Han förde mig ut
på rymlig plats (Ps. 18)
David skriver i denna segerpsalm om sina förföljare, motståndare och fiender; hur han upplevt seger och framgång i relation till dem. Och han tackar sin Gud för allt detta i denna långa psalm. Orden i rubriken, från vers 20, talar om hur David upplevde det i segerns stund. Det var som en befrielse från instängdhet och klaustrofobiska upplevelser i grottor och annat, och att bli förd ut i frihet, glädje och till en “rymlig plats”, där han kunde andas fritt, dansa fritt, glädjas fritt, lyfta sina armar och sin blick fritt, och se stjärnhimlen ovanför sig, se vidderna runt omkring sig och känna den fasta klippan under sina fötter.
En segerns dag, ett segerläge, ett utrymme - ett rum - i inre och yttre frihet. Du, Gud, förde mig ut på rymlig plats. Jag tror att vi alla behöver uppleva detta utrymme, space omkring och inom oss. Vi behöver syre, rörelse, stillhet, rum som kan fyllas med liv.
lördag 30 november 2019
Rymlig plats
Etiketter:
Personligt,
perspektiv,
platser,
tacksamhet,
vardag
fredag 29 november 2019
Som lerkrukor
I Ps. 2 läser vi om lerkrukor
Många människor är starka. De orkar med hur mycket som helst. Jag tänker då på både det fysiska och det mentala. Många yrkesgrupper jobbar och sliter hårt varje dag. Kropparna blir vältränade och slitstarka. Väldigt ofta kan det dock komma surt i efterhand, när man blir äldre och kroppen säger ifrån: värk, slitageskador, man är utsliten. Adderar man dessutom att man är mentalt sliten , blir det extra jobbigt. Det finns å andra sidan många människor som man upplever som väldigt starka mentalt. De går igenom många prövningar; sjukdomar, ekonomiska problem, relationsstörningar och konflikter på det personliga planet, anklagelser och ifrågasättanden, emotionell utmattning och mycket annat. Ändå verkar de klara sig bra och leva vidare. De verkar utstråla någon sorts styrka. Fysiskt och/eller mentalt.
Ändå är det så att vårt liv är som en lerkruka. Den kan ha ett stort innehåll, ett värdefullt innehåll, ett rikt innehåll - och ändå är det skört. Man vet inte när eller om något stöter till i sidan, så att krukan brister. Jag har mött “starka” människor - både fysiskt och mentalt - som många blivit förvånade över, hur de kunde brytas ner på kort tid. Av en - ytligt sett - liten motgång, som orsakar stor skada. En skada som nästan dränerar personen på allt. En lerkruka. Dessa tankar manar till ödmjukhet inför livet.
Jag vill också lyfta tanken som är en motpol till, eller ett hopp, trots det bräckliga: Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur mörkret", han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. Vi är på allt sätt trängda men inte utan utväg, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna. (2 Kor. 4:6-9)
rådvill - ej rådlös
nerslagen - ej utslagen
Även om det yttre mest av allt liknar en lerkruka, kanske kantstött och tråkig i färgen, kan den ända rymma en oändligt rik skatt, som lyser hoppfullt i tillvaron. Och vår himmelske Fader är den som ger oss denna rika skatt.
Många människor är starka. De orkar med hur mycket som helst. Jag tänker då på både det fysiska och det mentala. Många yrkesgrupper jobbar och sliter hårt varje dag. Kropparna blir vältränade och slitstarka. Väldigt ofta kan det dock komma surt i efterhand, när man blir äldre och kroppen säger ifrån: värk, slitageskador, man är utsliten. Adderar man dessutom att man är mentalt sliten , blir det extra jobbigt. Det finns å andra sidan många människor som man upplever som väldigt starka mentalt. De går igenom många prövningar; sjukdomar, ekonomiska problem, relationsstörningar och konflikter på det personliga planet, anklagelser och ifrågasättanden, emotionell utmattning och mycket annat. Ändå verkar de klara sig bra och leva vidare. De verkar utstråla någon sorts styrka. Fysiskt och/eller mentalt.
Bild från pixabay.com |
Jag vill också lyfta tanken som är en motpol till, eller ett hopp, trots det bräckliga: Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur mörkret", han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. Vi är på allt sätt trängda men inte utan utväg, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna. (2 Kor. 4:6-9)
rådvill - ej rådlös
nerslagen - ej utslagen
Även om det yttre mest av allt liknar en lerkruka, kanske kantstött och tråkig i färgen, kan den ända rymma en oändligt rik skatt, som lyser hoppfullt i tillvaron. Och vår himmelske Fader är den som ger oss denna rika skatt.
Etiketter:
Personligt,
perspektiv,
tacksamhet,
trygghet
torsdag 28 november 2019
Begrundan
I Ps. 1 skriver författaren:
...utan begrundar hans ord både dag och natt...
Psalmisten skriver om begrundan. Att begrunda Herrens ord. På siten synonymer.se läser vi att detta ord betyder ungefär detsamma: överväga, tänka över, grunna på, fundera på, betrakta, besinna. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att om vi överväger och besinnar Herrens ord, utgör detta grunden för att vara salig, eller lycklig på djupet.…
Begrundar hans ord både dag och natt… Vad är konsekvensen om vi gör det? Jo, då är vi att likna vid träd som är planterade vid vattenbäckar, som bär frukt i rätt tid, vilkas löv inte vissnar, och det påstås i denna psalm att allt vad denna person gör, det lyckas väl.
Jag tänker på Moses, i egenskap av fåraherde och i en mening på flykt från Egypten sedan 40 år tillbaka, hur han får se en buske som brinner, men inte brinner upp. Han säger: jag vill gå bort och betrakta den underbara synen. Han anade att detta var något extraordinärt, något ovanligt, något som stack ut, och kanske anade han också att från denna dag skulle hans liv bli annorlunda och kanske till och med underbart. Föga anade han på vilket sätt, eller var, eller tillsammans med vilka människor som något skulle ske, men något låg i luften. (2 Mos. 3:1f, Apg. 7:30-43)
Det ligger i betraktarens öga, brukar man säga. Egentligen kan vi nog säga det om allting. Som man sitter eller står och ser på en sak, utifrån detta betyder det vi ser något. Sitter du snett, ser du allting snett. Står du på tå, och kanske inte ser allting runt omkring, då får du en viss bild. Sitter du i underläge, ser du på saken på ett annorlunda sätt. Allting beror på hur och från vilken position du ser saker och ting. Tänk att få se på saker lite från ovan. Och betänk också skillnaden på att betrakta en tavla eller titta på en tavla. Det är en himmelsvid skillnad.
