Karin Boye (5)

DU ÄR MIN RENASTE TRÖST

Du är min renaste tröst,

du är mitt fastaste skydd,

du är det bästa jag har,

ty intet gör ont som du.

Nej, intet gör ont som du.

Du svider som is och eld,

du skär som ett stål min själ –

du är det bästa jag har.

(Ur Moln, 1922)

Karin Boye (4)

MORGON

När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag –
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag –
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!

(Ur Moln, 1922) 

Karin Boye (3)

JAG VILL MÖTA...

Rustad, rak och pansarsluten

gick jag fram –
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

.............................................

Hör Karin Boye läsa denna dikt: >klicka här!

(Ur Härdarna, 1927)

Karin Boye (2)

JA VISST GÖR DET ONT

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra –

svårt att vilja stanna

och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden –

känner en sekund sin största trygghet,

vilar i den tillit

som skapar världen.

..........................

Lyssna när hon själv läser denna dikt: > Karin Boye läser: Ja visst gör det ont

(Ur För trädets skull, 1935)

Karin Boye (1)

I RÖRELSE

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst. 

Nog finns det mål och mening i vår färd –

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

............................................

Lyssna när Karin Boye läser denna dikt: > https://litteraturbanken.se/ljudochbild/wp-content/uploads/2019/09/boye_irorelse_boye.mp3

(Ur Härdarna, 1927)

Det ljusnar bland orosmolnen

Concorde

Concorde (och engelska concord) härstammar från latinets concordia, vilket betyder "enighet", "harmoni" eller "överenskommelse". 

Ordet är bildat av con- (tillsammans/med) och cor (hjärta), vilket ordagrant översätts till "hjärta mot hjärta" eller "av samma sinne". Det refererar till att vara samstämmiga. 💕 
Passande namn, denna Alla hjärtans dag.

Ursprung: Latin concordia (samstämmighet), från concors ("med ett hjärta/samma sinne").

Rot: protoindoeuropeiska *kerd- ("hjärta").      💕    

Användning: Namnet på överljudsplanet Concorde valdes för att reflektera det fransk-brittiska fördraget och samarbetet (betyder "avtal" eller "harmoni" på franska).

Kontext: Det är besläktat med ordet "ackord" (accord) och används för att beskriva fredlig överenskommelse eller harmoni. 

(källa: Gemini)                                             💕

Saker som retar upp (med glimten i ögat)

Om kommissarie Washington Poe i boken Krypskytten (av M W Craven):

Det (en händelse i boken före denna) hade nästan tagit död på honom. Bokstavligen. Efteråt hade han varit helt slutkörd, psykiskt som fysiskt, och lidit av PTSD. Han gick fortfarande på behandling hos sin traumaterapeut och även om han var på bättringsvägen fanns det fortfarande saker som retade upp honom: Butiker med enbart självbetjäning. Folk som använder ordet »hemester«. Fish and chips-kiosker som stänger tidigt. Flugor. Människor som önskar sina döda släktingar en »himmelsk födelsedag«. Människor som skriver LOL i sina sms. Vuxna människor som säger LOL. Hans chef som förväntade sig dagliga rapporter om vad knarksmugglarna hade för sig. Russin förklädda till chokladbitar inuti kakor. Vuxna människor som kallar sitt husdjur för »pälskling«. Lagen om polisens befogenheter och bevis i brottsmål. Begreppet »skogsbad«. Det vanliga tramset.

Han var nu tillfälligt omplacerad på utbildningsenheten och skulle bli kvar där tills han bedömdes tillräckligt återställd för att återgå i ordinarie tjänst. Det gick aldrig att förstå vem som bestämde vad, men för rollen som utbildare var han sällsynt olämplig. Han hade jobbat där mindre än en månad när han råkat i slagsmål med en annan instruktör, en överutbildad fåntratt som befordrats långt över sin kompetensnivå. En idiot som hette Jake Burnham. Poe kom inte längre ihåg vad de bråkat om men trodde att det kanske hade att göra med en vidbränd nudelsoppa. Skulden var lika mycket Burnhams och eftersom han råkade vara son till en biträdande polismästare i Skottland kunde man inte bara sparka honom. Vilket medförde att de inte heller kunde sparka Poe.

