Snöskugga

Långa joggarben.

Vintermåne

 
 

Fredag

 [fsv. fre(a)dagher (frege-, frey-, fri(a)-), liksom d. fredag, isl. frjádagr, ett västgerm. lånord; jfr mnt. vrīdag (vry-, vryg-), mnl. vri(e)dach (vri(e)n-, vrijg-), holl. vrijdag, ffris. frigendei, fht. frīadag, frījetag, t. freitag, feng. frīȝ(e)dæȝ, eng. friday; ss. översättning till lat. dies Veneris, Venus’ dag, bildat av västgerm. motsvarigheter till FRIGG o. DAG]

benämning på veckans sjätte dag (mellan torsdagen o. lördagen). Han kommer nästa fredag l. om fredag l. på fredag. Jag reser (på) fredag middag. Natten mellan torsdagen och fredagen l. natten till fredagen. Fredagarna l. om fredagarna är jag alltid hemma. Juldagen infaller i år på en fredag. Första fredagen i maj. Varannan fredag. Stanna i Stockholm över fredagen. Om fredag åtta dar. Äta fisk på fredagen l. om fredagarna. 

I fredags, sistlidne fredag. I fredags kväll 0 10 4. I fredags morse 0 10 32. I fredags tre veckor sedan. GR 1: 295 (1523). Man skal fasta onsdagen och fregedagen. OPetri PEliæ f 2 a (1527). Städse undvek man (i gamla tider) att resa på en fredag, hvilket troddes medföra olycka eller förargelse. LoF 1873, s. 97. Fredag är en redig kär (dvs. karl), — Han kommer med sitt eget vä’r. HeimdFolkskr. 12: 3 (1894; talesätt). 

(källa: SAOB) 

Vintervackert

Bäcken

Den milslånga promenaden
förde mig på olika vägar
och även till bäcken
som rörde sig stilla
och lockande
den fick mig att stanna
begrunda, längta
och ta emot livet,
den stilla rörelsen,
det äkta och kravlösa
ljuset som glittrade i den,
dess ursprung och dess
rörelse mot havet.

Stunden vid bäcken
var inte särskilt lång
och mötet med den inte
märkvärdigt på något sätt,
inte spektakulärt
utan bara temporärt
i yttre mening,
om den mäts med sekunder
och minuter.

Men stunden dröjer sig kvar
inom mig,
som en stund vid en levande källa
en livets källa
en helig stund,
avskild från allt runt omkring,
stunden, bäcken, källan, ögonblicket
bara Är

Levande vatten

 TÖRSTEN STILLAD

 En inre källa porlar, den porlar stilla, den rinner upp ur evigheten.

 

En inre källa porlar, den porlar stilla, den kommer inte ur mig själv.

 

Förunderligt är detta vatten en ständig närvaro av Gud. 

Jag hör det tröstande om natten när allt är tyst omkring och jag är still.

 

Förunderligt är detta vatten en ständig närvaro av Gud. 

Det är den åtråvärda skatten ren och klar, ofattbar, den är mitt liv.

Min inre källa porlar, den porlar stilla, den är ett svar på all min längtan.

Min inre källa porlar

den porlar stilla

den stillar äntligen min törst.

 

 

(Dikten TÖRSTEN STILLAD finns i diktsamlingen 

KÄRLEKEN EN BRO av Margareta Melin)

Turbo & fasta

Ordet turbo är latin och betyder virvel.

Turbon uppfanns av den schweiziske ingenjören Alfred Büchi. Hans patent för en turbo blev giltigt 1905. Ett dieselskepp och lokomotiv med turbo började synas på 1920-talet. Den schweiziska lastbilstillverkaren Saurer AG var först med att tillverka vägfordon med turbo. Benämningen på aggregatet är egentligen överladdningsaggregat. 

Turbo är ett system som kan användas för att öka effekten och i viss mån verkningsgraden i en förbränningsmotor.