...utan begrundar hans ord både dag och natt...
Psalmisten skriver om begrundan. Att begrunda Herrens ord. På siten synonymer.se läser vi att detta ord betyder ungefär detsamma: överväga, tänka över, grunna på, fundera på, betrakta, besinna. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att om vi överväger och besinnar Herrens ord, utgör detta grunden för att vara salig, eller lycklig på djupet.…
Begrundar hans ord både dag och natt… Vad är konsekvensen om vi gör det? Jo, då är vi att likna vid träd som är planterade vid vattenbäckar, som bär frukt i rätt tid, vilkas löv inte vissnar, och det påstås i denna psalm att allt vad denna person gör, det lyckas väl.
Jag tänker på Moses, i egenskap av fåraherde och i en mening på flykt från Egypten sedan 40 år tillbaka, hur han får se en buske som brinner, men inte brinner upp. Han säger: jag vill gå bort och betrakta den underbara synen. Han anade att detta var något extraordinärt, något ovanligt, något som stack ut, och kanske anade han också att från denna dag skulle hans liv bli annorlunda och kanske till och med underbart. Föga anade han på vilket sätt, eller var, eller tillsammans med vilka människor som något skulle ske, men något låg i luften. (2 Mos. 3:1f, Apg. 7:30-43)
Det ligger i betraktarens öga, brukar man säga. Egentligen kan vi nog säga det om allting. Som man sitter eller står och ser på en sak, utifrån detta betyder det vi ser något. Sitter du snett, ser du allting snett. Står du på tå, och kanske inte ser allting runt omkring, då får du en viss bild. Sitter du i underläge, ser du på saken på ett annorlunda sätt. Allting beror på hur och från vilken position du ser saker och ting. Tänk att få se på saker lite från ovan. Och betänk också skillnaden på att betrakta en tavla eller titta på en tavla. Det är en himmelsvid skillnad.
onsdag 27 november 2019
Tänk att tv åter har blivit lyx
Bild från pixabay.com |
(länk längst ner)
Ingress:
Kåseri. Tiden har runnit i väg sedan man familjevis satt samlad framför en tv-apparat i ädelträ med en minimal gråvit bildruta.
Läs mera:
https://www.dn.se/kultur-noje/saverman-tank-att-tv-ater-har-blivit-lyx/
tisdag 26 november 2019
Munnens tal och hjärtats tankar
Låt min muns tal och mitt hjärtas tankar behaga dig.
(Ps. 19:15)
Smaka på dessa lena ord. Munnens tal och hjärtats tankar. David delar denna önskan med oss i den vackra formuleringen. Munnens tal och hjärtats tankar. Hela den nittonde psalmen i Psalmernas bok handlar om Guds uppenbarelse i skapelsen och i Ordet och den vittnar om att både naturen och Orden som Gud gett oss, uppenbarar hur god Gud är. Och munnens tal och hjärtats tankar kan befinna sig i samma goda läge, och ge samma behag och samklang som orden och naturen. Tänk vad en mun som talar goda ord kan betyda för en själv och för omgivningen. Och hjärtats tankar kan vara stämda i enlighet med tillvarons A-ton, där A står för honom som är Alpha och Omega, den förste och den siste. Han som angav tonen. Han som är själva stämningen och dess upphov. Och när David i psalmen låter orden i rubriken ljuda, då är det som att själva bönen med sin bakomliggande tanke andas välbehag och en fridfullhet som är något utöver det vanliga.
Låt min muns tal och mitt hjärtas tankar behaga dig.
(Ps. 19:15)
Smaka på dessa lena ord. Munnens tal och hjärtats tankar. David delar denna önskan med oss i den vackra formuleringen. Munnens tal och hjärtats tankar. Hela den nittonde psalmen i Psalmernas bok handlar om Guds uppenbarelse i skapelsen och i Ordet och den vittnar om att både naturen och Orden som Gud gett oss, uppenbarar hur god Gud är. Och munnens tal och hjärtats tankar kan befinna sig i samma goda läge, och ge samma behag och samklang som orden och naturen. Tänk vad en mun som talar goda ord kan betyda för en själv och för omgivningen. Och hjärtats tankar kan vara stämda i enlighet med tillvarons A-ton, där A står för honom som är Alpha och Omega, den förste och den siste. Han som angav tonen. Han som är själva stämningen och dess upphov. Och när David i psalmen låter orden i rubriken ljuda, då är det som att själva bönen med sin bakomliggande tanke andas välbehag och en fridfullhet som är något utöver det vanliga.
Låt min muns tal och mitt hjärtas tankar behaga dig.
måndag 25 november 2019
Hängivenhetens lovsång
Denna måndagsmorgon kommer dessa ord till mig igen. Jag delar dem med dig min vän, och jag viskar dem till mitt eget inre:
Andas min själ,
allt är väl.
Jubla min ande,
du har fått liv.
Gläds du min kropp,
du kan dansa och springa.
Andas ut mitt hjärta,
idag är en ny dag.
Löp fritt kära tankar,
ingen kan låsa in er.
Ni, mina ögon,
se och betrakta världen.
Ni, mina ögon,
se det som är fördolt.
Ni, mina öron,
lyssna på det som är på riktigt.
Du, min tunga,
du får lov att sjunga.
Benen i min kropp,
redskap för det goda.
Mina fötter,
välj vägen hjärtat bjuder.
Mina händer,
omfatta det hjärtat står för.
Andas min själ,
allt är väl.
Jubla min ande,
du har fått liv.
Gläds du min kropp,
du kan dansa och springa.
Andas ut mitt hjärta,
idag är en ny dag.
Löp fritt kära tankar,
ingen kan låsa in er.
Ni, mina ögon,
se och betrakta världen.
Ni, mina ögon,
se det som är fördolt.
Ni, mina öron,
lyssna på det som är på riktigt.
Du, min tunga,
du får lov att sjunga.
Benen i min kropp,
redskap för det goda.
Mina fötter,
välj vägen hjärtat bjuder.
Mina händer,
omfatta det hjärtat står för.
Etiketter:
höst,
naturen,
Personligt,
perspektiv,
platser,
tacksamhet
söndag 24 november 2019
Generationer
Ordet generation kommer från latinets generatio som betyder 'födande'; 'släktled'.
