fredag 27 februari 2026

Gudsbild som värmer

Intervju med Ylva Eggehorn (dagen.se, 2025-04-02)

På min sista fråga, om vad hon hoppas att läsaren får med sig, svarar hon med en berättelse ur Bibeln – en som hon älskar, och som finns med i boken (med titeln: Texter - Där en annan röst kan höras). För allt handlar till sist om vår bild av Gud, och berättelsen när Petrus möter den uppståndne Kristus på stranden, säger så mycket. 

– Den vilsenhet han upplevde tror jag många kan känna igen sig i - han var inte den han skulle velat vara. Men så hör han någon som ropar, som undrar om han har ätit frukost. Jesus läxar inte upp, eller säger att ”Nu stryker vi ett streck över det här” – nej, han låter oss få upptäcka sanningen om oss själva, och sanningen om Petrus är att han älskar Gud. Han klarar sig inte själv, men vågar tro att han är älskad och älskar. Det är otroligt vackert! säger Ylva Eggehorn.

– Jag vill frita tron från alla maktanspråk. Vi har inte en Gud som allierar sig med styrka, hälsa och framgång, ingen Gud vi kan föra krig med. Vi har en Gud som finns där när det inte blev som jag tänkte. Vi har en Gud som bjuder oss på frukost.

...............................

Tack Ylva för dessa ord. 

torsdag 26 februari 2026

Tålamod

Hörde dessa ord på en sändning från Dart world class Tour:

Patience is not being a victim of your circumstances. 
(Tålamod är att inte vara ett offer för sina omständigheter)

Och en vän som arbetat mycket med grupprocesser på företag, men också personlig coaching, sa till mig en gång: 

Sätt dina bekymmer vid horisonten. 

När jag prövat det, märker jag skillnaden. Ett lugn infinner sig. Det stora och trygga finns alldeles nära mig, och det som stör bilden är långt ifrån mig och rör sig väldigt långsamt. 

måndag 23 februari 2026

Livets variationer, mina frågor

Det andliga livet kan levas på lika många sätt som det finns människor. Det nya är att vi har gått från det myckna till Guds rike. Det nya är att vi är befriade från världens krav och siktet inställt på det allra viktigaste. 

Det nya är att vi inte längre ser allt det som omger oss av människor och händelser som ständiga skäl till oro, utan börjar se det som många vägar för Gud att göra sin närvaro känd för oss. 

(Henri Nouwen)

......................................

Att leva annorlunda, både i tanke och handling. Inte låta sig styras av andras uppfattningar och levnadssätt, andras längtan och behov, utan låta sig (mig) styras av mitt innersta. Inte styras av andras uppmuntrande ord eller ifrågasättande ord, utan av mitt eget innersta djup. Där finns både omsorg, beslutsamhet, villighet att tjäna, gränssättande och i allt detta en djup frid och tillfredsställelse. 

Att hela tiden låta det inre råda. Att inte dras med i känslornas luriga spel med mitt liv. Att gå framåt på den väg du nu går framåt på. 

"Vi är de frågor vi ställer" sa någon; och ur det nämnda perspektivet om att låta det innersta styra och påverka det jag i praktisk handling gör, leder fram till dessa - för mig - viktiga frågor: vad hör du inom dig? Vad vill du innerst inne? Vad är det viktigaste för dig just nu och inför resten av ditt liv?

Dag Hammarskjölds ord viskar inom mig: 

Om jag får fortsätta:
fastare, enklare - tystare, varmare

Att använda ord och uttryck som kommer inifrån mig själv, inte från någon handbok i predikokonst eller liturgi, inte från andras uppfattningar om att "så måste man uttrycka sig", eller "så kan eller ska man inte säga". Jag har slagit in på den vägen, och kommer fortsätta på den. Det må bära eller brista. Och brister det, så hoppas jag att jag landar mjukt (eller hårt) i mig själv, och/eller i Gud. 

söndag 22 februari 2026

Karin Boye (6)

AI-genererad bild
EN MÅLARES ÖNSKAN

Jag ville måla ett ringa grand
av slitnaste vardag, så nött och grått,
men genomlyst av den eld, som förmått
all världen att springa ur Skaparens hand.
Jag ville visa, hur det vi förmå
är heligt och djupt och Ändens skrud.
Jag ville måla en träsked så,
att mänskorna anade Gud!

källa:
https://www.karinboye.se/verk/handskrifter/en-malares-onskan.gif

lördag 21 februari 2026

Vintervila

VINTERVILA 

Minus 14 grader igår
bilen morrar igång
allt helt stilla
i kylans grepp
allt är liksom avstängt
man tar sig från punkt A till punkt B
så fort som det är möjligt
för att undkomma

Undkomma vad?

