|
Ingen näthinna, men ändå. |
En märklig känsla att sätta sig på den tidiga morgonbussen 6.46 för att åka till jobbet igen. Har varit sjukskriven från och till mest hela tiden från den 9 september då jag fick en blödning i ögat. 8 veckor senare blev det en försämring då näthinnan delvis lossnade och det blev omedelbar färd till Malmö för operation av ögat. Nu har det gått två månader till. Och fr.o.m måndag 12/1 jobbar jag heltid. Det känns märkligt på många sätt. Inte jobbigt. Inte ångestfyllt. Inte främmande. Det känns bara märkligt. Som om jag varit ute och rest en lång sträcka i ett annat land, i en annan verklighet, i en annan dimension. Det har förstås varit jobbigt på flera sätt, det här med ögat, men på många andra sätt har det varit så skönt. Jag har inget problem med stillheten och ensamheten. Jag tycker att det är skönt att vara i det tillståndet. Jag känner mig bara tacksam idag. Tacksam för allt. Och glad att jag har ett jobb att komma tillbaka till. Jag är tacksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar