Little cat

Bor under huset, men är väldigt nyfiken på den stora världen där utanför...

Midsummerdance

Två lyckliga barn tar sig en svängom...

En ros till Elin

GRATTIS på 3-årsdagen Elin!

Sädesärlan med bo på mitt tak

Den vakar över sina nykläckta ungar som befinner sig under takpannorna...

Sommarmarängtårta à la Terese

Den var god...

Sommerfugl

Sommarfågel

Du väna sommarfågel
som flyger så lätt obesvärad
över strån och blommor
över folk och fä.

Du rör dig fjäderlätt
och obekymrat i solskenet
som får dina färger att gnistra

Pärlemorfjäril

i sensommarglöden.

Sommarfågel är ett vackert namn,
sommerfugl på danska och norska,
vackrare än fjäril på svenska,
än butterfly på engelska
än perhonen på finska
än schmetterling på tyska
papillon på franska,
farfalle på italienska,
borboleta på portugisiska
och mariposa på spanska.
Du lilla Sommmerfugl.

Du flyger ändå, oavsett namn
oavsett nationalitet,
oavsett våra åsikter
om din skönhet och existens.

Du lever, andas, flyger
här och nu,
denna sommardag
just framför min nyfikna blick.

Beundran är det ord som kommer
allra först,
den allra första känslan inför dig,
bekymmerslöshet och varande.

Dina färger, din tysta gestalt
din lätthet, din förmåga till flykt
din stillhet och stilfullhet när du landar
och lätt rör dina vingar.

Sommerfugl. Sommarfågel.

Heta ord (7). Frihet.

Sinnebilder för frihet: 

Kosläppet i Bräkne-Hoby. Varje år i maj släpps de ur sitt sin ladugård, sitt hägn, sin instängdhet. Ett barn som oskuldsfullt börjar röra armar, ben och övriga kroppsdelar i rytm till musiken. Frihet. En gitarrist som kommer in i ett flow i ett soloparti och blir liksom bortkopplad från omvärlden, känner rytmen och bara kör. Fingrarna dansar över gitarrhalsen, alla toner funkar, får plats. Frihet. En författare som andaktsfullt sätter sig vid tangenterna och låter sin energi och det som finns inneslutet inom honom, släppas ut genom hans händer och skapar. Frihet. Konstnären som fattar penseln, doppar den i färg på staffliet, rör den mot den vita duken och konstnären börjar skapa. Frihet. En löpare ute på vägen i sommarkvällen, känner fötterna och benen röra sig av sig själv, i rytmen till hjärtslagen. Frihet. Kvittrande fåglar med ungar under takpannorna. Frihet. Fåglarna som flyger med egna vingar och sjunger efter egen näbb. Frihet. Nässelfjärilens flykt i luftrummet och landning på ett gammalt golv. Frihet.

En god kopp kaffe på altanen efter en god grötfrukost, ömsom regn, ömsom solsken, bara luta sig tillbaka, i tystnad. Frihet. En midsommaraftonsmorgon på det sättet. Frihet. Att kunna andas ut. Att kunna andas in. Frihet.

Problemlösning

Dagen började med problemlösning, jag skulle använda mitt headset för att lyssna på en ljudbok under min bussresa till jobbet. Headsetet är kanonbra, när man ska använda det för att lyssna, men det har en annan egenhet som ställer till det för mig gång på gång. Sladden trasslar sig kopiöst. Det räcker att ta av sig headsetet och lägga det någonstans, så har jag sen jobb gott och väl i 10 minuter för att reda ut alltsammans.

Men när det väl är fixat och färdigt, så är det helt suveränt att använda för att lyssna på musik eller ljudbok. 

Det finns sådana företeelser som är värda att kämpa lite med. För de betyder mycket när de väl är på plats och gör det som de ska göra. Och är på den plats de ska vara. 

Glass med jordgubbar

Vaniljglass med grädde och svartpepparkryddade jordgubbar. Gott.

Schersminbusken blommar

Hjärtetrollet

- önskar dig en fin dag!

Kåsa

Kåsa, nordsamiska guksi, är ett dryckes- eller serveringskärl med handtag.

Kåsa kan dels syfta på en mindre skopa, ett öskärl, eller en större skål. Ordet antas ha lånats till språken runt Östersjön från de slaviska språken. Till svenskan antas det inlåta från medellågtyskans kauwese, som betecknar en större vattenösa med skaft. Det litauiska ordet Kauszas kan betyda träkärl gjorda ur ett enda stycke men även träkärl i alla möjliga former.