Det finns två olika typer av generationer, familjär eller kulturell. Familjär är den man oftast talar om och då handlar det om mor, far och mor- och farföräldrar. Det är ett släktled. Mor- och farföräldrar, föräldrar och barn är exempel på tre vanliga generationer.
När man talar om kulturell generation gäller det personer som är födda i olika decennier, t.ex. 70-talister och 80-talister. Då är det inte nödvändigt att man på något sätt är släkt.
Man talar även om olika generationer när de gäller vetenskap och utveckling, då en generation kan syfta på successiv förbättring i utvecklingen av en teknik som förbränningsmotorn, eller successiva iterationer av produkter med planerad föråldring, såsom spelkonsoler eller mobiltelefoner.
(källa: Wikipedia)
--------------------------------------------------
Fakta. Så kallas generationerna:
”Den tysta generationen”: Födda 1928-1945. Föddes mellan eller under världskrig. Kallas för den tysta generationen på grund av att de inte varit lika högljudda som andra generationer.
”Baby boomers”: Födda 1946–1964. Växte upp under 60-talet, med ambitioner om att kunna förändra samhället. I dag är de en generation som stannar längre på arbetsmarknaden än de tidigare.
”Generation X”: Födda 1965–1979. Generationernas ”mellanbarn”, som ofta förbisetts i generationsstudier. En mindre generation än den före och den efter, bland annat till följd av en låg fertilitet under den här perioden.
”Millennials”: Födda 1980–1996. Peronerna i den här generationen var mellan fem och 20 år när terrorattackerna den 11 september 2001 skedde, och har i USA levt i skuggan av krigen i Irak och Afghanistan under sina formativa år. Kom in i arbetslivet under en ekonomisk recession.
”Gen Z”: Födda 1997 och framåt. Uppväxta med internet och smarta telefoner. Har levt med sociala medier så länge de kan minnas.
I Sverige pratar vi oftare om 40-talister, 80-talister och så vidare. Men inom forskning och media används även de engelska definitionerna av generationer.
Generationsavgränsningar är inte exakta. De olika generationerna kan därför vara olika långa.
Källa: Pew Research Center.
Det finns två olika typer av generationer, familjär eller kulturell. Familjär är den man oftast talar om och då handlar det om mor, far och mor- och farföräldrar. Det är ett släktled. Mor- och farföräldrar, föräldrar och barn är exempel på tre vanliga generationer.
När man talar om kulturell generation gäller det personer som är födda i olika decennier, t.ex. 70-talister och 80-talister. Då är det inte nödvändigt att man på något sätt är släkt.
Man talar även om olika generationer när de gäller vetenskap och utveckling, då en generation kan syfta på successiv förbättring i utvecklingen av en teknik som förbränningsmotorn, eller successiva iterationer av produkter med planerad föråldring, såsom spelkonsoler eller mobiltelefoner.
(källa: Wikipedia)
--------------------------------------------------
Fakta. Så kallas generationerna:
”Den tysta generationen”: Födda 1928-1945. Föddes mellan eller under världskrig. Kallas för den tysta generationen på grund av att de inte varit lika högljudda som andra generationer.
”Baby boomers”: Födda 1946–1964. Växte upp under 60-talet, med ambitioner om att kunna förändra samhället. I dag är de en generation som stannar längre på arbetsmarknaden än de tidigare.
”Generation X”: Födda 1965–1979. Generationernas ”mellanbarn”, som ofta förbisetts i generationsstudier. En mindre generation än den före och den efter, bland annat till följd av en låg fertilitet under den här perioden.
”Millennials”: Födda 1980–1996. Peronerna i den här generationen var mellan fem och 20 år när terrorattackerna den 11 september 2001 skedde, och har i USA levt i skuggan av krigen i Irak och Afghanistan under sina formativa år. Kom in i arbetslivet under en ekonomisk recession.
”Gen Z”: Födda 1997 och framåt. Uppväxta med internet och smarta telefoner. Har levt med sociala medier så länge de kan minnas.
I Sverige pratar vi oftare om 40-talister, 80-talister och så vidare. Men inom forskning och media används även de engelska definitionerna av generationer.
Generationsavgränsningar är inte exakta. De olika generationerna kan därför vara olika långa.
Källa: Pew Research Center.
Etiketter:
Omvärldsbevakning,
perspektiv,
Språkvetenskap,
vardag
lördag 23 november 2019
fredag 22 november 2019
Fire and rain
James Taylor har sagt att låten handlar om flera incidenter under hans tidiga inspelningskarriär. Den andra raden "Susanne the plans they made put an end to you" hänvisar till Suzanne Schnerr, en barndomsvän till honom som begick självmord medan han var i London och spelade in sitt första album. I samma berättelse sade Taylor att han hade varit i en djup depression efter att hans nya band The Flying Machine misslyckats med att återsamlas ("Sweet dreams and Flying Machines in pieces on the ground"; hänvisar till namnet på detta band snarare än en flygplansolycka, som det länge ryktades om). Taylors färdigställde låten medan han var i rehabilitering efter missbruk av droger.
Här är texten, och längst ner kan du klicka för att lyssna på den vackra sången.
Just yesterday morning they let me know you were gone
Susanne the plans they made put an end to you
I walked out this morning and I wrote down this song
I just can't remember who to send it to
I've seen fire and I've seen rain
I've seen sunny days that I thought would never end
I've seen lonely times when I could not find a friend
But I always thought that I'd see you again
Won't you look down upon me, Jesus
You've got to help me make a stand
You've just got to see me through another day
My body's aching and my time is at hand
And I won't make it any other way
Oh, I've seen fire and I've seen rain
I've seen sunny days that I thought would never end
I've seen lonely times when I could not find a friend
But I always thought that I'd see you again
Been walking my mind to an easy time my back turned towards the sun
Lord knows when the cold wind blows it'll turn your head around
Well, there's hours of time on the telephone line to talk about things
To come
Sweet dreams and flying machines in pieces on the ground
Oh, I've seen fire and I've seen rain
I've seen sunny days that I thought would never end
I've seen lonely times when I could not find a friend
But I always thought that I'd see you, baby, one more time again, now
Thought I'd see you one more time again
There's just a few things coming my way this time around, now
Thought I'd see you, thought I'd see you fire and rain, now
(James Taylor)
Om låten (google translate):
Lyssna på låten:
Här är texten, och längst ner kan du klicka för att lyssna på den vackra sången.
