torsdag 19 november 2020

Färg- och talsymbolik

Thomas Idergard (artikel i dagen.se): En sjunde färg betyder allt i regnbågen

Sju är i den kristna traditionen frälsningens tal.

Nu är regnbågen en symbol för frid och fred med rötter i Bibeln (Guds tecken i skyn efter syndafloden i 1 Mos 9:13–15). Det är bara en detalj som skiljer i relation till vår tids politiska regnbåge, vilken vid närmare reflektion visar sig vara avgörande för en kristen förståelse och användning av symbolen. Antalet färger i Guds regnbåge är normalt sju.

Talet sju är i den judisk-kristna talmystiska traditionen skapelseordningens tal för fullkomlighet, vilket bland annat visar sig i veckans sju dagar, de sju kontinenterna, de sju stamtonerna i musikskalan, de sju nivåerna i det periodiska systemet och ljusets brytning i sju färger i en prisma och därmed i den naturliga regn­bågen. Sju är dessutom i den specifikt kristna traditionen frälsningens tal, synligt genom till exempel i Jesu sju yttranden på korset, de sju sakramen­ten, jungfru Marias sju sorger och de sju församlingarna som Uppenbarelseboken riktades till. På direkt motsatt sätt är det däremot med talet sex som i den bibliska talmystiken representerar ofullkomligheten, negationen av det goda, synden och Guds dom.

Färgen indigo som finns i den kompletta regnbågen, saknas ofta i den som bara har sex färger, till exempel den som så här års vajat över Sverige. Indigo är på flera ställen i Bibeln och i den kristna konstens avbildning av jungfru Maria en symbol för den nåd som binder samman himmel och jord och drar människans ofullkomliga domän in i Guds eviga, sanna och fullkomliga, där den helas och blir sig själv, det vill säga vad Gud ville.

Som klassiskt troende kristen bör man glädja sig åt och bära regnbågen som Guds fridssymbol, sammanfattningen av fullkomligheten i skapelsen och frälsningen i Kristus. Man ska bara vara noga med att först räkna antalet färger.


Photo by Simon John-McHaffie on Unsplash.

tisdag 17 november 2020

Rensning

I lördags var det städdag och inventeringsdag. Det började med min bokhög vid sidan om min skrivarplats. Jag sorterade och ställde upp några böcker i bokhyllan. Inventerade vilka böcker jag höll på att läsa, vilka jag ville dröja med, och vilka som just nu är aktuella, ur ett inre perspektiv. 

Efter frukosten gick jag ut i garaget och röjde på arbetsbänken, slängde grejer, organiserade och sorterade skruvar, pytsar, penslar, verktyg, och dammsög arbetsbänken! Det blev fint, och kändes så skönt på insidan. Att veta vad jag har, vad jag inte har, och var det jag har finns. 

På eftermiddagen tog jag en lång skön joggingrunda i skogen i riktning mot Johannishus på grus och avslutade med landsväg och asfaltslöpning. Efter några kilometer började hjärnan rensas. När de höstsköna kilometrarna var genomförda, var hjärnan mer harmonisk än före loppet. 

Tre sorter rensning. Det var skönt. Bitar faller på plats. Ordning utanför och inuti. Tack.



söndag 15 november 2020

Om Facebook. Socialt massförstörelsevapen?

Elisabeth Åsbrink (DN) har läst en ny bok om internets allra sämsta sidor. Jaron Lannier har skrivit boken ”Ten arguments for deleting your social media accounts right now”

Så, vad är det egentligen som pågår? I korta drag: Algoritmerna som styr vad vi ser på sociala medier justeras och optimeras oavbrutet för att skapa ”engagemang” – det vill säga främja användarnas närvaro och aktivitet. De är extremt effektiva. En person född på 00-talet kontrollerar sin telefon i genomsnitt 150 gånger om dagen. Multiplicera gärna det med de över 2 miljarder människor som alltså finns på Facebook (lika många som bekänner sig till kristendom).

Eftersom var och en tar del av en skräddarsydd verklighet upphör en gemensam erfarenhet av världen att existera, vilket leder till att vi helt enkelt inte förstår varandra. Empatin krackelerar. Folk tycks vara idioter. (Jaron Lanniers ord)

Till det kommer att algoritmerna triggar hjärnans belöningssystem, du kan få en lyckokick av att många gillar dina uppdateringar. Men där finns dessutom en inprogrammerad nyckfullhet. Ibland får du inte lika många ”likes” – det är en del av manipulationen – och det kan skapa både stress och nedstämdhet och en rädsla för att stötas bort. Som en följd ökar du din aktivitet. Det här är inga egentliga nyheter men Lanier beskriver problemet på ett nytt sätt:

”Algoritmen försöker skapa det perfekta sättet att manipulera en hjärna, medan hjärnan, som söker en djupare mening, förändras som svar på algoritmens experiment ... Men eftersom stimulin från algoritmen är fullständigt slumpartad och saknar mening, svarar hjärnan inte på något verkligt utan på en chimär. Den processen – att bli beroende av en undflyende illusion – är definitionen av ett missbruk.”

(källa: https://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/facebook-ett-socialt-massforstorelsevapen/) 



onsdag 11 november 2020

Städsla

städsla

(åld.) städja, anställa, ta i sin tjänst.

Ex. Mysig stämning i Fox news morgonsoffa när president Trumps tidigare presstalesperson Sarah Huckabee Sanders nu städslats för att kommentera dagspolitiken. (ur dn.se)

Av städia ("ställa, placera; anta i tjänst").

