Skuggbild

Denna skuggbild fanns på väggen hemma hos min kompis. Tack vare solen fanns den där. De verkliga sakerna – blomman och figuren som lyfter sina armar – stod i fönstret. Men det jag först fick ögonen på var skuggbilden. Skuggor som bevis på verkliga saker. I tanken vände jag på det och såg det klart: där det finns skuggor, där finns det en verklighet. Om det finns skuggor i livet, är de bevis på att det finns ljus. Motsatser som matchar varandra. Finns det inga skuggor i mitt liv, så finns det heller inget ljus. I mörkret finns det inga skuggor. Där är allt bara svart.

I deckaren Frälsaren av Jo Nesbö, säger en klok man till kommissarien Harry Hole: "Tvivlet är trons skugga. Har du inte förmågan att tvivla, kan du inte vara troende. Det är som med mod, kommissarien. Har du inte förmågan att vara rädd, kan du inte vara modig." Geniet Tage Danielsson skrev en gång: ”Utan tvivel är man inte klok”. Och om man inte sett skuggorna i sitt eget liv, har man väldigt svårt att tåla skuggorna hos andra. Kanske behöver vi tänka om när det gäller skuggorna, de är bevis på att det finns ljus.

”Om jag än vandrar i dödsskuggans land, fruktar jag inget ont. Din käpp och stav, de tröstar mig”, skriver David i herdepsalmen i Boken. Ibland är det svårt att hitta ljuset när skuggorna är för starka, men det finns där. Någonstans. Glöm inte det.

Lyssna gärna på van Morrisons låt:
http://youtu.be/qi4R2YXv_AE (Whenever God Shines His Light On Me)