Bokstaven Ö

Alfabetets sista bokstav är Ö och den härstammar från digrafen oe. Bokstaven ö uppkom av att man under 1500-talet satte ett litet e över o, vilket härstammar från tyska. Under medeltiden på svenska och fortfarande på danska och norska används ø som härstammar från o och e skrivna bredvid varandra som œ. (Ligaturen œ används i franska.) I frakturstil användes ett litet e ovanför ett o som beteckning för ö ända in på 1900-talet. I tysk skrivstil skrivs ett litet e med en n-liknande bokstav som något förenklad liknar två streck.

Användning

Ö används i estniska, finska, isländska, svenska, azerbajdzjanska, turkiska, tyska och ungerska (men har i tyskan inte status som en självständig bokstav). Bokstaven kan också dyka upp i exempelvis (äldre) engelska texter, då trema markerar dieresis, dvs. prickar sätts ut över en bokstav för att markera att den ska uttalas separat från bokstaven innan (ex. eng. coöperation).

Den motsvarande bokstaven i norska och danska är ø. I latin och franska används stundom œ.

I handskrift kan ö ibland se ut som ō eller õ.

Uttal

I svenska representerar ö en mellansluten främre rundad vokal (IPA: [ø], som ett vanligt långt ö) eller en mellanöppen dito ([œ], som ett kort ö, eller ö framför r). Vid nedteckning av dialektala uttal används ibland ô.

(källa: Wikipedia)

Vill du läsa om övriga bokstäver i det svenska alfabetet, sök uppe till vänster på min bloggsida, och använd sökordet: bokstaven

Alla bokstäver i alfabetet går att hitta på min bloggsida. De är var och en  - precis som du och jag -  viktiga.

Första advent

Jag tänker på första advent. Den dag då Jesus red in

i Jerusalem och människor, vuxna och små, gav honom

sin hyllning. De ropade och sjöng Hosianna i höjden, 

de bredde ut palmblad som en banad väg för honom, rakt

in i staden. Rakt in i historien. Och rakt in i motståndet, som 

hans väg också var kantad av. 

Man frågade sig själv, och varandra:  vem är han? 

Varifrån kommer han? Vad vill han?

Han vill komma in i ditt liv, kära läsare. Men han bryter sig

inte in. Han knackar på hjärtats dörr, och manar dig att

öppna ditt inre för honom. 

Trist-lott

Bokstaven Ä

Ä är den tjugoåttonde bokstaven i det svenska och finska alfabetet. Ä finns också i tyskan, estniskan, võru, turkmeniskan, slovakiskan och liviskan men har inte status som egen bokstav i tyska.

Ä uttalas på svenska [æ] då det direkt föregår ett r, annars [ɛ] (regionala variationer förekommer). Under några decenniers tid[när?] har dock uttalet i stora svenska befolkningsgrupper successivt glidit mot ett allt öppnare [æ], även då inget r följer. Detta anses bland annat bero på så kallat skriftspråksuttal, men även andra faktorer har sannolikt spelat en roll.

I handskrift kan ä ibland likna ā ellar ã.

Det finns andra bokstäver med motsvarande uttal i fler språk:

• Æ i danska, norska och färöiska. Isländskans æ uttalas /aj/.
• Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB är Ä signum för tidningar, se SAB:Ä.

Historia

Bokstaven Ä var under medeltiden en ligatur, sammanskrivning, av A och E (se även Æ). Under 1500-talet började man skriva bokstaven som ett A med ett litet e ovanför, (Aͤ respektive aͤ). Under de första decennierna av 1700-talet uppkom bruket med två prickar.

I början av 1900-talet fanns krafter som ville byta ut bokstaven E mot Ä i vissa ord för att stavningen skulle motsvara uttalet: Pär, modärn osv.

(kella: Wikipedia, eller var det: källa ?)

Round Robin

Inom datavetenskap är Round Robin en av de enklaste schemaläggningsalgoritmerna för att schemalägga till exempel processer i ett operativsystem. Round Robin baseras på FIFO (First-in-first-out) och leder inte till resurssvält och är mycket enkel att implementera, men kan vara ineffektiv och saknar ganska många funktioner, till exempel prioritering.

Algoritmen fungerar genom att varje enhet som behöver resurstid får en fast tid att jobba på. Därefter får nästa enhet resurstid. När alla som vill ha tid har fått sin tid, så börjar man om igen.

