Att släppa taget

Jag hörde en gång om en kille som hade en 5-krona (och det här hände för många år sen, när en 5-krona var mycket pengar för en liten kille). Han tappade ner myntet i en vas med smal hals (ungefär som den på bilden). Han stoppade ner sin lilla hand för att känna efter myntet och när han fick tag på det och tog det i sin hand, så knöt han handen runt det. Problemet var bara att han inte kunde dra upp handen när den var knuten. När han öppnade handen nere i vasen, kunde han få upp handen, men då låg myntet kvar på botten av vasen. Svårt fall. Hur skulle han lösa det? Du förstår hur han gjorde. Han fick hitta en annan lösning, en annan väg att gå. Han fick släppa taget om det kära som fanns där nere i vasen och hitta en annan lösning. Först gjorde han flera krampaktiga försök att få ut 5-kronan, men sen insåg han att det var bättre att släppa taget. Men han fick ändå tillbaka sitt mynt, fast på ett annat sätt än det han först hade tänkt.

Ibland är det så för oss. De krampaktiga försöken att hålla fast något kärt och dyrbart, kanske bara blir misslyckade försök och skapar bara förtvivlan. Kanske är lösningen att släppa taget, tänka om och kanske se en annan lösning, en annan väg att gå? Trots ångest, osäkerhet, tvivel på att någonsin få tillbaka det vi tror är förlorat, kanske det kan öppna sig en ny möjlighet? En öppen hand är bättre än en knuten.