Stillheten när allt är frostigt vitt, frasigt kallt
är speciell
vilsam och stilla
knorrandet under skorna mot den frostiga snön
välbehagligt och verkligt
motbjudande och skyndsamt

naturen vilar
småkrypen sover
fåglarna burrar upp sig för att motstå
katten smyger omkring
det är kallt om tassarna och nosen

det är en lisa för själen
när allt är stilla
när rörelserna är långsamma
och andningen lugn

allt är vitt sen
det är vitsen
vitt ljus är när alla färgerna och variationerna förenas
när de blandas i lika stora mängder
alla färger blandade blir vitt
det du ser när solens ljus delas upp
genom ett prisma eller en vattendroppe:
regnbågens alla färger

när ljuset inte finns, blir det svart
inga färger är svart, mörker

fredag 20 februari 2026

Karin Boye (5)

DU ÄR MIN RENASTE TRÖST

Du är min renaste tröst,
du är mitt fastaste skydd,
du är det bästa jag har,
ty intet gör ont som du.

Nej, intet gör ont som du.
Du svider som is och eld,
du skär som ett stål min själ –
du är det bästa jag har.

(Ur Moln, 1922)

torsdag 19 februari 2026

Karin Boye (4)

MORGON

När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag –
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag –
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!

(Ur Moln, 1922) 

onsdag 18 februari 2026

Karin Boye (3)

JAG VILL MÖTA...

Rustad, rak och pansarsluten

gick jag fram –
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

.............................................

Hör Karin Boye läsa denna dikt: >klicka här!

(Ur Härdarna, 1927)

tisdag 17 februari 2026

Karin Boye (2)

JA VISST GÖR DET ONT

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

..........................

Lyssna när hon själv läser denna dikt: > Karin Boye läser: Ja visst gör det ont

(Ur För trädets skull, 1935)

måndag 16 februari 2026

Karin Boye (1)

I RÖRELSE

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst. 

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
............................................

(Ur Härdarna, 1927)

lördag 14 februari 2026

Concorde

Concorde (och engelska concord) härstammar från latinets concordia, vilket betyder "enighet", "harmoni" eller "överenskommelse". 

Ordet är bildat av con- (tillsammans/med) och cor (hjärta), vilket ordagrant översätts till "hjärta mot hjärta" eller "av samma sinne". Det refererar till att vara samstämmiga. 💕 
Passande namn, denna Alla hjärtans dag.

Ursprung: Latin concordia (samstämmighet), från concors ("med ett hjärta/samma sinne").
Rot: protoindoeuropeiska *kerd- ("hjärta").      💕    

Användning: Namnet på överljudsplanet Concorde valdes för att reflektera det fransk-brittiska fördraget och samarbetet (betyder "avtal" eller "harmoni" på franska).

Kontext: Det är besläktat med ordet "ackord" (accord) och används för att beskriva fredlig överenskommelse eller harmoni. 

(källa: Gemini)                                             💕

fredag 13 februari 2026

Saker som retar upp (med glimten i ögat)

Om kommissarie Washington Poe i boken Krypskytten (av M W Craven):

Det (en händelse i boken före denna) hade nästan tagit död på honom. Bokstavligen. Efteråt hade han varit helt slutkörd, psykiskt som fysiskt, och lidit av PTSD. Han gick fortfarande på behandling hos sin traumaterapeut och även om han var på bättringsvägen fanns det fortfarande saker som retade upp honom: Butiker med enbart självbetjäning. Folk som använder ordet »hemester«. Fish and chips-kiosker som stänger tidigt. Flugor. Människor som önskar sina döda släktingar en »himmelsk födelsedag«. Människor som skriver LOL i sina sms. Vuxna människor som säger LOL. Hans chef som förväntade sig dagliga rapporter om vad knarksmugglarna hade för sig. Russin förklädda till chokladbitar inuti kakor. Vuxna människor som kallar sitt husdjur för »pälskling«. Lagen om polisens befogenheter och bevis i brottsmål. Begreppet »skogsbad«. Det vanliga tramset.

Han var nu tillfälligt omplacerad på utbildningsenheten och skulle bli kvar där tills han bedömdes tillräckligt återställd för att återgå i ordinarie tjänst. Det gick aldrig att förstå vem som bestämde vad, men för rollen som utbildare var han sällsynt olämplig. Han hade jobbat där mindre än en månad när han råkat i slagsmål med en annan instruktör, en överutbildad fåntratt som befordrats långt över sin kompetensnivå. En idiot som hette Jake Burnham. Poe kom inte längre ihåg vad de bråkat om men trodde att det kanske hade att göra med en vidbränd nudelsoppa. Skulden var lika mycket Burnhams och eftersom han råkade vara son till en biträdande polismästare i Skottland kunde man inte bara sparka honom. Vilket medförde att de inte heller kunde sparka Poe.
....................................