Turboaggregatet drivs av hastigheten och trycket i avgaserna som lämnar förbränningsrummet. Den energi som inte fullt ut kunnat tillvaratas i förbränningsrummet driver ett turbinhjul som via en gemensam axel driver ett kompressorhjul i andra änden av turbon. Kompressorhjulet komprimerar den inkommande luften genom att "trycka" in luften i förbränningsrummet.   (källa: Wikipedia)

Och jag undrar i mitt stilla sinne: vad menar man när man säger att
"fastan ger turboladdning åt våra böner"?

Jesaja skriver så här (Jes. 58): 

Nej, detta är den fasta jag vill ha:
Lossa orättfärdiga bojor,
lös okets band, släpp de förtryckta fria,
bryt sönder alla ok!
Dela ditt bröd med den hungrige,
ge de fattiga och hemlösa
en boning,
klä den nakne när du ser honom
och dra dig inte undan
för den som är ditt kött och blod.
Då ska ditt ljus bryta fram
som gryningen
och ditt helande växa fram
med hast.
Din rättfärdighet ska gå framför dig
och Herrens härlighet
följa i dina spår.
Då ska Herren svara
när du åkallar honom.
När du ropar, ska han säga:
"Här är jag."
Om du gör dig av med alla ok,
om du slutar att peka finger
och tala onda ord,
om du delar med dig av vad du har
åt den hungrige
och mättar den som lider nöd,
då ska ditt ljus gå upp i mörkret
och din natt bli
som middagens ljus.

Och Jesus (Matt. 6:16f, 5f): 

När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sina ansikten för att visa människor att de fastar. Jag säger er sanningen: De har fått ut sin lön.

 Nej, när du fastar, smörj in ditt huvud och tvätta ditt ansikte  så att inte människor ser att du fastar, utan bara din Far som är i det fördolda. Då ska din Far, som ser i det fördolda, belöna dig.

När ni ber skall ni inte vara som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas av människor. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig. Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull. Var inte som de. Er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber honom om det.

Burning sky

 

I närheten av Nättraby, en vanlig torsdagseftermiddag.

For there is always light...

Amanda Gorman blev under onsdagen den yngsta poeten någonsin att framträda på en presidentinstallation i USA. Jill Biden, USA:s nya första dam, är en beundrare av Amanda Gormans verk och var den som insisterande på att hon skulle läsa en dikt under ceremonin, skriver LA Times.

I den andan avslutas också dikten (The hill we climb):

”For there is always light,
if only we’re brave enough to see it
If only we’re brave enough to be it”

(källa: dn.se)

Se och hör hela talet/dikten här: 

Tunnelseende

Tunnelseende

Joggar ute i naturen

tar in omgivningen

andas in syret

känner pulsen slå

anar hjärtats rytm.

Ser skogen omkring mig

gruset och asfalten under mig

den gråblå himlen ovanför mig

känner snö- och regnstänk i ansiktet.

Hör bilarnas sus i fjärran

och nära,

uppmärksammar lätet från 

mina steg på marken,

anar ljudet av min andning.

Jag har vidseende och 

åtsidanseende,

uppåtseende och nedåtseende.

Plötsligt kommer jag in i en gångtunnel.

Och jag drabbas av tunnelseende.

Jag kan se bakåt, dit varifrån jag kom,

och framförallt framåt.

Vad ser jag?

Jag ser kurvan och en bit av ett järnvägsspår

och parkeringsplatsen som är tom på bilar,

tom på cyklar.

Jag ser mörkret efter slutet av tunneln

ett mörker som delvis är upplyst av

ledljus.

Jag ser blänket i den blöta asfalten,

genom mina lika blöta och droppdrabbade

glasögon. 

I tunneln immar de igen,

så jag ser nästan ingenting.

Ledljus. Tunnelseende.

Av den enkla anledningen att jag sprungit här många gånger

vet jag vad som väntar på andra sidan tunneln.

Men det finns andra tunnlar som är utan ledljus 

och som har ett okänt slut i vilka jag

befinner mig ibland.

Oftast springer jag inte i dem,

utan är tvungen att röra mig sakta, makligt,

utan välbehag, utan en njutbar rysning.

Tunnlar med osäkert avslut.

Tanken ryser. Rusar. Fasar. 

Blicken orubbligt framåt, mot slutet.

Svårt att känna behaget infinna sig

innan jag vet var, när och hur.

