torsdag 28 februari 2019

Som en blodapelsin

Idag steg den upp
som en blodapelsin
i fjärran

solen, rund och röd
oemotståndligt vacker
nästan overklig

först nästan utan strålglans
men steg alltmer
och strålarna spreds

och kom mig till mötes,
inte bara till mig,
hela min värld inneslöts

i ett ljus
i en värme
i ett förklarat skimmer

den röda färgen
övergick i orange
och ljusnade alltmer

stigningen fortskred
ljuset blev vitt
molnslöjorna skingrades

dagen har börjat gry
den inre bilden är ny
det blir dokumentär,  drama eller revy

eller en helt vanlig dag
i blodapelsinens tecken
och ljus



onsdag 27 februari 2019

William Wordsworth

William Wordsworth
Composed upon Westminster Bridge

Earth hath not anything to show more fair:
Dull would he be of soul who could pass by
A sight so touching in its majesty:
This City now doth, like a garment, wear
The beauty of the morning; silent, bare,
Ships, towers, domes, theatres and temples lie
Open unto the fields, and to the sky;
All bright and glittering in the smokeless air.
Never did sun more beautifully steep
In his first splendor, valley, rock, or hill;
Ne'er saw I, never felt, a calm so deep!
The river glideth at his own sweet will:
Dear God! The very houses seem asleep;
And all that mighty heart is lying still!

Om dikten:
Composed upon Westminster Bridge, September 3, 1802 är en sonett av William Wordsworth som beskriver London och Themsen som man ser den från Westminster Bridge under morgonens tidiga timmar. Dikten publicerades första gången i samlingen Poems in Two Volumes år 1807. Sonetten daterades först till 1803, vilket i senare utgåvor rättades till, till den 31 juli 1802, när Wordsworth med sin syster Dorothy reste till Calais för att besöka Annette Vallon och sin dotter Caroline, innan han skulle gifta sig med Mary Hutchinson.

Om diktaren:
William Wordsworth, född 7 april 1770 i Cockermouth i Cumberland, död 23 april 1850 i Ambleside i Cumberland, var en brittisk romantisk poet. Han var farbror till biskoparna Charles och Christopher Wordsworth.

(källa: Wikipedia)

tisdag 26 februari 2019

Teleologi

I Aristoteles filosofi innehar teleologin en central roll, och innebär närmast att det finns ett syfte som varje ting försöker uppnå. Sålunda strävar inanimata objekt efter vila, vilket Aristoteles ansåg förklara att en boll som sätts i rörelse småningom kommer att stanna.

Dock vet vi sedan Newtons dagar att detta inte är den egentliga anledningen till att bollen stannar. För människan är det högsta målet eudaimonia, som närmast kan översättas med "lycka" eller "blomstring", och som förverkligas genom ett liv i enlighet med dygderna. (källa: Wikipedia)




måndag 25 februari 2019

Måndag

Monday finds you like a bomb
That's been left ticking there too long
You're bleeding
Some days there's nothing left to learn
From the point of no return
You're leaving

Vet inte vad Annie (Lennox) menar med att
måndagen är som en bomb
som lämnats tickande,
och beror blödandet på den?
Innan det exploderar?
Eller är måndagar i sig själva orsak
till blödande sår eller hjärtan?
Vissa dagar finns det liksom
inget mer att lära sig,
om man passerat punkten efter
vilken det inte finns någon återvändo.
Du flyr.
Kanhända är det flykten som gör att
jag inte kan lära mig mer.
Inget mer kreativt och utvecklande.
Jag kanske bara lär mig mer om hur
jag ska överleva på min flyktväg,
men inget annat.
Inget av det jag skulle ha lärt mig
om jag inte flytt.
Då hade andra insikter, erfarenheter,
jobbigheter, upplevelser drabbat mig.
Och lärt mig saker för livet.

Jag skulle vilja skriva en vers på det temat:
om jag inte flydde.

There´s a lot for me to learn
from the point of no return
I´m crying.
I´m looking ahead
towards all the threats
leaving all regrets
I´m not leaving
I´m staying.
Alive.

Anknytning till min artikel den 11 februari. >>Klicka här!

söndag 24 februari 2019

fredag 22 februari 2019

Tidstjuvar på jobbet

Att det finns faktorer som begränsar effektiviteten på jobbet är inget nytt. Vem har inte upplevt att möten, telefonsamtal eller brandkårsutryckningar har stulit tid från de faktiska arbetsuppgifterna?
 