Just yesterday morning they let me know you were gone
Susanne the plans they made put an end to you
I walked out this morning and I wrote down this song
I just can't remember who to send it to
I've seen fire and I've seen rain
I've seen sunny days that I thought would never end
I've seen lonely times when I could not find a friend
But I always thought that I'd see you again
Won't you look down upon me, Jesus
You've got to help me make a stand
You've just got to see me through another day
My body's aching and my time is at hand
And I won't make it any other way
Oh, I've seen fire and I've seen rain
I've seen sunny days that I thought would never end
I've seen lonely times when I could not find a friend
But I always thought that I'd see you again
Been walking my mind to an easy time my back turned towards the sun
Lord knows when the cold wind blows it'll turn your head around
Well, there's hours of time on the telephone line to talk about things
To come
Sweet dreams and flying machines in pieces on the ground
Oh, I've seen fire and I've seen rain
I've seen sunny days that I thought would never end
I've seen lonely times when I could not find a friend
But I always thought that I'd see you, baby, one more time again, now
Thought I'd see you one more time again
There's just a few things coming my way this time around, now
Thought I'd see you, thought I'd see you fire and rain, now
(James Taylor)
Om låten (google translate):
Lyssna på låten:
torsdag 21 november 2019
Stillhet på Jordö
Etiketter:
fotokonst,
höst,
miljöskildring.,
naturen,
platser,
tacksamhet
onsdag 20 november 2019
Jag förtröstar på din nåd
“Du kan lita på mig, ja ja ja, du kan lita på mig” sjunger Tomas Ledin. En annan Tomas, med efternamnet Di Leva, sjunger “Vem i hela världen kan man lita på?”. Förresten, när de sjunger gratulationssång för den sistnämnde, sjunger de då: Ja må Di Leva, ja må Di Leva, ja må Di Leva uti hundrade år”? Skämt åsido. 😏
Ja, vad eller vem kan man lita på? Vem kan man förtrösta på? Tomas? Ledin, Di Leva eller Tvivlaren?
När livet och känslorna stormar och det blåser snålt omkring oss, finns en undran om vem vi kan lita på och vem som finns kvar. Och det är väl så att en verklig vän, kan man och vill man dela livets vackraste och livets bittraste stunder med. Jag önskar alla att ha en eller ett par sådana vänner. Fler har vi nog inte. Och Guds nåd finns kvar, och jag kan förtrösta på den. Precis som det skrevs om i gårdagens artikel på denna plats, finns det något i tillvaron som är orubbligt och oförändrat över tid och i evighet. Guds nåd.
Orden i rubriken är hämtade från Ps. 13:6: Jag förtröstar på din nåd. Det får vi. Det kan vi. Jag tror att: det vill vi. Har vi något annat val?
I den 103:e psalmen återfinner vi orden:
Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och stor i nåd.
Han går inte ständigt till rätta
och vredgas inte för evigt.
Han handlar inte med oss
efter våra synder
och lönar oss inte
efter våra missgärningar.
Ty så hög som himlen
är över jorden,
så väldig är hans nåd
över dem som fruktar honom.
Så långt som öster är från väster
låter han våra överträdelser vara från oss.
Som en far förbarmar sig
över barnen,
så förbarmar sig Herren
över dem som fruktar honom.
Ja, vad eller vem kan man lita på? Vem kan man förtrösta på? Tomas? Ledin, Di Leva eller Tvivlaren?
När livet och känslorna stormar och det blåser snålt omkring oss, finns en undran om vem vi kan lita på och vem som finns kvar. Och det är väl så att en verklig vän, kan man och vill man dela livets vackraste och livets bittraste stunder med. Jag önskar alla att ha en eller ett par sådana vänner. Fler har vi nog inte. Och Guds nåd finns kvar, och jag kan förtrösta på den. Precis som det skrevs om i gårdagens artikel på denna plats, finns det något i tillvaron som är orubbligt och oförändrat över tid och i evighet. Guds nåd.
Orden i rubriken är hämtade från Ps. 13:6: Jag förtröstar på din nåd. Det får vi. Det kan vi. Jag tror att: det vill vi. Har vi något annat val?
I den 103:e psalmen återfinner vi orden:
Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och stor i nåd.
Han går inte ständigt till rätta
och vredgas inte för evigt.
Han handlar inte med oss
efter våra synder
och lönar oss inte
efter våra missgärningar.
Ty så hög som himlen
är över jorden,
så väldig är hans nåd
över dem som fruktar honom.
Så långt som öster är från väster
låter han våra överträdelser vara från oss.
Som en far förbarmar sig
över barnen,
så förbarmar sig Herren
över dem som fruktar honom.
tisdag 19 november 2019
Fasthet i orolig tid
I Ps. 11 läser vi:
När grundvalarna raseras,
vad kan då den rättfärdige göra?"
Herren är i sitt heliga tempel,
Herrens tron är i himlen.
Hans ögon ser,
hans blickar prövar
människors barn.
Dessa ord andas förtröstan och stabilitet. De talar om att det finns Någon som är oförändrad över tid, trots tiden olika skeden, faser och fasor. När allting omkring mig och oss raseras och vi undrar i vårt stilla eller oroliga sinne: vad kan jag göra, vad finns att göra? Då träder bilden fram av Någon som Är, Någon som Ser, Någon som Gör något. Herren är i sitt heliga tempel, hans ögon ser och hans blickar ser människors barn (säkert för att se vilka som valt att söka hans ansikte), Det finns även i texten en aspekt av höghet, upphöjdhet, och överblick, vilket jag kan sakna många gånger, i många situationer. När grundvalar och det som jag skulle vilja betrakta som “säkert” vacklar på ett personligt plan, vad kan jag göra då? Jo, jag kan förtrösta på honom “hos vilken ingen förändring sker, och ingen växling av ljus och mörker äger rum” (Jak. 1:17). Han är fastare än klippan, säkrare än urberget, stadigare än själva marken under mina fötter.
När grundvalarna raseras,
vad kan då den rättfärdige göra?"
Herren är i sitt heliga tempel,
Herrens tron är i himlen.
Hans ögon ser,
hans blickar prövar
människors barn.
