Harmoni - eller Lagen om alltings utjämning

Var med om en sak idag som heter försoning. En sak, en händelse som legat mellan mig och en person, fick sin uppgörelse idag. En försoning, ärliga ord, uppriktiga ögon, ord av förståelse och rannsakan, ord och vilja för att mötas. Så skönt för oss båda. “A man has to do what a man has to do”, “a man has to say what a man has to say”. Och när orden är uttalade, omfamningarna (flera!) är gjorda, så är försoning och glädje närvarande direkt.

Märkligt vad sorg och glädje, konflikt och försoning, trätor och förståelse följer på varandra. Livet är underbart igen. Skönt när stormvågorna lägger sig och det blir frid, liksom en nyklippt gräsmatta på sommaren. Eller en åker med mogen säd. Doften och åsynen av den ger harmoni.

Harmoni… det är ett vackert ord. Och ett ännu skönare tillstånd. Lagen om alltings utjämning.

”En harmoni är i musikteori ett antal toner som klingar samtidigt, enligt ett regelbundet rytmiskt mönster, eller som av något annat skäl uppfattas som enhetliga. Det kan också syfta på hur sådana klanger påverkar musiken och varandra, i den betydelsen används ofta benämningarna harmonik eller harmonisk gestaltning” .
(källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Harmoni)