I danskan och tyskan kom kåsa främst kommit att betyda större skålar. I Danmark förekommer benämningarna kovs för en stor skål och kovsken för en liten dryckesskål. Ett av de äldsta beläggen härrör från Henrik Klausson Djäkens testamente från mitten av 1400-talet, där det omtala en större och en mindre silverkåsa.

Källa: Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A5sa )

Har du någon gång druckit varm choklad ur en kåsa, då vet du hur bra de är!

Och i Sverige har tävling som heter Novemberkåsan. Det är en av de smutsigaste tävlingar man kan se. Det är motocross ute i de djupa skogarna i - oftast - väldigt regniga, smutsiga områden där man inte ens kunde drömma om att någon kommer ta sig fram.

Läs mer om Novemberkåsan >>här!

Blåmesen - stilstudie. Och ett och annat krusbär.

Blåmeskavalkad. Med mat åt ungarna.

Morgontankar

Koltrasten och sädesärlan springer över gräsmattan i något som mest liknar ett stressat försök till matjakt eller en sorts garderingsdans som går ut på att se sig över axeln och ha handlingsberedskap ifall något eller någon skulle få för sig att överraska dem. Det ser oroligt ut. Inte avslappnat. Gräsmattorna -  som vanligtvis är gröna - har torkat och lyser lite gulbrända, och vittnar om bristen på regn över den här delen av landet. Häcken däremot, där rötterna är mera skyddade, växer och frodas.

Bussen monotona ljud söver mig och suset från vinden och däckens framfart över asfalten bildar en ljudkuliss omkring mig denna morgon. Sitter ensam (!) på bussen och ser hus och träd, buskar och ängar, stängsel och skyltar susa förbi. Det är en stilla morgon. Det är sommar med lite regn i luften. Fåglarna är yra som det står i psalmen, de vet inte av sig av lycka för att temperaturen är som den är, att de kan leva och vara fria i sitt rätta element. Rådjurskiden på åkrarna stannar upp och ser sig oroligt om, ändå oskuldsfulla, med vädjande ögon, sedan böjer de sig åter ner och äter av den kortvuxna vegetationen alldeles invid skogsbrynet.

Det glittrar i daggdropparna i gräset och på häckens blad. Jag drar mig till minnes en av countrysångaren Brad Paisleys texter, ungefär: "...and what it´s like to ride a drop of rain" - en sinnebild för det rena och oskyldiga, det rena och fräscha, det nya och friska. En droppe som i sig har en spegelbild av omgivningen inom sig. Den förefaller inte innehålla någonting (förutom vatten förstås), ändå innehåller den allt. Allt som är en förutsättning för livet.

Daggdropparna lär mig något idag om det till synes tomma, det intetsägande, det genomskinliga. De lär mig att inte ringakta det som i det yttre är enkelt. Och betänk mängden daggdroppar, det stora antalet - skulle antalet innebära att daggdropparna var för sig inte bär livets hemlighet inom sig?

Torsdag 16 juni 2016

Bleka moln tornar upp sig ovanför mitt alltför långhåriga huvud. Jorden väntar på regn. Det är längesen det kom fint, välbehövligt regn. Molnen avspeglas i det vindstilla havsvattnet, som gråa skuggor och vita fläckar avtecknas det himmelska i det jordiska. Grönskan så här års är påtaglig. Grönt i all världens nyanser återges omkring mig när jag far igenom landskapet. Alla färger ryms. Alla färger finns. Alla färger har sin självklara plats i naturen. Ingen ifrågasätter det.

Ett gammalt slitet hus står utmed vägen. Gistna fönster och lockpanel som för länge sedan sett sina bästa dagar. Den vita färgen runt fönstren har börjat resa sig och släppa taget om träet under. En kajak är upphängd på husets baksida, den vittnar om husägarens sommarambitioner att paddla runt i skärgården eller i någon av landskapets många åar.

Får i en hage längs färdvägen rör sig i sakta mak och lutar sig stillsamt framåt och tuggar och håller hagarna i skick som om man använt en sådan där modern gräsklippare som kör runt alldeles själv på nätterna och klipper utan att någon ens tar notis om den. Fåren märker man i alla fall. Och de låter. Enda laddningen de behöver är det gräs de äter.