Dessa ord andas förtröstan och stabilitet. De talar om att det finns Någon som är oförändrad över tid, trots tiden olika skeden, faser och fasor. När allting omkring mig och oss raseras och vi undrar i vårt stilla eller oroliga sinne: vad kan jag göra, vad finns att göra? Då träder bilden fram av Någon som Är, Någon som Ser, Någon som Gör något. Herren är i sitt heliga tempel, hans ögon ser och hans blickar ser människors barn (säkert för att se vilka som valt att söka hans ansikte), Det finns även i texten en aspekt av höghet, upphöjdhet, och överblick, vilket jag kan sakna många gånger, i många situationer. När grundvalar och det som jag skulle vilja betrakta som “säkert” vacklar på ett personligt plan, vad kan jag göra då? Jo, jag kan förtrösta på honom “hos vilken ingen förändring sker, och ingen växling av ljus och mörker äger rum” (Jak. 1:17). Han är fastare än klippan, säkrare än urberget, stadigare än själva marken under mina fötter.
Etiketter:
Omvärldsbevakning,
Personligt,
perspektiv,
tacksamhet
måndag 18 november 2019
söndag 17 november 2019
Håkäring
Jag läste på dn.se om en svensk sportfiskare som fick (stort) napp på fisketur i Nordsjön för några dagar sen. Han fick en 3 meter lång, nordisk haj, som heter Håkäring. Intressant läsning och intressant namn!
Wikipedia:
Håkäring (Somniosus microcephalus), även stavat håkärring samt kallad ishaj eller grönlandshaj (på engelska Greenland Shark), är efter brugden den största av Nordens hajar.
Ordet håkäring är en förvanskning av håskärding, där hå- kommer av "haj" och -skärding sammanhänger med skära, såra eller stycka.
Medelstorleken för en håkäring är mellan 260 och 380 cm och medelvikten är mellan 250 och 390 kg. Det största exemplar som mätts var 446 cm lång med en omkrets på 266 cm och en vikt på 1 099 kg, även om det förekommer uppgifter om exemplar på över 7 meter.
Håkäringen har en tjock kropp med korta ryggfenor och en hög stjärtfena, och varierar i färg från svart till brun- och gråaktig. Synen är svag och ofta skadad av parasiterande djur, vilket gör hornhinnan mjölkvit och ger hajen en spöklik uppsyn.
Wikipedia:
Håkäring (Somniosus microcephalus), även stavat håkärring samt kallad ishaj eller grönlandshaj (på engelska Greenland Shark), är efter brugden den största av Nordens hajar.
Ordet håkäring är en förvanskning av håskärding, där hå- kommer av "haj" och -skärding sammanhänger med skära, såra eller stycka.
Medelstorleken för en håkäring är mellan 260 och 380 cm och medelvikten är mellan 250 och 390 kg. Det största exemplar som mätts var 446 cm lång med en omkrets på 266 cm och en vikt på 1 099 kg, även om det förekommer uppgifter om exemplar på över 7 meter.
Håkäringen har en tjock kropp med korta ryggfenor och en hög stjärtfena, och varierar i färg från svart till brun- och gråaktig. Synen är svag och ofta skadad av parasiterande djur, vilket gör hornhinnan mjölkvit och ger hajen en spöklik uppsyn.
Etiketter:
djur,
Miljöskildring,
naturen,
Omvärldsbevakning,
platser
lördag 16 november 2019
Andnöd
fredag 15 november 2019
Glädjas över livet
torsdag 14 november 2019
Att få glädja sig över naturen
I Ps. 8:4-10 läser vi:
När jag ser din himmel,dina fingrars verk,månen och stjärnorna
som du har skapat, vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?
En liten tid lät du honom vara ringare än Gud,
med ära och härlighet krönte du honom.
Du satte honom till Herre över dina händers verk,
allt har du lagt under hans fötter:
får och oxar, liksom vildmarkens djur, himlens fåglar och havets fiskar,
allt som rör sig i haven. Herre, vår Herre, hur härligt är inte ditt namn över hela jorden!
Denna dag vill jag glädja mig över livet. Glädja mig över naturen, promenaderna, luften och vattnet. Jag vill lägga bort Fem-i-tolv-stressen (se gårdagens artikel här) och istället glädja mig över den fantastiska, färgrika, tillåtande, fascinerande, skapade, livsbejakande naturen och allt i min omgivning som har med liv, livslust och glädje att göra. Jag vill tillåta mig att vara glad över allt det skapade, som är givet oss som en gåva. En gåva att vårda. En gåva att bruka. En gåva att glädjas över. En gåva att dela med varandra i respekt och öppenhet. Och jag vill uppmuntra dig, kära läsare, att göra detsamma.
Se allt runt omkring dig: Ecce Homo. Ver la naturaleza. Se människan, se naturen!
När jag ser din himmel,dina fingrars verk,månen och stjärnorna
som du har skapat, vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?
En liten tid lät du honom vara ringare än Gud,
med ära och härlighet krönte du honom.
Du satte honom till Herre över dina händers verk,
allt har du lagt under hans fötter:
får och oxar, liksom vildmarkens djur, himlens fåglar och havets fiskar,
allt som rör sig i haven. Herre, vår Herre, hur härligt är inte ditt namn över hela jorden!
Denna dag vill jag glädja mig över livet. Glädja mig över naturen, promenaderna, luften och vattnet. Jag vill lägga bort Fem-i-tolv-stressen (se gårdagens artikel här) och istället glädja mig över den fantastiska, färgrika, tillåtande, fascinerande, skapade, livsbejakande naturen och allt i min omgivning som har med liv, livslust och glädje att göra. Jag vill tillåta mig att vara glad över allt det skapade, som är givet oss som en gåva. En gåva att vårda. En gåva att bruka. En gåva att glädjas över. En gåva att dela med varandra i respekt och öppenhet. Och jag vill uppmuntra dig, kära läsare, att göra detsamma.
Se allt runt omkring dig: Ecce Homo. Ver la naturaleza. Se människan, se naturen!
onsdag 13 november 2019
Fem-i-tolv-stressen
För 2019 är det alltså dags för harmagedon igen, men genom klimatkrisen har undergångstanken blivit folklig och allt annat än mystisk. Överallt diskuteras hur den ständiga femitolv-stressen påverkar oss.
