är en mussla.
Inte för nöjes skull, utan för att
den blev en mussla,
för att klara sig i sin omgivning.

Den öppnar sig när läget
är gynnsamt.
När tiden är inne.
Rätt tid.

Tideräkning, inte andras,
men min egen, musslans egen.
Och tänk vad som händer inom musslan:
en pärla växer fram.

Och tids nog öppnas skalet,
och processen som tog tid,
leder fram till öppning
och ett mirakel.

Det som var fördolt,
blir uppenbart,
blir strålande
i dagsljuset.

Det som var fördolt
blir synligt,
och är värdefullare
än det mesta.

Låt det finnas inom dig,
som är nedlagt där som ett embryo,
det lilla som växer och utvecklas
i ro och stilla frid.

Djupt under allas tyckanden och tänkanden
och vreda vågor och pinande stormvindar
där växer det stilla -
det dyrbara.

tisdag 25 december 2018

Vi skymtar ljuset

Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. 
Förr i tiden lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, 
men i kommande dagar ska han ge ära åt trakten längs havsvägen, 
landet på andra sidan Jordan, hednafolkens Galileen.

Det folk som vandrar i mörkret
ska se ett stort ljus,
över dem som bor
i dödsskuggans land
ska ljuset stråla fram.

Du förökar det folk
som du inte gett stor glädje.
De ska glädjas inför dig
som man gläds
under skördetiden,
som man jublar när man delar byte.

För du ska bryta
deras bördors ok,
deras skuldrors käpp
och deras plågares stav,
som på Midjans tid.

Ja, varje stövel buren i stridslarm
och varje mantel vältrad i blod
ska brännas upp
och förtäras av eld.

För ett barn blir oss fött,
en son blir oss given.

På hans axlar vilar herradömet,
och hans namn är:
Under, Rådgivare, Mäktig Gud,
Evig Far, Fridsfurste.

Så ska herradömet bli stort
och friden utan slut

över Davids tron och hans rike.
Det ska befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet
från nu och till evig tid.

(Jes. 9:1-7)


söndag 23 december 2018

Fjärde advent

En stjärna i vårt fönster, ett ljus på varje bord,
en lingonkrans på dörren, en sång – och glada ord.

En lukt av lack i huset, av hyacint och gran,
och hemligt pappersprassel och mycket marsipan.

Nu sitter vi och väntar, för allt är klart och gjort.
Just nu går julen sakta – sen går den väldigt fort!


lördag 22 december 2018

Julspår

Kanske har livet gett oss sår
Tomten har i alla fall lämnat spår
som vi kan följa och vi går
dit de leder oss, hur vi än mår.

Skinka och sill
rödbetssallad och dill
ost och tomtegröt
knäck och choklad, så söt.

Allt i enda skön röra
vill oss alla gärna förföra
vi sjunger och äter så mycke
allt efter smak och tycke.

Julspåren leder oss rätt
must, dopp och sillrätt
Nu är det jul igen, jag säger och ler snett
och rapar så mätt, så mätt.

Julspår hit och julspår dit
de leder som en invand rit
de fördjupas och det får vara så
för julen med dess vanor måste bestå.

Julen är här, i alla mörka länder
julen är stor vi alla ljusen tänder
julen är fin, vi sjunger och äter och räcker våra händer
till dem som andra ryggen vänder.

Julspår, i denna moderna tid
julspår med pyssel och id
julspår som gör att vi inte kommer på glid
utan får känna julefrid.