Perception

Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex. tankar och känslor varseblis också. Perception kan leda till upplevelser i medvetandet, men behöver inte göra det (jfr blindsyn).

Exempel på perception
(eller brist på densamma)

Perceptionen kommer efter förnimmelsen. De här två begreppen används ofta synonymt i allmänspråket, men betyder alltså aningen olika saker inom psykologin. Vid samma retning har olika individer ungefär samma förnimmelse, men perceptionen kan skilja sig p.g.a. olika erfarenheter. Ett exempel på detta är den så kallade Ponzoillusionen (se figuren till höger). De flesta västerlänningar uppfattar det nedre gula strecket som kortare än det övre, när de egentligen är lika långa. Anledningen är att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort, men människor som lever på platser utan järnvägar, såsom stillahavsön Guam, är mindre benägna att luras av illusionen. Perceptionen är alltså det som ger förnimmelserna betydelse.

En mängd medvetna och omedvetna processer är involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull information. Vissa processer arbetar nedifrån-upp genom att sortera ut mönster i den detaljrika information som våra sinnen levererar, medan andra processer arbetar uppifrån-ned och passar in inkommande information i förväntade mönster. Sådana omedvetna processer som är helt nödvändiga för att vi bland annat ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd kan ibland göra sig påminda i form av olika typer av synvillor.

Uppmärksamhet (attention) är ett av perceptionens äldsta studieområden. Här försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken information de ska fokusera på. Från att från början ha handlat mest om auditiv uppmärksamhet, är man nu för tiden mest inriktad på att studera visuell uppmärksamhet. En traditionell konflikt inom uppmärksamhetsforskningen rör huruvida uppmärksamhet är en fråga om bristande kapacitet i hjärnan eller om hjärnan tidigt väljer information att fokusera på för att undvika kaos i hjärnan vid tillgång till för mycket information.

Perception är ett delområde inom kognitiv psykologi. Ett perspektiv som haft stor betydelse inom perceptionsforskning är gestaltpsykologin. Man kan även tala om undermedveten perception, subliminal perception.

(källa: Wikipedia)

Bildning

“Titta”, sa han, “jag har en varbildning på armen”!
“Jaha”, svarade hans kompis, “det är väl den enda bildning du har”.
“Ja, kanske det, svarade han. “Men den varar i alla fall”.

Varbildning kan man få.
Utbildning kan man kämpa sig till. Eller leka sig till. Det beror på.
En utbildning leder i regel till någon form av bildning.
I den bästa av världar för den mig inte mot inbillningens rand,
eller ska vi kalla den inbildningens stup?
På vintern är det vanligt med isbildning. Och när kall luft krockar med varm, uppkommer åskbildning.


Att läsa kan lätt bli en vanebildning, nästan som en drog, fast bättre, men på sätt och vis med samma symptom, en vanebildning att alltid ha en bok till hands, eller i örat - om det gäller en ljudbok.
På fotografier kan vi se avbildning av människor, djur, natur och händelser.
I litteraturens värld kan vi se förebildningar, i t.ex. en biografi där en person som är en förebild målas upp.

Dessa förebildningar och avbildningar, utbildningar och vanebildningar kan leda oss till varseblivning.

En varseblivning (perception) som berikar livet. (läs gärna mitt inlägg här den 10/6 om perception...
>> http://bjornolof.blogspot.se/2017/06/perception.html )

Allergikatten

Vad säger man? Mjauu? Denna innekatt bor på Trummenäs.

Hans bäste kompis heter Tippex.

Valtider

Hittade denna text i ett församlingsblad. Tänkvärt. 

Strandtrift utmed landsvägen

Snöbollsbuske

Stora vita bollar, doftar inget, tålig och blommar mer än någonsin i år. Tydligen har vädret varit gynnsamt för den. Den kan visst bli hur stor som helst. Blommorna är ett tecken så tydligt som något att sommaren är här.

Vallmo i Blekinge

 

Bara så där, anspråkslös utmed vägen...

Ljus och glädje

Får jag skriva om glädje idag? Om fröjd? Om skratt i maggropen och smajl på läpparna? Får jag skriva om det mest mänskliga? Att skratta? Och att gråta? När solen öser ut sitt sken, när vinden tar tag i mitt hår, när blommorna omger mig med sin skönhet, och mänskliga relationer omger mig med sin skörhet, kan jag då skriva om glädje? Om sång i hjärta och sinne? Finns den? Ja! Existerar den? Ja!

När orden strömmar ut genom fingrarna, ner genom tangentbordet och blir synliga på datorskärmen, då vet jag att det är så. Detta finns. Det är synligt. Det känns. Det är konkret och uppenbart. Oj oj oj, det är skönt. Verkligheten är skön. Och viktig. Idag är den blå och grön, den är ljust vit och enkelt grå. Den är på riktigt.

Kvällsljus vid Skönstavik

Morgonrodnad eller kvällsljus - bådadera vackert så det förslår.

Rally i damm - i Karlskrona maj 2017

Dammigt värre, men roligt att uppleva.

Vilken fart. Och vilket väder!

Thorn in my side

Ibland bjuder livet på sånt... lyssna gärna på låten längst ner...