Enligt en amerikansk undersökning anser nästan nio av tio anställda (89 procent) att de slösar bort arbetstid varje dag.
   
Hur mycket tid ägnas åt sådant som känns oviktigt varierar från några minuter till flera timmar. De vanligaste och största tidstjuvarna är:
 
1. Internet
25 procent av de tillfrågade anser att surfande är den största anledningen till att arbetstid går förlorad.
 
2. Möten
Nästan lika många tycker att för många och onödiga möten tar tid från det som är viktigt.
 
3. Kollegor
Arbetskamrater som pratar eller stör är den tredje vanligaste orsaken till att effektiviteten begränsas.
 
4. Mejl
Tolv procent tycker att mejlkorrespondens är den största tidstjuven.
 
5. Chefen
Även chefer får sig en släng av sleven i undersökningen. Sju procent av de tillfrågade anser att deras närmaste chef är den stora boven i tidsdramat.
 
Undersökningen som har gjorts av den amerikanska jobb- och lönesajten salary.com visar att män slösar bort mer tid än kvinnor och att anställda generellt sett är allra mest effektiva på tisdagsmorgnar. Över hälften, 53 procent, av de tillfrågade anser att korta pauser under arbetsdagen ökar produktiviteten.
 
Källa: Salary.com
Bild från pixabay.com

-----------------------------------
Min egen reflektion:
Om man skulle slippa möten, kollegor, e-post, chefer och internet, då skulle man jobba väldigt effektivt och tidsbesparande. Och var finns den arbetsplatsen? Jag ser framför mig ensligt arbete i min egen skog, långt ifrån internet, mobilt bredband, e-post, möten med andra människor och chefer: t.ex. en skogshuggare som avverkar sin egen skog. Och det är en god syssla och verksamhet. Men jag vet inte om samhällets hjul snurrar på som de måste om alla jobbade inom den typen av arbete.


torsdag 21 februari 2019

Tangent

Från latin tangentem, från verbet tangere (vidröra, nudda). (källa: Wikipedia)

Tangent
  • knapp på musikinstrument
  • knapp på skrivdon till dator (kallas tangentbord) eller skrivmaskin
  • knapp på en maskin med knappsats i största allmänhet
  • (matematik) till en kurva, rät linje som i en viss punkt skär kurvan och har samma riktning som den givna kurvan
  • (matematik) tangens, förhållandet mellan sinus och cosinus av en vinkel; trigonometrisk funktion

Tangera

Synonymer till tangera. beröra, nudda, snudda, vidröra

Vad betyder tangera?
  • snuddar vid
  • (matematik) träffa kurva i en punkt utan att skära den
  • uppnå resultat som är exakt likvärdigt med tidigare resultat

tisdag 19 februari 2019

The mechanical Turk

Turken

Turken var en maskin för schack som konstruerades under sent 1700-tal. Maskinen fick sitt namn av en docka som föreställde en turkisk man. Maskinen påstods vara konstruerad för att spela schack, men i själva verket rymde den en människa som styrde dockans arm.

Vad är en ”Mekanisk Turk” historiskt?

Jag snubblar över konceptet ”Mechanical Turk”. Namnet härstammar från världens första schackdator, vilket var en låda som kallades för ”Schackturken”, eller enbart ”turken” vilken påstods vara mekanisk, alltså ”den mekaniska turken”.
Den mekaniske schackturken var en illusion. Lådan innehöll en hemlig dvärg som kunde se schackpartiet underifrån, ges instruktioner av illusionisten och flytta pjäserna underifrån med hjälp av magneter. Hur välbetald den inlåste dvärgen/turken var framgår inte.

Vad är dagens ”mekaniske turk”?

Liknelsen med den den mekaniske schackturken och de arbeten som idag erbjuds till ”Internets mekaniska turkar” är slående. Företagen som erbjuder dessa arbeten och gömmer sig bakom arbetsförmedlingar såsom ex. det välkända Amazon Mechanical Turk, tar inget arbetsgivaransvar och den anställde själv måste ta ansvar för att betala skatt och försäkringar eller riskera konsekvenser från skattemyndigheten eller bristande försäkringsskydd.

Hur välbetald är dagens ”mekaniske turk”?