(källa: dn.se, Catia Hultquist)
Fem-i-tolv-stressen är ett nutida, dystoptiskt fenomen som kan orsaka mycket av spänningar inom oss. I alla fall oss som vill bry oss om vår omgivning, vår omvärld, våra medmänniskors och våra barns framtid. Jag läser om människor som studerar vid universitet och högskolor, men studieinriktning mot miljön, att de upplever en sådan inre stress, i privatlivet, på grund av de studier de bedriver, och som orsakar dem så många funderingar vilka leder till att stressnivån höjs avsevärt. Tankar och brottningen med dessa tankar och kunskaper i stil med: "det går illa för världen, för moder Jord, för naturen och miljön, vi hinner inte få stopp på det skenande miljöförstörelsetåget, jag ger upp. Jag orkar inte med mer kunskap om detta. Jag måste få leva och vara människa, få vara lycklig och njuta av mitt liv, inte bara känna denna existentiella ångest för att jag vet vad som pågår".
Hur påverkar Fem-i-tolv-stressen dig?
(källa: dn.se, Catia Hultquist)
Fem-i-tolv-stressen är ett nutida, dystoptiskt fenomen som kan orsaka mycket av spänningar inom oss. I alla fall oss som vill bry oss om vår omgivning, vår omvärld, våra medmänniskors och våra barns framtid. Jag läser om människor som studerar vid universitet och högskolor, men studieinriktning mot miljön, att de upplever en sådan inre stress, i privatlivet, på grund av de studier de bedriver, och som orsakar dem så många funderingar vilka leder till att stressnivån höjs avsevärt. Tankar och brottningen med dessa tankar och kunskaper i stil med: "det går illa för världen, för moder Jord, för naturen och miljön, vi hinner inte få stopp på det skenande miljöförstörelsetåget, jag ger upp. Jag orkar inte med mer kunskap om detta. Jag måste få leva och vara människa, få vara lycklig och njuta av mitt liv, inte bara känna denna existentiella ångest för att jag vet vad som pågår".
Hur påverkar Fem-i-tolv-stressen dig?
tisdag 12 november 2019
måndag 11 november 2019
Till minne av Sara Danius
Läs ärkebiskopens tänkvärda griftetal efter Sara Danius. Talet hölls i Storkyrkan i Stockholm den 8 november 2019.
Ett par exempel från talet:
Om en av historiens alltför osedda briljanta kvinnor sade hon: ”I regel presenteras hon tillsammans med andra …, i stil med ett sladdrigt salladsblad inklämt mellan två hamburgerbröd. Som av en händelse råkar dessa vara män …”
Kärleken till ordet, den delar Sara med Gud. ”I begynnelsen fanns Ordet. Och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.” Så börjar Johannesevangeliet. Där står också: ”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” (Joh 1:4-5) Sara fick nåden att förmedla något av livet och ljuset i Ordet till oss. Även i sjukdomens skugga. ”Risken är större, men rädslan är mindre”, sa hon efter att cancern hade kommit tillbaka.
Johannesevangeliets poäng är att det där ljuvliga, levande, gudomliga ordet har fått kropp och gestalt. Ett sant ljus som ger alla människor ljus, men som ändå inte togs emot av alla. Världen kände det inte, trots att hela dess existens är beroende av det och längtar efter det! Jesus kom, såg och dödades – för att segra över synd och död och så föda oss på nytt till ett odödligt hopp. ”Lite förenklat, men på ett ungefär.” [...]
”Risken är större, men rädslan är mindre.” Detta är större än bildning. Här talar tillit. Intellekt och känslor har nått samförstånd. Tillit gör livet uthärdligt. När hjärna och hjärta förstår varandra växer vishet. Så att vi kan acceptera oss själva som de sammansatta och komplexa varelser vi alla är. Så att vi kan ta emot varandra som medmänniskor. Så att vi kan förstå sammanhang och vårda den skapelse som vi är en del av.
Läs hela talet: >>Klicka här!
Ett par exempel från talet:
Om en av historiens alltför osedda briljanta kvinnor sade hon: ”I regel presenteras hon tillsammans med andra …, i stil med ett sladdrigt salladsblad inklämt mellan två hamburgerbröd. Som av en händelse råkar dessa vara män …”
Kärleken till ordet, den delar Sara med Gud. ”I begynnelsen fanns Ordet. Och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.” Så börjar Johannesevangeliet. Där står också: ”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” (Joh 1:4-5) Sara fick nåden att förmedla något av livet och ljuset i Ordet till oss. Även i sjukdomens skugga. ”Risken är större, men rädslan är mindre”, sa hon efter att cancern hade kommit tillbaka.
Johannesevangeliets poäng är att det där ljuvliga, levande, gudomliga ordet har fått kropp och gestalt. Ett sant ljus som ger alla människor ljus, men som ändå inte togs emot av alla. Världen kände det inte, trots att hela dess existens är beroende av det och längtar efter det! Jesus kom, såg och dödades – för att segra över synd och död och så föda oss på nytt till ett odödligt hopp. ”Lite förenklat, men på ett ungefär.” [...]
”Risken är större, men rädslan är mindre.” Detta är större än bildning. Här talar tillit. Intellekt och känslor har nått samförstånd. Tillit gör livet uthärdligt. När hjärna och hjärta förstår varandra växer vishet. Så att vi kan acceptera oss själva som de sammansatta och komplexa varelser vi alla är. Så att vi kan ta emot varandra som medmänniskor. Så att vi kan förstå sammanhang och vårda den skapelse som vi är en del av.
Läs hela talet: >>Klicka här!
Etiketter:
hopp,
Omvärldsbevakning,
perspektiv,
tacksamhet
söndag 10 november 2019
Fredsbönen
Öppna dina slutna händer
och ta emot fredsvälsignelsen:
Må universums Skapare
ge dig kraft
att bryta ned misstrons murar,
släcka hatets eldar,
dika ur avundens träsk
och så odla rättens tegar.
(Martin Lönnebo)
och ta emot fredsvälsignelsen:
Må universums Skapare
ge dig kraft
att bryta ned misstrons murar,
släcka hatets eldar,
dika ur avundens träsk
och så odla rättens tegar.
(Martin Lönnebo)
lördag 9 november 2019
Om kvinnor och män som (inte) läser och skriver
I nättidningen dn.se kan vi läsa om hur utvecklingen ser när det gäller vilka som läser böcker och vilka som skriver böcker (https://www.dn.se/kultur-noje/asa-beckman-odesdigert).
Åsa Beckman skriver:
[...] Siffrorna är också glädjande för alla kvinnor som köper, läser och lånar böcker. Detta tappra släkte som i decennier läst manliga författare och lärt sig att översätta deras erfarenheter till sina. Nu skapas en litteratur som också formulerar det som kan vara specifikt i kvinnors liv.
Men ungefär där slutar glädjeropen.