(källa: Wikipedia)


lördag 7 november 2020

The Trump or Biden...

Jag skrev så här den 9 november 2016, och historien med den  enorma osäkerheten upprepar sig, fast denna gång i mycket högre grad:

Oj oj oj... Ovissheten är stor just nu i USA och världen. Vem vinner valet och blir USA:s nästa president? På P1 morgon alldeles nyss (kl. 7.01) sa de att Trump leder och förmodligen blir president. Vad kommer då att hända de närmaste åren? Hela världen undrar. Och bävar.  Man har kallat valet ett val mellan pest eller kolera. Vilken åkomma är värst? Den första kvinnan någonsin att bli president i USA, eller den första affärsmannen utan egentlig politiskt genomtänkt agenda - vem kan leda denna viktiga nation på rätt väg?


Idag undrar jag. Jag tror jag ska spela ett trumpet
 :(  solo. 
Och hela världen håller andan. So help us God.
-------------------------------------
I skrivande stund vet vi inte hur det går denna gång, november 2020.  Men samma bön finns inom mig. So help us God.



fredag 6 november 2020

Fideikommiss

Fideikommiss (från latinets fideicommissum, "anförtrott gods" av fides "tro", "tillit" och commissum "anförtrott", "överlämnat") är ett förordnande, vanligen i testamente, varigenom föreskrivs att viss egendom ska, utan att kunna avyttras, i viss angiven ordning (oftast efter förstfödslorätt med företräde för manlig avkomma) tillfalla den ene efter den andre inom en viss släkt eller grupp av personer. I allmänt språkbruk menas med fideikommiss vanligen den egendom – fastigheter eller lösöre – som förordnandet omfattar.

Numera tillåter de flesta länder inte skapande av fideikommiss, och i flera länder har de befintliga avskaffats, eller är på väg att avskaffas. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp och därmed minskas.

Innehavaren av ett fideikommiss kallas fideikommissarie men personen äger strikt betraktat inte egendomen (även om personen står som lagfaren ägare till egendomen), men disponerar, förvaltar och har rätt till inkomster från egendomen. (källa: Wikipedia) 

Ericsbergs slott (fideikommiss)

tisdag 3 november 2020

Kraken

Kraken är ett havsmonster i främst svensk, norsk och isländsk fiskar- och sjömanstradition. Det framträder främst som en gigantisk bläckfisk, antingen åtta- eller tioarmad.  

Ordet har samma betydelse som på svenska och är alltså bestämd form av ordet "krake", ett äldre namn på åttaarmade jättebläckfiskar. Namnet är ursprungligen ett noanamn för valfisk och är etymologiskt släkt med krake, bland annat namn för 'krokigt träd'.

Den danske teologen Erik Pontoppidan den yngre beskrev den utförligt i Norges naturlige historie (1752–53) efter traditioner han upphämtat i norra Norge och i Bergen. Den lurar på havets botten där den föder rika stim av fiskar med sin avföring, men om den höjer sig mot ytan måste fiskare i närheten snabbt lämna platsen, särskilt som de riskerar att dras ned i djupet av den vattenvirvel som uppstår när kraken på nytt sänker sig. Den svenske författaren Jacob Wallenberg återger Pontoppidans beskrivning i sin reseskildring Min son på galejan (1781).

Kraken förekommer även i populärkulturen, där den oftast har uppfattats som en tioarmad bläckfisk av släktet Architeuthis. I det sammanhanget omtalas den i Jules Vernes En världsomsegling under havet och den syns även i Disneyfilmen med samma namn. John Wyndham skrev en science fiction-roman med titeln The Kraken Wakes (1953). Det bör nämnas att Krake även är tyska för den åttaarmade bläckfisken Octopus vulgaris. I sjörövarfilmen Pirates of the Caribbean: Död mans kista och lite i Pirates of the Caribbean: Vid världens ände, kan man betrakta Kraken ur ett Hollywood-perspektiv och även i en tidigare Disney-film (Atlantis – Milos återkomst) nämns detta havsvidunder. Kraken figurerar också i filmen Clash of the Titans samt i China Miévilles skönlitterära roman Kraken. Kraken förekommer också i en kort sekvens av The Big Bang Theory. (källa: Wikipedia)

Och nästa höst kommer ett nytt lag börja spela i NHL (hockey): Seattle Kraken.

måndag 2 november 2020

Blickar ut över havet

Blickar ut över havet
det låga, korta perspektivet lyfts,
och jag ser en annan bild,
en annan horisont
längre bort, längre fram.

Den bilden och upplevelsen
för mig ut i en frihet,
en glädje, ett utvidgat område,
inte en plats, inte en särskild vik,

utan ett tillstånd, ett utrymme -
en Andens viskning i gryningen -
om skapelse och nya möjligheter -
och Guds oändliga nåd,

hans kärleksfulla omfamning
och det gränslösa liv han gett mig.

----------------------------------------------------------------------------

(skrivet vid havet kl. 9.12 den  2020-11-01)



 

söndag 1 november 2020

Becknarväska

 

Dessa är väldigt eftertraktade idag.  Jag kände inte till att de kallades becknarväska. Och det har visst blivit på modet att unga kriminella använder sig av dem. En mode-grej, och gärna med mycket exklusiva magväskor från de dyraste tillverkarna.