De som tar arbetena måste först ofta underkasta sig mycket lågt betalda arbeten innan de ens har en chans till något bättre betalda arbetsuppgifter. Dessa förmedlingar verkar dessutom undvika ord som ”lön” eller ”ersättning” för att kunna undvika diverse lagar och är oftast baserade i USA [...]

 [...]
Dessa mekaniska turkar, företag och förmedlingar undviker säkerligen massvis med utgifter till den gemensamma välfärden och stjäl på så vis dessutom legitima arbetsuppgifter från den legitima arbetsmarknaden.
(källa: https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/tag/mechanical-turk/ )

Läs mer om vad en Mechanical Turk kan utföra för arbeten:

https://techworld.idg.se/2.2524/1.497153/behover-du-mekaniska-turkar

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/xR9zWX/sa-fick-vi-vara-slavar-pa-natet



torsdag 14 februari 2019

Regndroppen

Regndroppen genomskinlig
tom eller fylld
rund och välformad klar

Fylld med liv som anas
fastän osynligt
över brädden rik

Bildas, blandas
faller nedåt mot
moder Jord

Ren och oskadad
livgivande verklig
mot alla omkring

Så oansenlig och stilla
kraftfull, stark
gåtfull och enkel, hel

ensam och gemensam
för sig själv och tillsammans
i strid ström

Regn som droppar
droppar blir regn
stilla och ymnigt

Strilande regnilar
forsande vårregn
bäckarnas väg

Droppens tal
är tyst och försiktigt
avvaktande enkelt

måndag 11 februari 2019

Monday finds you - did you find monday?

Monday finds you like a bomb
That's been left ticking there too long
You're bleeding
Some days there's nothing left to learn
From the point of no return
You're leaving


We can save the world this day...
have a good one...

fredag 8 februari 2019

Att skriva utan interpunktion

Igår lyssnade jag på Spanarna i P1 (program från 2019-01-18), en trio sköna, tänkande, reflekterande och mycket humoristiska personer med huvudet på skaft och hjärta och själ i det intellektuella sammanhanget och den seriösa kontexten. Jessica Gerdin talade i sin spaning "Skiljetecken i tiden" bl.a om interpunktion (!) i moderna och omoderna texter, och den utarmning vi upplever på området, nästan ett “missbruk” av t.ex utropstecken. Missbruket består i att använda utropstecken som uttryck för känsloyttringar i texter. Och till slut blir det ju så för att ytterligare förstärka ett utropstecken - vad gör man då? Jo, man skriver flera stycken efter varandra!!!!!!!! Och du ser själv hur det ter sig. Det går inflation i användandet av utropstecken. Istället uppmanades vi att använda det betydligt mer ödmjuka, lite böjda frågetecknet, som stilla ställer frågor och undrar över livet. Jag fick mig en välbehövlig tankeställare när jag lyssnade. Jag lyssnade utan utropstecken, men desto fler frågetecken, tankstreck och semikolon. Utmaningen kom från Gerdin i form av att “skriva en text utan några andra skiljetecken, interpunktioner, än punkt”. Och det är inte så lätt. Jag vill gärna pröva. Ett skiljetecken som jag kommer att ha svårt att undvara är kommatecknet. Men det går nog om jag anstränger mig. Jag har den typen av skrivarstil så att kommatecknet ofta kommer väl till pass. Jag tror dock att det går att ändra på. Jag försöker redan nu och upptäcker att om jag kortar av meningarna och istället sätter punkt så kan jag undvika kommatecknet allt som oftast. Jag får dock inte hemfalla åt att ersätta kommatecknet med ordet så eller ju.

Så här testar jag:
Att skriva en text utan övriga interpunktioner och bara använda sig av punkt är lite krångligt. Jag har lagt mig till med en vana att bygga upp meningar med en huvudsats och en bisats vilken ofta kommer efter ett kommatecken och inleds med ord som men så utan  ju som i uppräkning egentligen borde skiljas åt med kommatecken. Men nu blev det inte så. Texten blev lite sammansatt  och svårläst. Man kan ju få för sig att orden men så utan ju utgör en mening. Det är nu inte fallet. De ska läsas var för sig. Men. Så. Utan. Ju. Jag känner till författare vilka sällan eller aldrig använder kommatecken och aldrig utropstecken. Meningsbyggnaden blir därefter. Det blir korta och kärnfriska meningar. Lättläst och lite stolpigt. Välgörande och fritt från risk att väva in sig i språkliga svårigheter.


onsdag 6 februari 2019

Maestro

Maestro heter boken
den handlar om hämnd
och de handlingar
som hämndbegäret skapar.