För litteraturen lever och utvecklas av att så många röster som möjligt hörs. Det är i längden precis lika illa om den domineras av kvinnor som av män, liksom av en speciell klass eller etnicitet.
Och för mäns läsning är siffrorna ödesdigra. Vi vet att män tenderar att läsa män. De har aldrig behövt träna upp förmågan att läsa kvinnliga författare. Därför är risken stor att män, som redan i dag läser mindre skönlitteratur än kvinnor, kommer att läsa ännu mindre.
Det är illa. Litteratur är ett oslagbart sätt att förstå vad det är att vara människa. Genom den tar vi läsare del av upplevelser och tankegångar som inte är våra egna. Det utvecklar empati.
”Jag vet faktisk inte hur männen ska komma tillbaka”, säger Niklas Åkesson vid skrivarlinjen på Skurups folkhögskola i artikeln här intill. Nej, inte heller jag vet det. Men jag vet att jag inte ser fram emot att leva i en värld där halva befolkningen är existentiellt obildad.
Åsa Beckman skriver:
[...] Siffrorna är också glädjande för alla kvinnor som köper, läser och lånar böcker. Detta tappra släkte som i decennier läst manliga författare och lärt sig att översätta deras erfarenheter till sina. Nu skapas en litteratur som också formulerar det som kan vara specifikt i kvinnors liv.
Men ungefär där slutar glädjeropen.
För litteraturen lever och utvecklas av att så många röster som möjligt hörs. Det är i längden precis lika illa om den domineras av kvinnor som av män, liksom av en speciell klass eller etnicitet.
Och för mäns läsning är siffrorna ödesdigra. Vi vet att män tenderar att läsa män. De har aldrig behövt träna upp förmågan att läsa kvinnliga författare. Därför är risken stor att män, som redan i dag läser mindre skönlitteratur än kvinnor, kommer att läsa ännu mindre.
Det är illa. Litteratur är ett oslagbart sätt att förstå vad det är att vara människa. Genom den tar vi läsare del av upplevelser och tankegångar som inte är våra egna. Det utvecklar empati.
”Jag vet faktisk inte hur männen ska komma tillbaka”, säger Niklas Åkesson vid skrivarlinjen på Skurups folkhögskola i artikeln här intill. Nej, inte heller jag vet det. Men jag vet att jag inte ser fram emot att leva i en värld där halva befolkningen är existentiellt obildad.
fredag 8 november 2019
Höstskörd
torsdag 7 november 2019
Polyglott
Några definitioner:
Flerspråkighet (även tvåspråkighet) betecknar fenomenet att fler än ett språk behärskas av individen eller används i samhället.
Bok med samma text på flera språk; person som talar många språk.
Flerspråkig, mångspråkig.
I dagens samhälle, är det en enorm fördel om vi är polyglotter: att vi behärskar inte bara svenska, utan även engelska, tyska, franska, arabiska, spanska, ungdomsspråk, dialektala skillnader och motsatser, språk som talas i olika sammanhang: politiska, kyrkliga, terapeutiska, inom IT, vetenskapliga, litterära och på bakgårdarna. En utmaning för oss alla att kunna tyda olika sorters språk. Man brukar säga att "man behärskar ett språk när man drömmer på det språket". Det kan vara en fingervisning om huruvida vi förstår även det som är bakom orden. Att höra och kunna tala ett språk är en sak, att förstå dess nyanser är en helt annan.
onsdag 6 november 2019
Himmelska kotletter
tisdag 5 november 2019
Kärlekens ord
Vi möter fyra korta meningar från Jesus på korset, vilka återges i Johannesevangeliet (Joh. 19: 25-30). De första två lyder: kvinna, se din son, och son, se din mor. Nästa mening som yttras är: Jag törstar. Och den tredje meningen är: Det är fullbordat.
Dessa fyra meningar slog ner i mig under förmiddagens gudstjänst när jag lyssnade på en predikan med inslag en personteckning om Fredrik Blom och hans välkända sång Pärleporten. Den personteckningen började i ett av gudstjänstens tema: de som lämnat oss här i jordelivet och flyttat hem till himlen, och den avslutades med ord om betydelsen och meningen av Jesu död och att hans blod utgjöts för oss. I Hebr. 9:22 står det utan att blod utgjuts, gives ingen förlåtelse. Och i första Petrusbrevet läser vi: Det var inte tack vare bockars och kalvars blod vi fick förlåtelse och rening, utan genom Lammets blod, Jesu Kristi blod, Han som är det felfria Lammet som offrades för oss.
Mot denna bakgrund och som en brygga till nattvardsfirandet i gudstjänsten, fortsatte mina egna tankar till egna mål och associationer. Och det gällde till viss del de fyra meningarna som gavs oss från Jesus på korset. Och de orden som uttalades där - och fortfarande uttalas i en evig historisk utsaga, alltid aktuell - berör oss alla på djupet. Först omsorgen från Gud om den enskilde. Maria (Jesu mor), som mister sin förstfödde som dör på korset, får uppmaningen att se lärjungen som står bredvid henne och blickar upp mot korset och hela Golgatadramat: Maria, se den unge mannen - bry dig om honom, låt din sorg över mig förädlas, sublimeras och bli en omsorg om en yngre man som, precis som du, behöver kärlek och omvårdnad, du om någon kan trösta och hjälpa honom. Och Johannes: se Maria och de behov hon har och kommer att ha av andligt stöd, praktisk hjälp, gemenskap och delande av en gemensam sorg - men också av glädje och andliga upplevelser. Är detta ett fundament av vad Jesu församling är: en plats av omsorg och stöd till varandra? Att se varandra? Hur mycket ser vi varandra? Hur mycket bekräftar vi varandra? Se din moder. Se din son. I lidandets ögonblick är det detta som kommer från Honom som hänger mellan himmel och jord. Det säger mig: detta är viktigt! Avgörande. Annorlunda än det som råder i världen omkring oss.
Nästa korta mening handlar om Jesus själv. De två första handlar om andra. Jesus säger: Jag törstar. Ser vi den lidande Messias på korset? Hans mat och dryck var att göra Guds vilja. Hans bägare var en lidandets bägare, som han drack ur til the bitter end. I nattvardsstunden säger vi: Kristi kropp som blir utgiven för dig, Kristi blod som utgjöts för dig. Törsten som visar sig i livets mest kritiska stunder, vilken är det? När vi avklädes de kroppsliga funktionerna och den själsliga stimulansen, vad finns då kvar?