....................................

Rolig och spännande läsning i denna bok, den sjunde om Washington Poe. 

Salig för en stund

Peter Hallström från hans skiva: Brev från en förlorad son.

Saliga är de som är fattiga i anden,

för dem tillhör himmelriket.

Saliga är de som sörjer,

för de ska bli tröstade.

Saliga är de ödmjuka,

för de ska ärva jorden.

Saliga är de som hungrar

och törstar efter rättfärdighet,

för de ska bli mättade.
(Jesus)

Intervju med Tomas Sjödin om hans författarskap

Ekumenik när den fungerar ==> hitta det som förenar

Glimtar och kommentar från Åredalens ekumeniska vintermöte 23-25 januari
(källa: dagen.se):

Samtalet bränner till när en man i publiken ställer en fråga om vad de tre tänker om den högljudda, nästan aggressiva andlighet man ser i vissa frikyrkosammanhang.

– Jag förstår det inte, säger Markus Torgeby. Det är som att jag skulle skrika ”Jag älskar dig” till min fru när vi ska sova.

Publiken skrattar, och många verkar känna igen sig. Jag får tillbaka känslan jag hade under konserten med Tomas Andersson Wij. Som att publiken förenas i en slags lättnad. En gemensam glädje över att man inte måste hålla med om allt som sägs och görs i kyrkan, samtidigt som det finns en varm tro som bär. 

Markus Torgeby (känd från boken Löparens hjärta) återkommer till bönetanterna i hans uppväxts kyrka som alltid såg så på honom med kärlek. Jag ser mig omkring och noterar att det inte bara är män som skrattar. Det här samtalet hade lika gärna kunnat heta ”Människor och andlighet.”

[...]

Det finns en varm och levande ekumenik i bygden. Något som Peter Halldorf också lyfter fram.
– I Åredalen lever kyrkorna på ett självklart sätt nära varandra, utan rivalitet och revirtänkande. Det skapar förutsättningar för ett gränsöverskridande möte av det här slaget, säger han till Dagen.

Peter Halldorf menar också att otillgängligheten, avståndet från större städer är en fördel.
– Det kräver en viss ansträngning att ta sig hit, vilket gör att de som kommer är ytterligt motiverade.

Undersåkers kyrka (bild från Facebook)

Tröst

Sentiment

Sentiment avser en känsla, åsikt, attityd eller uppfattning, ofta färgad av emotioner snarare än rena fakta. Det används för att beskriva en allmän stämning (t.ex. marknadssentiment) eller en tender, nostalgisk känsla. I en kommun t.ex kan man göra undersökningar som registrerar medborgarnas reaktioner när de kontaktar kommunens telefonväxel eller kommunvägledare. I syfte att förbättra servicen till allmänheten.

På svenska kan det översättas till känsla, stämning, uppfattning eller sentimentalitet. 

Här är en uppdelning av betydelsen av "sentiment":

• Allmän känsla eller attityd: En kollektiv eller individuell inställning till en fråga, såsom "marknadssentiment" (optimism eller pessimism på finansmarknaden).
• Åsikt/Tanke: En uppfattning baserad på känslor.
• Känslosamhet: En finstämd, ibland överdriven, känslomässig reaktion (sentimentalitet).
• Sentimentanalys (Inom IT/Data): Automatisk identifiering av åsikter och känslolägen i text, t.ex. om en recension är positiv eller negativ. 
• undersökningar för att få koll på allmänhetens sentiment, görs t.ex. av kundtjänst hos ett företag eller en kommun, för att kunna förbättra servicen till medborgarna

Ordet sentiment (känsla, åsikt, stämning) härstammar från medeltidslatinets sentimentum, som betyder "känsla, tillgivenhet, åsikt". Detta är i sin tur bildat av latinets sentire, vilket betyder "att känna, förnimma, tycka". Begreppet kom in i engelskan via fornfranskans santement/sentement under 1300-talet. 

Etymologisk utveckling:

Latin: Sentire (känna, uppfatta).

Medeltidslatin: Sentimentum (känsla, känsla/åsikt).

Fornfranska: Sentement.

Moderna språk: Sentimentalitet, från franskans sentiment, började användas för att beskriva känslosamhet och en viss längtan tillbaka, ofta kopplat till gamla minnen. 

Ursprungligen innebar ordet "personlig erfarenhet" eller "egen känsla" under 1300-talet, men utvecklades under 1600-talet till att betyda en tanke som präglas av känsla eller emotion. 

(källa: Gemini)

En frusen kung

Sidensvansen

Clochard

Clochard (substantiv)

Andra former: clocharden, clocharder

[klo∫a´rd]   ljust sj-ljud 

Fransk, sär­skilt parisisk ute­liggare, som ofta lever av lumpsamling el. tiggeri.

Belagt sedan 1965; av franska clochard med samma betydelse, till clocher 'linka, halta'

(källa: SAOB)

"Maigret och clocharden" är en kriminalroman av Georges Simenon (originaltitel: Maigret et le clochard) där kommissarie Maigret utreder mordförsöket på en hemlös man fiskad ur Seine i Paris. Boken utgavs på svenska 1964 och har även utgivits som talbok. 

I nobelföreläsning av László Krasznahorkai, Nobelpristagare i litteratur 2025, i börssalen i Gamla stan. 

Han berättar i sin föreläsning om en clochard, en luffare (uteliggare) som överträder en viss linje i tunnelbanan i Berlin, och utifrån den skildringen drar han paralleller med de mänskliga fenomenen Det Onda och Det Goda.

Läs mer på sid. 10 i hans föreläsning, som återfinns på denna länk: >>klicka här! 

Hur man kan ha allt, men på samma gång ändå missa allt

 
a capella-gruppen Pros & Cons sjunger sången
Allting går så bra för oss.
Skrattet fastnar i halsen.
I förväg ber jag å gruppens vägnar om ursäkt för 
den lilla svordomen i en av verserna, 
som finns där för rimmets skull.
Budskapet i sången är klockrent.

Internetkulturen formar våra liv

Internetkulturen formar våra liv i en riktning vi inte kontrollerar själva, skriver Magnus Malm i en artikel i tidningen Dagen (dagen.se):

Neil Postmans bok Amusing Ourselves to Death kom ut 1985, och väckte stor uppmärksamhet genom sitt frontalangrepp på tv:s kulturrevolution i USA. 40 år senare är boken precis som det står på baksidan: mer relevant än någonsin.

Bildmediet har enligt Postman förvandlat allt offentligt samtal till underhållning.

Postman nämner tre egenskaper som obönhörligen tycks prägla allt som passerar genom elektroniska medier:

1. Irrelevans. Vi överöses ständigt av information och nyheter som inte har någon som helst relevans för vår konkreta livssituation.

2. Brist på sammanhang. Eftersom dessa medier undviker det långsamma och sammanhängande, bryts allt ner i lösryckta klipp utan bakgrund eller mening.

3. Vanmakt. Effekten av allt detta är att vi upplever en allt djupare vanmakt inför allt som sker, eftersom vi inte förväntas eller ser någon möjlighet att göra något.

Postman upprepar att det alltså inte är de dåliga programmen som är problemet, utan det sätt på vilket bildmediet förvandlar allt annat i samhället till yta och underhållning. Vi kan ju bara göra en liten reflektion över hur våra gudstjänster, och inte minst våra predikningar, påverkas av de tre budord Postman lyfter fram som vägledande för TV-mediets syn på utbildning:

1. Du ska icke kräva några förkunskaper. ”Varje tv-program måste vara en färdig produkt. