Uti vårt dike där växa.....

Uti vårt dike där växa nu trift,

kom hjärtans fröjd,

ser du dess like, i vindarnas drift?

Kom liljor och akvileja, kom kossor och salivia

kom glada lösmynta, kom hjärtans fröjd.

(Egen parafras av Uti vår hage, vilken är en svensk folkvisa/polska av okänt ursprung och ålder, som nedtecknades första gången på Gotland under 1880-talet. Källa: Wikipedia) 

Behåll din plats i kön

Perception

Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex. tankar och känslor varseblis också. Perception kan leda till upplevelser i medvetandet, men behöver inte göra det (jfr blindsyn).

Exempel på perception
(eller brist på densamma)

Perceptionen kommer efter förnimmelsen. De här två begreppen används ofta synonymt i allmänspråket, men betyder alltså aningen olika saker inom psykologin. Vid samma retning har olika individer ungefär samma förnimmelse, men perceptionen kan skilja sig p.g.a. olika erfarenheter. Ett exempel på detta är den så kallade Ponzoillusionen (se figuren till höger). De flesta västerlänningar uppfattar det nedre gula strecket som kortare än det övre, när de egentligen är lika långa. Anledningen är att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort, men människor som lever på platser utan järnvägar, såsom stillahavsön Guam, är mindre benägna att luras av illusionen. Perceptionen är alltså det som ger förnimmelserna betydelse.

En mängd medvetna och omedvetna processer är involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull information. Vissa processer arbetar nedifrån-upp genom att sortera ut mönster i den detaljrika information som våra sinnen levererar, medan andra processer arbetar uppifrån-ned och passar in inkommande information i förväntade mönster. Sådana omedvetna processer som är helt nödvändiga för att vi bland annat ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd kan ibland göra sig påminda i form av olika typer av synvillor.

Uppmärksamhet (attention) är ett av perceptionens äldsta studieområden. Här försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken information de ska fokusera på. Från att från början ha handlat mest om auditiv uppmärksamhet, är man nu för tiden mest inriktad på att studera visuell uppmärksamhet. En traditionell konflikt inom uppmärksamhetsforskningen rör huruvida uppmärksamhet är en fråga om bristande kapacitet i hjärnan eller om hjärnan tidigt väljer information att fokusera på för att undvika kaos i hjärnan vid tillgång till för mycket information.

Perception är ett delområde inom kognitiv psykologi. Ett perspektiv som haft stor betydelse inom perceptionsforskning är gestaltpsykologin. Man kan även tala om undermedveten perception, subliminal perception.

(källa: Wikipedia)

Bildning

“Titta”, sa han, “jag har en varbildning på armen”!
“Jaha”, svarade hans kompis, “det är väl den enda bildning du har”.
“Ja, kanske det, svarade han. “Men den varar i alla fall”.

Varbildning kan man få.
Utbildning kan man kämpa sig till. Eller leka sig till. Det beror på.
En utbildning leder i regel till någon form av bildning.
I den bästa av världar för den mig inte mot inbillningens rand,
eller ska vi kalla den inbildningens stup?
På vintern är det vanligt med isbildning. Och när kall luft krockar med varm, uppkommer åskbildning.


Att läsa kan lätt bli en vanebildning, nästan som en drog, fast bättre, men på sätt och vis med samma symptom, en vanebildning att alltid ha en bok till hands, eller i örat - om det gäller en ljudbok.
På fotografier kan vi se avbildning av människor, djur, natur och händelser.
I litteraturens värld kan vi se förebildningar, i t.ex. en biografi där en person som är en förebild målas upp.

Dessa förebildningar och avbildningar, utbildningar och vanebildningar kan leda oss till varseblivning.

En varseblivning (perception) som berikar livet. (läs gärna mitt inlägg här den 10/6 om perception...
>> http://bjornolof.blogspot.se/2017/06/perception.html )

Allergikatten

Vad säger man? Mjauu? Denna innekatt bor på Trummenäs.

Hans bäste kompis heter Tippex.

Valtider

Hittade denna text i ett församlingsblad. Tänkvärt. 

Strandtrift utmed landsvägen

Snöbollsbuske

Stora vita bollar, doftar inget, tålig och blommar mer än någonsin i år. Tydligen har vädret varit gynnsamt för den. Den kan visst bli hur stor som helst. Blommorna är ett tecken så tydligt som något att sommaren är här.

Vallmo i Blekinge

 

Bara så där, anspråkslös utmed vägen...

Ljus och glädje

Får jag skriva om glädje idag? Om fröjd? Om skratt i maggropen och smajl på läpparna? Får jag skriva om det mest mänskliga? Att skratta? Och att gråta? När solen öser ut sitt sken, när vinden tar tag i mitt hår, när blommorna omger mig med sin skönhet, och mänskliga relationer omger mig med sin skörhet, kan jag då skriva om glädje? Om sång i hjärta och sinne? Finns den? Ja! Existerar den? Ja!

När orden strömmar ut genom fingrarna, ner genom tangentbordet och blir synliga på datorskärmen, då vet jag att det är så. Detta finns. Det är synligt. Det känns. Det är konkret och uppenbart. Oj oj oj, det är skönt. Verkligheten är skön. Och viktig. Idag är den blå och grön, den är ljust vit och enkelt grå. Den är på riktigt.

Kvällsljus vid Skönstavik

Morgonrodnad eller kvällsljus - bådadera vackert så det förslår.

Rally i damm - i Karlskrona maj 2017

Dammigt värre, men roligt att uppleva.

Vilken fart. Och vilket väder!