Hundkex, kaprifol, ormbunkar, älggräs och schersminer svischar förbi och ger ifrån sig ett ordlöst vittnesbörd om liv och friskhet. Mina tankar löper fritt. Ibland tycks ens tankar vara djuplodande och - som idag - rätt så tomma. Det är skönt att det är på det sättet. Tankar är tankar ändå. Och dagar som denna i det avseendet, är viktiga. Kanske lika viktiga som grundforskningen är för spetsforskningen. Finns det inte en grund, finns det inga väggar och inget tak. Det är skönt att få landa i ett textlandskap på detta sätt och låta det komma, som kommer.

Lingontåg

Du har väl ryggrad?

Studenter med framtidstro

Juni 2016 på torget, på ett lastbilsflak. "Den ljusnande framtid är vår".

Välgörenhetskonsert ikväll kl. 18

Kl. 18 ikväll sjunger och spelar det här gänget i Rödeby kyrka. Gruppen On the Road och ett par tjejer ur gruppen Joy stämmer upp. Insamling till Stödkassen, Blekinge. 

Från vänster på bilden: Ida, Björn, Jon, Göran, Carolina, Markus, Johnny och Hilda (ståbasen). En blandad repertoar, allt från blues, gospel, pop till country, evergreens och nyare låtar - med mycket glädje och energi.

Varmt välkommen!

(foto: Carolinas Canon på stativ)

Läs här om >>Stödkassen

Heta ord (6). Långsamhet

Vi var på besök hos vänner i Östergötland och mannen i huset svepte i all hast förbi min äldsta grabb, vilket föranledde honom att när vi på tu man hand, utbrista: “varför har Per så bråttom”?
Trots sin låga ålder, ca 10 år ung, kunde han märka att Per (som heter något annat, och som lika gärna kan vara en kvinna) hade snabba steg och knyckiga rörelser och som barnet kunde uppfatta, hade brådska i stegen, och lätt stress i blicken, trots att vi bara skulle träffas och fika tillsammans. Och grabbens iakttagelse och känsla stämde, Per var inne i en väldigt stressig period i sitt liv. Stegen hade speed, blicken var lite flackande, orden kom snabbt och lite avkortade. Huvudrörelserna var snabba och fikat var snabbt överstökat.

Den där lilla upplevelsen kommer för mig ibland. Den är för mig ett levande exempel på hur det kan bli med oss om vi inte är vaksamma och uppmärksamma på vårt liv. Att vi hemfaller åt att bara springa omkring som yra höns och göra än det ena, än det andra, i ett aldrig avstannande tempo. Det är tillståndet då det inte finns några luckor för utandning och inandning, ställtid, paus, ett livets tankstreck - där vila och långsamhet ryms - utan allt kommer slag i slag, i en aldrig sinande ström. Det är givetvis inte bra. Allt kommer, hela tiden. Till slut kan man inte skilja på vad som är viktigt och/eller oviktigt, bråttom eller kan vänta till en annan dag.

Urskiljningsförmågan avtar, man får tunnelseende, man ser smalt, och hinner inte uppfatta detaljer och indikationer på det ena eller det andra. Perspektivet försvinner, färgerna grötar ihop sig, möjligheter att uppleva nyanser i tillvaron avtar alltmer. Ordet långsamhet känns krävande och understundom kvävande. Långsamhet känns fientligt, apart, stressande, fast på ett annat sätt än mot vad vi vanligen lägger i ordet. Långsamhet är utmanande och väckande. Det väcker mängder av känslor och tvingar mig till beslut. Långsamma beslut.

Och omvänt: beslutet att besluta sig för långsamhet måste tas långsamt. Ingen quick-fix.

Lacksko

Byggnader (10)

Längs Stumholmskanalen, Karlskrona.

Old door

Också en gammal stängd dörr kan öppnas.

Det är så även med gamla hjärtan.

Rödstjärten - stilstudie

Re-spect

F.d. ärkebiskopen KG Hammar skriver så här i boken

Att svära i kyrkan:

Djungelboken on wheel

Denna streetcar presenterar i princip hela Djungelboken, lagom till nypremiär av filmen.

Snyggt lackarbete. Tog nog några timmar... 

Lackviol eller gyllenlacka

En lång fika

Passa på idag! Ta en lång fika! Det är sommar!

El gura

Något i hästväg