som stod och smått funderade vid dörren till sitt hem:
då kom det två figurer och ledde henne bort
den ena ganska lång och smal, den andre tjock och kort
för någon ville rida på åsnans smala rygg
han satte på henne och hon var glad och trygg
men när dom kom till staden det blev ett väldigt liv
för folk sprang ut på vägarna med stora långa kliv
och ropade och hurrade och sjöng och hade sig
och åsnan börja kråma sig och tänkte: se på mig,
dom lägger fina tyger och kvistar vid min fot
och bugar sig och ber att jag ska äran ta emot
det var väl det jag trodde och det har jag väntat på
att någon skulle upptäcka min glans till slut ändå
jag antar det är borgmästarn som ordnat till det här
jag får väl låtsas häpen över allt deras besvär
så omtänksamt av honom som satte sig därbak
att vilja ställa upp och göra PR för min sak
.......
det var en gång en åsna, jag säger inte vem
som trött och lycklig återvände sedan till sitt hem
hon hörde några rop och skrik men sedan blev det tyst
det var om någon förbrytare som Judas hade kysst
men åsnan ställde sig och sov med huvudet på sne -
för hon var trött.
Det blir man när man just har gjort succé...
(1 Kor. 1:27-31)
 |
| Chat-GPT har skapat bilden |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar