Internetkulturen formar våra liv

Internetkulturen formar våra liv i en riktning vi inte kontrollerar själva, skriver Magnus Malm i en artikel i tidningen Dagen (dagen.se):

Neil Postmans bok Amusing Ourselves to Death kom ut 1985, och väckte stor uppmärksamhet genom sitt frontalangrepp på tv:s kulturrevolution i USA. 40 år senare är boken precis som det står på baksidan: mer relevant än någonsin.

Bildmediet har enligt Postman förvandlat allt offentligt samtal till underhållning.

Postman nämner tre egenskaper som obönhörligen tycks prägla allt som passerar genom elektroniska medier:

1. Irrelevans. Vi överöses ständigt av information och nyheter som inte har någon som helst relevans för vår konkreta livssituation.

2. Brist på sammanhang. Eftersom dessa medier undviker det långsamma och sammanhängande, bryts allt ner i lösryckta klipp utan bakgrund eller mening.

3. Vanmakt. Effekten av allt detta är att vi upplever en allt djupare vanmakt inför allt som sker, eftersom vi inte förväntas eller ser någon möjlighet att göra något.

Postman upprepar att det alltså inte är de dåliga programmen som är problemet, utan det sätt på vilket bildmediet förvandlar allt annat i samhället till yta och underhållning. Vi kan ju bara göra en liten reflektion över hur våra gudstjänster, och inte minst våra predikningar, påverkas av de tre budord Postman lyfter fram som vägledande för TV-mediets syn på utbildning:

1. Du ska icke kräva några förkunskaper. ”Varje tv-program måste vara en färdig produkt. Inga förkunskaper får krävas. Det får inte finnas en antydan om att inlärning är hierarkisk, att det är ett hus som bygger på en grund. Eleven måste kunna gå in var som helst utan förutfattade meningar … tv undergräver föreställningen att orsaksföljd och kontinuitet har något att göra med själva tänkandet.”

2. Du ska icke inleda någon i förvirring. ”I TV-undervisning är förvirring motorvägen till låga tittarsiffror. En förvirrad tittare är en tittare som byter till en annan kanal. Det betyder att det inte får finnas något som man behöver komma ihåg, studera, tillämpa eller (värst av allt) uthärda. Det utgås från att varje information, berättelse eller idé kan göras omedelbart tillgänglig, eftersom det inte är tittarens mognad utan tillfredsställelse som är målet.”

3. Du ska undvika förklaringar..... ”Argument, hypoteser, diskussioner, förnuftsskäl, vederlägganden och andra traditionella verktyg för rationella samtal förvandlar tv till radio eller ännu värre: tredje sortens tryckta texter. Alltså sker tv:s undervisning alltid i form av historieberättande, framförd med dramatiska bilder och uppbackad av musik.”

Bild från pixabay.com

Är du hemma?

Hälsning från Henri Nouwen:

Splittrad eller hemma

Ett av de mest märkbara tecknen på oro är att våra liv splittras. Allt vi ska utföra, tänka på, planera för, alla människor vi ska komma ihåg att besöka eller prata med, allt vi måste reagera på eller försvara - allt detta sliter sönder oss och får oss att tappa vårt inre fokus. Oron får oss att vara “överallt” men sällan hemma. Ett sätt att beskriva vår tids andliga kris är att säga att de flesta av oss har en adress, men där blir vi sällan funna. 

Jesu sätt att se på våra orosfyllda liv är lite annorlunda. Han ber oss byta tyngdpunkt, byta fokus för vår uppmärksamhet, förändra våra prioriteringar. Jesus vill att vi går från “de många tingen” till “det nödvändigaste”. 
När vi oroar oss har vi våra hjärtan på fel plats. Jesus vill att vi flyttar våra hjärtan till vår mitt så att allt faller på plats. 

(Henri Nouwen)

De ovanstående orden är lätta att säga och skriva, men svårare att praktisera i den verklighet vi lever i. Orden är ändå en utmaning, och jag känner att jag vill, och behöver, ta dem till mig idag. Jesus säger:
Var inte oroliga, tro på Gud, tro också på mig. (Joh. 14)

Jag ber om detta idag: låt mig inte vara så splittrad, samla ihop alla tankar som snurrar och låt helheten falla på plats i mitt hjärtas "hemma". Amen.