För att göra en liknelse till verkligheten kan man se Round Robin som en lite annorlunda kö i en butik. Alla kunder får till exempel en minut på sig att betala. Om kunden inte hinner med alla sina varor får kunden ett kvitto på hittills inslagna varor och får ställa sig sist i kön. Efter en stund får kunden komma fram och fortsätta betala i en minut till. Till sist har kunden fått alla sina varor inslagna och betalat och kan då lämna butiken. Detta kan vara bra för att undvika att en kund står längst fram och aldrig blir klar, medan en person längre bak i kön som bara ska köpa en läsk får vänta i flera timmar. (källa: Wikipedia)

Round Robin kan också betyda "alla möter alla", i t.ex. en hockeyturnering. 

Jag tar pilen till joppet

Bokstaven Å

Bokstaven å används med ungefär samma uttal i bland annat svenska, norska och danska. Å används numera även i vallonska, vilket dock har typografiska orsaker (den är tillgänglig i teckenuppsättningen) och saknar historiskt samband med de nordiska skriftspråken. Den förekommer också i bland andra nordfrisiska samt finska, lule-, skolt- och sydsamiska. Bokstaven används även i språken chamorro, bayerska och istrorumänska.

Bokstaven Å har sitt ursprung i ett långt a-ljud, vilket på medeltiden skrevs som aa på de skandinaviska språken. När långa vokaler senare slutade att skrivas med dubbla bokstäver hade det långa a-ljudet förändrats till dagens å-ljud. I likhet med ä och ö (ursprungligen skrivna som ae respektive oe eller som ligaturerna æ resp. œ) bildades en ny bokstav för att representera det tidigare aa genom att en bokstav placerades över en annan för att bilda ett nytt grafem. Bokstäverna ö respektive ä uppstod för att man ville representera ljud som var mellanting mellan [a] respektive [o] och [e]. De e som användes till en början förenklades efterhand till enbart två prickar. Långa aa ersattes i början av 1500-talet i tryckt svenska med ett a försett med ett litet o ovanför för att illustrera det nya [o]-liknande ljudet.

Aa användes som tecken för bokstaven å i norska fram till 1917 och i danska fram till 1948; exempel: "Ad landeveje og paa staalskinner; Fra barkbaad til oceandamper". Skrivsättet är fortfarande vanligt för Å/å i namn, till exempel "Braaten", "Aabenraa" och "Aalborg". Aa används även i den maskinella koden på svenska pass om passinnehavarens namn innehåller å. Till exempel så blir Ågren "Aagren" i maskinfältet.

Bokstaven å kan i sig utgöra ett helt ord eller en förkortning, och kan då betyda något av det följande:

• Ett mindre vattendrag, se å (vattendrag)
• Tolv platser i Sverige, fem platser i Norge och en plats i Danmark, se Å (ortnamn)
• -å förekommer också som ortnamnsefterled
• En preposition, motsvarande tyskans an och engelskans on, som i modern svenska har ersatts av på. Ordet å används nu bara i stelnade uttryck som å ena sidan och å mina vägnar. Frasen upp å kom att uppfattas som upp på och så uppstod det nya ordet på, som konkurrerade ut å. Samma utveckling skedde i danska och norska.
• Infinitivmärket att (som i att springa) uttalas ofta som å och det skrivs emellanåt så, särskilt för att markera ovårdat eller dialektalt språk. Det utgår från en preposition at med långt a-ljud, motsvarande engelskans at och latinets ad, med betydelsen "till". Under medeltiden utvecklades ordet till åt. Infinitivmärkets moderna skriftform "att" är en kortform av det äldre āt medan den vanliga talspråksformen "å" är en kortform av det yngre åt. På danska skrivs ordet som at, uttalat "å". På norska är skriftfomen "å". Funktionen som dialektalt svenskt infinitivmärke återfinns till exempel i shownamnet Det ska va gôtt å leva.
• Konjunktionen och uttalas vanligen som å och det skrivs emellanåt så, särskilt för att markera ovårdat eller dialektalt språk. Exempel: Uppåner. Orden att och och brukar förväxlas, och det förekommer hyperkorrektion av å i betydelsen "att", till "och".
• Å används som infinitivmärke på norska.
• Å är förkortning för längdenheten ångström (1 · 10-10 m), uppkallad efter den svenske fysikern Anders Jonas Ångström

(källa: Wikipedia)

Helt enkelt: höst

Fin joggingväg mellan Nättraby och Harstorp.

De två viktigaste dagarna i våra liv

The two most important days in your life are the day you were born, and the day you find out why.

De två viktigaste dagarna i ditt liv är dagen då du föddes, och den dag då du får veta varför.

(Mark Twain)

I Jeremia bok, 29:11 läser vi:

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens
för att ge er en framtid och ett hopp.

Ek och betong?

Kan någon förklara varför man har gjutit betong med stenar i, 

inuti eken vid Marielund, Nättraby?

Jag hittade ett svar på frågan på denna sida:
>Klicka här!

Betong förlegad metod

Det sägs att en ek växer i 300 år, står i 300 år och tillbringar ytterligare 300 år med att långsamt dö. Betongfyllningen var en metod som skulle ge träden en chans att stå längre för både människor och insekternas skull. Tidigare skulle ruttet trä tas bort genom att skrapa eller till och med bränna bort det. Efter det fyllde man i de ihåliga delarna med betong.

Nu har kunskapen och metoderna utvecklats. Idag vet man att träden skadas mer när det dåliga träet tas bort. Dels för att färskt trä exponeras och därmed börjar förstöras av de nedbrytande processerna. Dels för att trädet själv är bäst på att ta hand om angrepp och dessutom använder det trä som redan skadats, eller angripits av olika svampar, som ett skydd. Innanför avtar förmultningen.

Årsringar

Tranströmer (1993)

Färg- och talsymbolik

Thomas Idergard (artikel i dagen.se): En sjunde färg betyder allt i regnbågen

Sju är i den kristna traditionen frälsningens tal.

Nu är regnbågen en symbol för frid och fred med rötter i Bibeln (Guds tecken i skyn efter syndafloden i 1 Mos 9:13–15). Det är bara en detalj som skiljer i relation till vår tids politiska regnbåge, vilken vid närmare reflektion visar sig vara avgörande för en kristen förståelse och användning av symbolen. Antalet färger i Guds regnbåge är normalt sju.

Talet sju är i den judisk-kristna talmystiska traditionen skapelseordningens tal för fullkomlighet, vilket bland annat visar sig i veckans sju dagar, de sju kontinenterna, de sju stamtonerna i musikskalan, de sju nivåerna i det periodiska systemet och ljusets brytning i sju färger i en prisma och därmed i den naturliga regn­bågen. Sju är dessutom i den specifikt kristna traditionen frälsningens tal, synligt genom till exempel i Jesu sju yttranden på korset, de sju sakramen­ten, jungfru Marias sju sorger och de sju församlingarna som Uppenbarelseboken riktades till. På direkt motsatt sätt är det däremot med talet sex som i den bibliska talmystiken representerar ofullkomligheten, negationen av det goda, synden och Guds dom.

Färgen indigo som finns i den kompletta regnbågen, saknas ofta i den som bara har sex färger, till exempel den som så här års vajat över Sverige. Indigo är på flera ställen i Bibeln och i den kristna konstens avbildning av jungfru Maria en symbol för den nåd som binder samman himmel och jord och drar människans ofullkomliga domän in i Guds eviga, sanna och fullkomliga, där den helas och blir sig själv, det vill säga vad Gud ville.

Som klassiskt troende kristen bör man glädja sig åt och bära regnbågen som Guds fridssymbol, sammanfattningen av fullkomligheten i skapelsen och frälsningen i Kristus. Man ska bara vara noga med att först räkna antalet färger.

Photo by Simon John-McHaffie on Unsplash.

Windows 1.0?

Rensning

I lördags var det städdag och inventeringsdag. Det började med min bokhög vid sidan om min skrivarplats. Jag sorterade och ställde upp några böcker i bokhyllan. Inventerade vilka böcker jag höll på att läsa, vilka jag ville dröja med, och vilka som just nu är aktuella, ur ett inre perspektiv. 

Efter frukosten gick jag ut i garaget och röjde på arbetsbänken, slängde grejer, organiserade och sorterade skruvar, pytsar, penslar, verktyg, och dammsög arbetsbänken! Det blev fint, och kändes så skönt på insidan. Att veta vad jag har, vad jag inte har, och var det jag har finns. 

På eftermiddagen tog jag en lång skön joggingrunda i skogen i riktning mot Johannishus på grus och avslutade med landsväg och asfaltslöpning. Efter några kilometer började hjärnan rensas. När de höstsköna kilometrarna var genomförda, var hjärnan mer harmonisk än före loppet. 

Tre sorter rensning. Det var skönt. Bitar faller på plats. Ordning utanför och inuti. Tack.

Byggnader (56)

 

Gammalt hus vid Marielund, Nättraby

Om Facebook. Socialt massförstörelsevapen?

Elisabeth Åsbrink (DN) har läst en ny bok om internets allra sämsta sidor. Jaron Lannier har skrivit boken ”Ten arguments for deleting your social media accounts right now”

Så, vad är det egentligen som pågår? I korta drag: Algoritmerna som styr vad vi ser på sociala medier justeras och optimeras oavbrutet för att skapa ”engagemang” – det vill säga främja användarnas närvaro och aktivitet. De är extremt effektiva. En person född på 00-talet kontrollerar sin telefon i genomsnitt 150 gånger om dagen. Multiplicera gärna det med de över 2 miljarder människor som alltså finns på Facebook (lika många som bekänner sig till kristendom).

Eftersom var och en tar del av en skräddarsydd verklighet upphör en gemensam erfarenhet av världen att existera, vilket leder till att vi helt enkelt inte förstår varandra. Empatin krackelerar. Folk tycks vara idioter. (Jaron Lanniers ord)

Till det kommer att algoritmerna triggar hjärnans belöningssystem, du kan få en lyckokick av att många gillar dina uppdateringar. Men där finns dessutom en inprogrammerad nyckfullhet. Ibland får du inte lika många ”likes” – det är en del av manipulationen – och det kan skapa både stress och nedstämdhet och en rädsla för att stötas bort. Som en följd ökar du din aktivitet. Det här är inga egentliga nyheter men Lanier beskriver problemet på ett nytt sätt:

”Algoritmen försöker skapa det perfekta sättet att manipulera en hjärna, medan hjärnan, som söker en djupare mening, förändras som svar på algoritmens experiment ... Men eftersom stimulin från algoritmen är fullständigt slumpartad och saknar mening, svarar hjärnan inte på något verkligt utan på en chimär. Den processen – att bli beroende av en undflyende illusion – är definitionen av ett missbruk.”

(källa: https://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/facebook-ett-socialt-massforstorelsevapen/) 

Byggnader (55)

 

Hus vid Lorentzberg i Karlskrona

Byggnader (54)

 

Ny byggnad vid sjukhuset, Karlskrona

Maraton

Saxat ur BLT.se 2020-11-12

Städsla

städsla

(åld.) städja, anställa, ta i sin tjänst.

Ex. Mysig stämning i Fox news morgonsoffa när president Trumps tidigare presstalesperson Sarah Huckabee Sanders nu städslats för att kommentera dagspolitiken. (ur dn.se)

Av städia ("ställa, placera; anta i tjänst").

(källa: Wikipedia)

Vitmossa på liggande trädstam. Tromtö.

Byggnader (53)

 Ett skateboard-hus i Karlskrona.  

Ett resultat!

Jag tänker på USA today.

The Trump or Biden...

Jag skrev så här den 9 november 2016, och historien med den  enorma osäkerheten upprepar sig, fast denna gång i mycket högre grad:

Oj oj oj... Ovissheten är stor just nu i USA och världen. Vem vinner valet och blir USA:s nästa president? På P1 morgon alldeles nyss (kl. 7.01) sa de att Trump leder och förmodligen blir president. Vad kommer då att hända de närmaste åren? Hela världen undrar. Och bävar.  Man har kallat valet ett val mellan pest eller kolera. Vilken åkomma är värst? Den första kvinnan någonsin att bli president i USA, eller den första affärsmannen utan egentlig politiskt genomtänkt agenda - vem kan leda denna viktiga nation på rätt väg?

Idag undrar jag. Jag tror jag ska spela ett trumpet
 :(  solo. 
Och hela världen håller andan. So help us God.

-------------------------------------

I skrivande stund vet vi inte hur det går denna gång, november 2020.  Men samma bön finns inom mig. So help us God.