Framförallt: varför?

Varför finns tunnlar, finns det alltid en orsak?

Jag anar att tunnelns uppkomst beror på en vilja

att komma framåt, komma vidare,

forcera hinder som är i vägen: 

en väg, ett berg, ett vatten.

Meningen med tunneln.

Den tänker jag inte alltid på.

Någon har skapat en möjlighet att övervinna

det som låg i vägen.

Är det så även med tunnlarna jag upplever

i mitt liv? I det innersta? I dagar och nätter av

kompakt mörker? 

Även de dagar då jag inte ser ljuset i tunneln.

För det har jag lärt mig; det finns alltid ett ljus

där tunneln tar slut.

Är det detta som är evangelium? Glada nyheter?

Om jag inte haft denna tro, hade det ändå funnits

ett ljus i tunneln?

Jag är oändligt tacksam över att det finns ett ljus i tunneln.

Kanske inte i, men där den tar slut. 

Och om jag i tunneln bär med mig ett ljus på insidan,

då finns det en chans att passagen genom tunneln

inte behöver kännas så svår, så omöjlig, så definitiv.

Ljuset på insidan, hur ska jag hålla det vid liv?

Om det är en lampa som behöver olja, en oljelampa,

så brinner den på grund av sitt innehåll.

Och innehållet hämtas i den djupt belägna oljekällan,

inom mig

som lagts dit av min Skapare.

Jag måste - precis som hjorten som böjer sig vid vattenbrynet för att dricka -

böja mig och hämta upp det djupt liggande,

bråte och skräp måste plockas bort,

oljan hämtas upp, bejakas, förmeras, uppfylla mig.

För att lysa, behöver mitt inre vara stilla,

och ha kontakt med det innersta. Mig själv.

Och Gud själv. Den helige Ande. 

Skapelsens ande.

Annorlunda cykling

 Stäng av ljudet om du upplever det störigt!

Men njut av konsterna!

En skärva skönhet

 

Nedanför Skärva herrgård

Mäklardröm

Varje dag dammtorkar jag 

slagfältet i mitt huvud

och svartbygget i mitt hjärta.

Mitt liv är ingen mäklardröm

Jag är en kvinna utan eldstad

och takrosetter

och utlandsprefix.

Varför?

(Kristina Lugn)

Vintervackert

Snön

Snön, skinande vit och ren
glittrande i solens sken.
Snön, smutsig och oren
vägen och livet är dess problem.

Snön, dess vithet kommer och går
det blir svårare år från år
när jag lever i verkligheten
att bevara nödvändigheten.

Att mitt i livets smutsighet
bevara barnets öppenhet
och leva i tillitens renhet 

och hjärtats orädda hängivenhet. 

Något vitt från himlen

 

Barnen och de som tjänar pengar på snöröjning är glada.

Och jag blir också glad. 

Det känns rätt på något sätt att det är vinter när det är vinter.

Julgranskulan

Julgranskulan

Den hänger
lyser rött
och guldaktigt
alldeles stilla
och fritt
vacker på utsidan
tom på insidan
ett sirligt yttre
guldet gör att
ögat dras ditåt
värdefull eller nåt
en alldeles vanlig
julgranskula
rund som ett klot
kan hittas på ÖB
för en billig peng
om man kan säga så
snart dags att plocka
ner den
läggs i kartong
till nästa jul.

 

Så styrs USA

USA:s riksdag heter kongressen. Den består av två kammare: representanthuset med 435 ledamöter samt senaten med 100 ledamöter.

Kongressen består av representanthuset och senaten

Representanternas hus (även kallad representanthuset) omväljs vartannat år och delstaterna är representerade i förhållande till sin folkmängd. Senaten omväljs med en tredjedel vartannat år och har en mandattid på sex år. Varje delstat väljer två senatorer oavsett folkmängd.

Omsättningen av ledamöter i kongressen är måttlig. Speciellt i representanthuset där utmanarna har svårt att slå en person som ställer upp till omval.

Valdeltagandet i amerikanska val är lågt. Vid de kongressval som inte sammanfaller med presidentval röstar vanligtvis endast ca 40 procent av valmanskåren. Vid presidentval brukar deltagandet ligga omkring 60 procent.