Hur kan vi fylla Kristi törst? Vilken isopstängel* har vi och vad räcker vi honom i denna stund?
Den tredje meningen Jesus uttalar i det lästa avsnittet är orden: det är fullbordat. Nu vänder sig Jesus ut mot hela världen, ut till hela historien i forntid, dåtid, framtid och nutid: det är fullbordat. Allt är klart. Allt är fullkomligt klart. Allt är fullständigt färdigt och genomfört. Allt det som behöver göras för att uppfylla lagens krav är fullbordat, allt som behöver ske av offer och allt annat offertjänande är gjort, och allt som eventuellt skulle behöva förberedas och genomföras i framtiden har redan skett. Det Han fullbordade på korset har redan skett! Du behöver inte offra något för att få hans gunst och intresse, du behöver inte övertyga honom om din lojalitet eller kärlek för att kunna förtjäna hans kärlek.
Allt är fullbordat! Allt är klart, min vän!
* (Perenn. Klarblå eller rosa små blommor och blad med stark, tilltalande doft. Ingick i kyrkbuketten. Har en lätt bitter smak och ska användas med försiktighet i maten. Strö blommorna över salladen! Används som läkeört vid förkylningar. Lämplig att använda som låg infattningshäck. Vacker och hållbar som snittblomma. Källa: http://www.vaxplatsnybyn.com/)
Dessa fyra meningar slog ner i mig under förmiddagens gudstjänst när jag lyssnade på en predikan med inslag en personteckning om Fredrik Blom och hans välkända sång Pärleporten. Den personteckningen började i ett av gudstjänstens tema: de som lämnat oss här i jordelivet och flyttat hem till himlen, och den avslutades med ord om betydelsen och meningen av Jesu död och att hans blod utgjöts för oss. I Hebr. 9:22 står det utan att blod utgjuts, gives ingen förlåtelse. Och i första Petrusbrevet läser vi: Det var inte tack vare bockars och kalvars blod vi fick förlåtelse och rening, utan genom Lammets blod, Jesu Kristi blod, Han som är det felfria Lammet som offrades för oss.
Mot denna bakgrund och som en brygga till nattvardsfirandet i gudstjänsten, fortsatte mina egna tankar till egna mål och associationer. Och det gällde till viss del de fyra meningarna som gavs oss från Jesus på korset. Och de orden som uttalades där - och fortfarande uttalas i en evig historisk utsaga, alltid aktuell - berör oss alla på djupet. Först omsorgen från Gud om den enskilde. Maria (Jesu mor), som mister sin förstfödde som dör på korset, får uppmaningen att se lärjungen som står bredvid henne och blickar upp mot korset och hela Golgatadramat: Maria, se den unge mannen - bry dig om honom, låt din sorg över mig förädlas, sublimeras och bli en omsorg om en yngre man som, precis som du, behöver kärlek och omvårdnad, du om någon kan trösta och hjälpa honom. Och Johannes: se Maria och de behov hon har och kommer att ha av andligt stöd, praktisk hjälp, gemenskap och delande av en gemensam sorg - men också av glädje och andliga upplevelser. Är detta ett fundament av vad Jesu församling är: en plats av omsorg och stöd till varandra? Att se varandra? Hur mycket ser vi varandra? Hur mycket bekräftar vi varandra? Se din moder. Se din son. I lidandets ögonblick är det detta som kommer från Honom som hänger mellan himmel och jord. Det säger mig: detta är viktigt! Avgörande. Annorlunda än det som råder i världen omkring oss.
Nästa korta mening handlar om Jesus själv. De två första handlar om andra. Jesus säger: Jag törstar. Ser vi den lidande Messias på korset? Hans mat och dryck var att göra Guds vilja. Hans bägare var en lidandets bägare, som han drack ur til the bitter end. I nattvardsstunden säger vi: Kristi kropp som blir utgiven för dig, Kristi blod som utgjöts för dig. Törsten som visar sig i livets mest kritiska stunder, vilken är det? När vi avklädes de kroppsliga funktionerna och den själsliga stimulansen, vad finns då kvar?
Hur kan vi fylla Kristi törst? Vilken isopstängel* har vi och vad räcker vi honom i denna stund?
Den tredje meningen Jesus uttalar i det lästa avsnittet är orden: det är fullbordat. Nu vänder sig Jesus ut mot hela världen, ut till hela historien i forntid, dåtid, framtid och nutid: det är fullbordat. Allt är klart. Allt är fullkomligt klart. Allt är fullständigt färdigt och genomfört. Allt det som behöver göras för att uppfylla lagens krav är fullbordat, allt som behöver ske av offer och allt annat offertjänande är gjort, och allt som eventuellt skulle behöva förberedas och genomföras i framtiden har redan skett. Det Han fullbordade på korset har redan skett! Du behöver inte offra något för att få hans gunst och intresse, du behöver inte övertyga honom om din lojalitet eller kärlek för att kunna förtjäna hans kärlek.
Allt är fullbordat! Allt är klart, min vän!
* (Perenn. Klarblå eller rosa små blommor och blad med stark, tilltalande doft. Ingick i kyrkbuketten. Har en lätt bitter smak och ska användas med försiktighet i maten. Strö blommorna över salladen! Används som läkeört vid förkylningar. Lämplig att använda som låg infattningshäck. Vacker och hållbar som snittblomma. Källa: http://www.vaxplatsnybyn.com/)
Etiketter:
hopp,
människor,
Personligt,
perspektiv,
tacksamhet
måndag 4 november 2019
Kärlekens symbol
Korset där Jesus gav sitt liv
det är min glädje och min ära.
Korset kärlekens sköna symbol
det är för alltid sången i mitt liv.
(P. Karlsson)
söndag 3 november 2019
Tänd ett ljus för någon som betytt mycket för dig
Bild från pixabay.com |
Läs mer i denna tänkvärda krönika:
https://www.dagen.se/ledare/tand-ett-ljus-for-dina-andliga-foraldrar-i-allhelgona-1.1610190
lördag 2 november 2019
Mina dagars upphov
fredag 1 november 2019
Lärare eller deltagare i Paradise hotel?
Bild från pixabay.com |
Till årets säsong av Paradise trillade det in över 11 000 ansökningar medan det endast mottogs 10 198 ansökningar till lärarutbildningarna, avsedda för utbildning mot gymnasiet eller grundskolan, enligt Universitetskanslersämbetet.
(källa: nyheter24.se)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)