Fideikommiss

Fideikommiss (från latinets fideicommissum, "anförtrott gods" av fides "tro", "tillit" och commissum "anförtrott", "överlämnat") är ett förordnande, vanligen i testamente, varigenom föreskrivs att viss egendom ska, utan att kunna avyttras, i viss angiven ordning (oftast efter förstfödslorätt med företräde för manlig avkomma) tillfalla den ene efter den andre inom en viss släkt eller grupp av personer. I allmänt språkbruk menas med fideikommiss vanligen den egendom – fastigheter eller lösöre – som förordnandet omfattar.

Numera tillåter de flesta länder inte skapande av fideikommiss, och i flera länder har de befintliga avskaffats, eller är på väg att avskaffas. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp och därmed minskas.

Innehavaren av ett fideikommiss kallas fideikommissarie men personen äger strikt betraktat inte egendomen (även om personen står som lagfaren ägare till egendomen), men disponerar, förvaltar och har rätt till inkomster från egendomen. (källa: Wikipedia) 

Ericsbergs slott (fideikommiss)

Hälsning från Einstein

Häger.

Ingen hägring. En häger vid grannens tomt.

Kraken

Kraken är ett havsmonster i främst svensk, norsk och isländsk fiskar- och sjömanstradition. Det framträder främst som en gigantisk bläckfisk, antingen åtta- eller tioarmad.  

Ordet har samma betydelse som på svenska och är alltså bestämd form av ordet "krake", ett äldre namn på åttaarmade jättebläckfiskar. Namnet är ursprungligen ett noanamn för valfisk och är etymologiskt släkt med krake, bland annat namn för 'krokigt träd'.

Den danske teologen Erik Pontoppidan den yngre beskrev den utförligt i Norges naturlige historie (1752–53) efter traditioner han upphämtat i norra Norge och i Bergen. Den lurar på havets botten där den föder rika stim av fiskar med sin avföring, men om den höjer sig mot ytan måste fiskare i närheten snabbt lämna platsen, särskilt som de riskerar att dras ned i djupet av den vattenvirvel som uppstår när kraken på nytt sänker sig. Den svenske författaren Jacob Wallenberg återger Pontoppidans beskrivning i sin reseskildring Min son på galejan (1781).

Kraken förekommer även i populärkulturen, där den oftast har uppfattats som en tioarmad bläckfisk av släktet Architeuthis. I det sammanhanget omtalas den i Jules Vernes En världsomsegling under havet och den syns även i Disneyfilmen med samma namn. John Wyndham skrev en science fiction-roman med titeln The Kraken Wakes (1953). Det bör nämnas att Krake även är tyska för den åttaarmade bläckfisken Octopus vulgaris. I sjörövarfilmen Pirates of the Caribbean: Död mans kista och lite i Pirates of the Caribbean: Vid världens ände, kan man betrakta Kraken ur ett Hollywood-perspektiv och även i en tidigare Disney-film (Atlantis – Milos återkomst) nämns detta havsvidunder. Kraken figurerar också i filmen Clash of the Titans samt i China Miévilles skönlitterära roman Kraken. Kraken förekommer också i en kort sekvens av The Big Bang Theory. (källa: Wikipedia)

Och nästa höst kommer ett nytt lag börja spela i NHL (hockey): Seattle Kraken.

Blickar ut över havet

Blickar ut över havet
det låga, korta perspektivet lyfts,
och jag ser en annan bild,
en annan horisont
längre bort, längre fram.

Den bilden och upplevelsen
för mig ut i en frihet,
en glädje, ett utvidgat område,
inte en plats, inte en särskild vik,

utan ett tillstånd, ett utrymme -
en Andens viskning i gryningen -
om skapelse och nya möjligheter -
och Guds oändliga nåd,

hans kärleksfulla omfamning
och det gränslösa liv han gett mig.

----------------------------------------------------------------------------

(skrivet vid havet kl. 9.12 den  2020-11-01)

 

Becknarväska

 

Dessa är väldigt eftertraktade idag.  Jag kände inte till att de kallades becknarväska. Och det har visst blivit på modet att unga kriminella använder sig av dem. En mode-grej, och gärna med mycket exklusiva magväskor från de dyraste tillverkarna.