Fruktande eller fri och modig?

I Ordspråksboken 29:25 läser vi:

Människofruktan blir en snara… 

och samma vers i Handbok för livet:

Den som är orolig för vad andra tycker blir beroende av dem och förlorar sin frihet. Den som däremot litar på Gud kan känna sig lugn och säker.

Fruktan breder ut sig i världen. Det är fruktan för terrorn, för farliga politiker, för ideologiska tankar och strömningar, för sjukdomar, farsoter, krig, naturförstörelse, naturkatastrofer och mycket annat. På ett personligt plan kan det finnas en fruktan som kallas för människofruktan. Den är individuell och kan drabba oss mer eller mindre. Den kan bäras inom oss hela livet, eller uppkomma vid vissa givna tillfällen; oavsett frekvens och tidpunkt är den ett gissel, ett hinder, en energiutsugare, en snara. En snara används till att fånga in ett djur, ett byte, eller används för att stänga luftvägarna när den dras åt. Människofruktan fungerar på samma sätt: den fångar mig, den drar mig bort från livet och friheten, den förhindrar fri luftväg och försvårar min andning, och på sikt kan den helt ta ifrån mig livet, glädjen, spontaniteten och kraften. Fruktan kan gälla vad andra ska tycka om mig, vad de säger om mig. Det kan gälla mitt utseende, min kroppskonstellation, min röst, mitt hår, mina kläder, mina egenskaper, mitt sätt att tala, mitt sätt att gå, mitt (bristande) intellekt, min oförmåga att hänga med i det senaste, hur min livsväg sett ut, min karaktär, min humor, mitt temperament, mina intressen, min tro, mina glädjeämnen. Ja, snart sagt allt som är jag. När människofruktan råder, kommer allt detta fram och orsakar låsningar, kvävningar, kväljningar och utplånande.

Motsatsen till människofruktan är frimodighet. Att våga. Att var fri och modig. Att vara trygg som ett lejon. Att vara frimodig är att vinna, att segra, att kasta av sig snaran som drar mig bort från mitt liv, snaran som dras åt och som på sikt skulle ta ifrån mig allt.

Så kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön.
(Hebr. 10:35)

 Idag har jag ett val att göra, ett val som innebär att antingen kasta bort min min frimodighet eller min människofruktan. Det valet förefaller vara ganska självklart. På ett tankemässigt plan. Hur gör vi det i praktiken? Det är ett dagligt val, det är ett val som jag ständigt får upprepa och lära mig att göra, kanske flera gånger per dag. Medvetet välja bort människofruktans gissel och snara och istället välja den fria och modiga vägen och möjligheten. Frimodigheten, vilken har med sig stor lön.

Vem kallade lupiner för ogräs? Inte jag.

Klicka för en större bild!

Nervsystemet

Klicka för en större bild!

Se nerverna som framträder i motljuset.

Skön inramning

Klicka för en större bild, en större ram.

En äkta känsla

En känsla grep tag i mig idag. Den fanns där från det att jag klev ur sängen och den växte sig allt starkare ju längre dagen framskred. En känsla av att vara innesluten, inte instängd; att vara ett med den godhet som vinden viskar och bladen på träden vittnar om. En godhet som de gula rapsfälten förkunnar i försommarsolens sken. Godhet som stiger i bladens nervsystem och som når längst ut till bladspetsarna. Jag kände att det är en ynnest att få vara människa och få se och känna och uppleva allt detta omkring och inom mig. Det är ett mirakel att få stå och betrakta ett stort fält, som är så gult som den vackraste teckning av solen kan visa.

Detta ackompanjerat av fåglar som kvittrar, fjärilar som lätt svävar förbi, räven som jagar möss och sorkar ute på fältet, frömjöl som färgar mina skor gröngula, dofter i mängd som når mina sinnen. Känslan är nästan överväldigande. Bollar med maskrossporer som i sig själva är  konstverk som knappt går att återge verbalt eller i bild, skogsstjärnor som lyser mitt i det gröna, lupiner som börjat blomma och mängder av liljekonvaljblad, redo att bära fram sina kronblad inom kort. Detta känns. Detta är liv. Detta är maj. Detta är en dag av ynnest.

 

Klicka för större bilder!

Heta ord (30). Värdighet.

Han anlände med värdighet till det sammanhang dit han kom. Han kunde inte storma in hur som helst och tro att alla skulle anpassa sig efter honom. Nej, det gällde att ta seden dit man kom för att om möjligt kunna vinna förtroende för sin sak. Och att möta människorna med värdighet. Det är nyckeln som öppnar möjligheternas dörrar. 

Hon rörde sig med stor värdighet bland sina patienter. Florence Nightinggale var hennes namn. Hon vann allas förtroende. Allt tack vare hennes sätt som utstrålade värdighet, respekt, vänlighet och omsorg.  

Värdigt, värdigt är Guds Lamm, värdigt värdigt är Guds Lamm, Frälsaren.

Det finns fortfarande värdighet i världen.

Grönt är skönt - fields of green

Någonstans i Nättrabytrakten.
Klicka för större bild.

Sädesärlan

Bor vid Bubbetorp.

Tranans gång

Trana. Klicka för större bild.