Rolig och spännande läsning i denna bok, den sjunde om Washington Poe. 

torsdag 12 februari 2026

Salig för en stund


Peter Hallström från hans skiva: Brev från en förlorad son.

Saliga är de som är fattiga i anden,
för dem tillhör himmelriket.
Saliga är de som sörjer,
för de ska bli tröstade.
Saliga är de ödmjuka,
för de ska ärva jorden.
Saliga är de som hungrar
och törstar efter rättfärdighet,
för de ska bli mättade.
(Jesus)

tisdag 10 februari 2026

Ekumenik när den fungerar ==> hitta det som förenar

Glimtar och kommentar från Åredalens ekumeniska vintermöte 23-25 januari
(källa: dagen.se):

Samtalet bränner till när en man i publiken ställer en fråga om vad de tre tänker om den högljudda, nästan aggressiva andlighet man ser i vissa frikyrkosammanhang.

– Jag förstår det inte, säger Markus Torgeby. Det är som att jag skulle skrika ”Jag älskar dig” till min fru när vi ska sova.

Publiken skrattar, och många verkar känna igen sig. Jag får tillbaka känslan jag hade under konserten med Tomas Andersson Wij. Som att publiken förenas i en slags lättnad. En gemensam glädje över att man inte måste hålla med om allt som sägs och görs i kyrkan, samtidigt som det finns en varm tro som bär. 

Markus Torgeby (känd från boken Löparens hjärta) återkommer till bönetanterna i hans uppväxts kyrka som alltid såg så på honom med kärlek. Jag ser mig omkring och noterar att det inte bara är män som skrattar. Det här samtalet hade lika gärna kunnat heta ”Människor och andlighet.”

[...]

Det finns en varm och levande ekumenik i bygden. Något som Peter Halldorf också lyfter fram.
– I Åredalen lever kyrkorna på ett självklart sätt nära varandra, utan rivalitet och revirtänkande. Det skapar förutsättningar för ett gränsöverskridande möte av det här slaget, säger han till Dagen.

Peter Halldorf menar också att otillgängligheten, avståndet från större städer är en fördel.
– Det kräver en viss ansträngning att ta sig hit, vilket gör att de som kommer är ytterligt motiverade.

Undersåkers kyrka (bild från Facebook)

söndag 8 februari 2026

Sentiment

Sentiment avser en känsla, åsikt, attityd eller uppfattning, ofta färgad av emotioner snarare än rena fakta. Det används för att beskriva en allmän stämning (t.ex. marknadssentiment) eller en tender, nostalgisk känsla. I en kommun t.ex kan man göra undersökningar som registrerar medborgarnas reaktioner när de kontaktar kommunens telefonväxel eller kommunvägledare. I syfte att förbättra servicen till allmänheten.

På svenska kan det översättas till känsla, stämning, uppfattning eller sentimentalitet. 

Här är en uppdelning av betydelsen av "sentiment":
  • Allmän känsla eller attityd: En kollektiv eller individuell inställning till en fråga, såsom "marknadssentiment" (optimism eller pessimism på finansmarknaden).
  • Åsikt/Tanke: En uppfattning baserad på känslor.
  • Känslosamhet: En finstämd, ibland överdriven, känslomässig reaktion (sentimentalitet).
  • Sentimentanalys (Inom IT/Data): Automatisk identifiering av åsikter och känslolägen i text, t.ex. om en recension är positiv eller negativ. 
  • undersökningar för att få koll på allmänhetens sentiment, görs t.ex. av kundtjänst hos ett företag eller en kommun, för att kunna förbättra servicen till medborgarna
Ordet sentiment (känsla, åsikt, stämning) härstammar från medeltidslatinets sentimentum, som betyder "känsla, tillgivenhet, åsikt". Detta är i sin tur bildat av latinets sentire, vilket betyder "att känna, förnimma, tycka". Begreppet kom in i engelskan via fornfranskans santement/sentement under 1300-talet. 

Etymologisk utveckling:
Latin: Sentire (känna, uppfatta).
Medeltidslatin: Sentimentum (känsla, känsla/åsikt).
Fornfranska: Sentement.
Moderna språk: Sentimentalitet, från franskans sentiment, började användas för att beskriva känslosamhet och en viss längtan tillbaka, ofta kopplat till gamla minnen. 

Ursprungligen innebar ordet "personlig erfarenhet" eller "egen känsla" under 1300-talet, men utvecklades under 1600-talet till att betyda en tanke som präglas av känsla eller emotion. 

(källa: Gemini)