En maestro som under
långa tider
tänkt ut och tänkt igen
hur hämnden ska se ut och kännas.

En människa som likt en dirigent
vill skapa sitt mästerverk
med flera inblandade instrument
och stämmor.

En person som viger sitt liv åt
att fullborda och fullfölja sin mission,
sin livsvision
att få ge igen, betala tillbaka.

Han tänker sig sina handlingar
som ett genomtänkt och genomarbetat
mästerverk,
ett genidrag, en fullbordad symfoni,
ett fulländat schackparti.

Ett spel där han är den som rör
sina pjäser på sitt sätt
och får den andra parten vid bordet att hela tiden
bli tvungen att flytta sina pjäser rätt in i fällan.

Han ägnar timmar, dagar, månader och år
åt detta.
Hans energi och kreativitet går åt till just detta tema:
hämnd.

“Hämnden är ljuv” sägs det.
Är det så?
Är det inte som med honung,
att den är söt till att börja med,
men efterhand äcklar den med sin sötma?

Är det inte så att hämnden
dränerar en människa inifrån,
att det blir tommare och tommare
ju mer man tömmer hämndens bägare?

Man tror att man uppfylls, berusas
av hämndens handlingar,
eftersom hämndens tankar har
uppfyllt ens inre under så lång tid?

Men det visar sig vara ett självbedrägeri,
en djävulsk plan som lurar en människa
att tro att  “detta är meningen med mitt liv”.

Tomheten skriker mig i ansiktet.
Tomheten glor på mig.
Lika tom som den gången jag återvände
till min barndoms skola.

Jag gick in i korridorerna,
gick runt till de salar och trapphus
som då - när jag var i yngre tonåren -
var så stora och enorma

plötsligt visade sig vara så små
och oansenliga,
så platta och betydelselösa
som en dimma som upplöses när jag närmade mig.

Så är det med hämnden
och dess ljuvhet.
Det finns något av substans i samband och sammanhang,
men när hämnden ska realiserar, exekveras,
försvinner liksom verkligheten i det som en dimslöja.

Den som inte kan förlåta,
utan vill hämnas,
är lik en person som blandat en giftdryck,
men dricker upp giftet själv.

Jag vill tro att energin som hämndtankar och planer innehåller,
istället kan användas till att skapa
ett annorlunda mästerverk.
Människan kan bli Maestro, fast på ett annat sätt.

tisdag 5 februari 2019

Vintern kom och gick

Vintern kom och gick
massor av snö vi fick
tövädret kom och slickade marken
det tvingade fram gräset och torkade barken.

En annorlunda jul anno 2009
på tröskeln till det nya 2010.
Vad kommer att ske där och då
vilka frågor och besked kan vi få?

Livet förändras i ett slag
det som gällde igår gäller inte idag.
Oberäkneligheten har sitt pris
i form av oro och andra plågoris.

Jag söker den trygga lunken
jag vill nå den fasta punkten
den trygghet som heter vila
en bit ifrån ansträngningens bila.

Möta livet öppet och inte stängt
se med öppna ögon och inte inskränkt
rädsla och ångest ska inte stänga min dörr
som så många gånger förr.

Nej, dörren öppnas för livet
tillvaron och möjligheterna ska tas för givet
allt det goda som serveras
även när det i spygrönt paketeras.

Sången, skratten, maten, vatten
musiken, klirret, programmen, natten,
granen, bilen, TV:n, filen,
alltsammans är gott.

Samvaro, tillvaro, närvaro, frånvaro,
allvaro Sanchez, närvaro Illbes,
tillvaro Anna, frånvaro Inga, samvaro Bror,
med humor och allvar i tonen.

Allt står öppet.
Inget är stängt.
Allt finns tillgängligt
inget är kört.
Allt är bra
inget är omöjligt:
Allt finns.
Inget försvinner.

(skrivet första gången 2009 utifrån hur livet såg ut då)


måndag 4 februari 2019

Vackert om litteratur

Texten som Pär Wästberg delar på Svenska Akademiens årshögtid 2018-12-18, är bland det vackraste jag någonsin läst. Det handlar om hans, och två av hans närmaste vänners, relation till texter och litteratur, såsom relationen sett ut och vuxit under en hel livstid.