Kongressens sigill.

Maktdelningen i USA

I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.

Presidenten styr landet.

Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi.

Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.

Formellt sett har de båda organen ungefär lika stor politisk makt. Representanthuset har dock ett visst företräde när det gäller unionens inkomster. Representanthuset har också rätt att väcka åtal mot presidenten.

Den största politiska tyngden ligger i verkligheten hos senaten, som även fungerar som en domstol.

Kongressen domineras av jurister, men under senare år har det blivit vanligare med andra yrken. I jämförelse med svenska riksdagsmän tjänar de amerikanska kongressledamöterna bra. Årslönen ligger över 175 000 dollar och dessutom tillkommer andra förmåner.

Partitroheten minskar alltmer i kongressen. Även i viktiga frågor kan en ledamot gå emot partiets linje och driva egna beslut.

Bland allmänheten har kongressen ofta haft ett dåligt rykte. Den betraktas som ineffektiv och ovillig att fatta snabba beslut. Många amerikaner anser att kongressen är alltför villiga att höja skatterna och att spendera på onödiga program.

Kongressens utskott

USA:s kongress är landets högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington. På engelska kallas USA:s kongress ofta Capitol Hill efter kullen varpå dess huvudbyggnad är belägen.

Det finns ett stort antal utskott och underutskott i den amerikanska kongressen. Underutskotten har fått allt större politisk betydelse eftersom sakkunskapen (expertisen) inom olika ämnesområden finns där och att debatterna ofta bevakas av radio och TV.

Kongressledamöterna har många medhjälpare. I genomsnitt har varje ledamot 35 personer till sin hjälp. Oftast är de mycket kvalificerade personer som hjälper ledamöterna i deras arbete. Drygt 20 000 personer är anställda i utskott, underutskott och i de olika kanslierna.

Lobbyister - ett naturligt inslag i USA:s politiska system

Det finns omkring 20 000 lobbyister (som representerar organisationer och företag) i Washington som försöker påverka kongressen att fatta beslut som gynnar deras medlemmar. Denna grupp har stor politisk makt och betraktas som en naturlig del i den amerikanska politiska processen.

(källa: https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sa-styrs-usa-kongressen)

Tjugondag Knut

 

Den 13 januari, tjugo dagar efter jul, är julen slut i vårt land. I äldre tradition och på andra håll i Europa tar julen slut den 7 januari, det vill säga när vi firar trettondagen. Knutdagen har sitt namn efter den danske hertigen Knut Lavard, som mördades den 7 januari 1131 och senare blev helgonförklarad. Hans dödsdag råkade vara dagen efter trettondagen, då julen var slut. Men vid slutet av 1600-talet förlängdes julfirandet med en vecka, och namnet Knut flyttades från 7 till 14 januari*. Orsaken var att varje stor kyrkohögtid i äldre tid hade en efterfest åtta dagar senare, en så kallad oktav. 

Den konung Knut som nämns i Bondepraktikan är den danske kungen Knut, som även han blev helgonförklarad och som var beskyddare av de medeltida Knutsgillena. Gillen var en form av medeltida handelskompanier. Knutsgillena arrangerade ibland knutsbaler, vilket sannolikt påverkar tjugondag Knut och julgransplundringarna.

(källa: https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/tjugondag-knut)
(*dock: det har ändrats: Knut har namnsdag idag)

Var inte rädd

 Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken,
ett namn som skyddar dig nu när du går.

Din ensamhet har stränder in mot ljuset.

Var inte rädd, i sanden finns det spår.

Han älskar dig, han väntar dig i kväll,

en kväll när du förstår hans hemlöshet

och hur han längtar efter dina steg.

Från evighet har han stämt möte här.

Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn.

Du ser den inte nu, men färdas dit

En dag skall du bekänna högt hans namn,

hans kärleks frid som ingenting begär.

Du är på väg. En dag blir natten vit.

En dag och stjärnor växer ur hans famn.

Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn.

Du ser den inte nu, men färdas dit.

Text: Ylva Eggehorn 1972

Musik: Lars Moberg 1974