Han skriver bl.a. så här:

[...]
Litteraturen såg vi tre som lögnen som hjälpte oss att få syn på sanningen. Genom läsningen fick vi – mer än ute i ”verkligheten” – tillgång till våra känslor där det faktiska byter plats med det möjliga och till andra människors dolda djup och inre sammanhang.
     Ja, litteraturen blev vår skamlösa hänförelse, vårt djupaste allvar. Den krävde en rörelsefrihet som vi fick skaffa oss på eget bevåg. Den läste oss såsom vi läste den. Ett tonfall, en ordmusik öppnade det osedda – och ett bärnstensljus lyste upp svartvita sidor. De stora texterna fullbordas aldrig, de öppnar sig på nytt i läsarens tolkning av förskjutningar och speglingar. Då behövs inga handböcker och förklaringsberg.
     Hånfulla människor skulle säga att vi var litteraturförgiftade. Vi läste sällan böcker om det vi redan kände till på vårt tidiga stadium i livet. Vi läste om det främmande och svåruppnåeliga, noggrant som ett korrektur, vi hade blick för kommatecken, avstavningar, grammatiska snedsprång. Orden frilade känslor som vi sannolikt var för oerfarna för men som trängde sig in för framtida bruk.
     Bibliotek, bokhandel, antikvariat, egna och andras bokhyllor – där låg vårt hem.
[...]

Koppla av, luta dig tillbaka, tänk inte på en massa annat. Läs hela texten i sin helhet. Och njut i fulla drag och låt dig beröras av orden och den verklighet som ligger bakom.
>> Klicka här!


lördag 2 februari 2019

Emergens

Emergens är sådana processer där ett komplext mönster formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden.

Ofta kan ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå resultera i stor komplexitet på makroskopisk nivå, och man säger då att makroegenskaperna emergerar från mikroegenskaperna. Ett exempel är en finansiell marknad, där enskilda aktörers beslut och handlingar via väldefinierade handlingsmönster resulterar i en icke-trivial och oförutsägbar priskurva. Andra områden där emergens har stor betydelse är inom fysikaliska och biologiska system. (Wikipedia)

Det kan även handla om oss människor och de olika strömningar, vindar, trender, uppfostringsmetoder, erfarenheter och upplevelser, utbildning, sorger, katastrofer, mänskliga möten, gudsupplevelser, tillit, svek, och mycket annat som vi människor kan erfara och möta i livet; alla dessa påverkansfaktorer medverkar till att vi är emergenta människor, formade av alla dessa faktorer i våra liv. Vi genomgår emergens.

På psykologiguiden.se kan vi läsa:
emergence [ɪˈmɜ:dʒəns], pluralis: emergences; adjektiv: emergent.
Latin: emergere {uttal: emerr´gere} 'resa sig', 'uppkomma'; av ex 'ur' + 'sjunka'.  
Skapande utveckling, att något uppstår ur intet eller ur något annat i en skapande process.
Termen används bland annat för att beteckna en sådan teori om medvetandet som säger att medvetandet visserligen har en egenart men uppkommer ur nervfysiologiska processer i hjärnan. En sådan uppfattning kallas emergentism (eng: emergentism). De olika former en snöflinga kan anta räknas som exempel på emergens i den fysiska formen av tillvaro.
Man kan här tala både om olika verklighetsnivåer och förklaringsnivåer. Kemiska fenomen uppstår ur fysiska, fysiologiska ur kemiska, biologiska ur fysiologiska och beteenden och medvetanden i vissa av de biologiska: samma värld men i olika framträdelseformer, som kräver var sina förklaringssystem, forskningsmetoder och teoribildningar.
Och vidare:
spiritual emergence [ˈspɪrɪtʃuəl iˈmɜ:dʒəns]
Latin: ex- 'ut ur' + mergere {uttal: merr´gere} 'sänka'. Ordet emergere {uttal: emerr´gere} har av detta fått innebörden att komma upp ur ett djup och alltså ha funnits dolt men inte framträtt öppet. Varianten på engelska emergency har betydelsen oförutsedd händelse, akut tillstånd, kris.
Term lanserad 1989 av Christina och Stanislav Grof för att beteckna utveckling och "framträdande" av psykoandliga (eng: psychospiritual, psycho-spiritual) fenomen i en persons liv, fenomen som handlar om tillvarons och livets mening, ovanliga psykiska upplevelser som höjdpunktsupplevelse, nära-dödenupplevelse osv.
Bild från pixabay.com


fredag 1 februari 2019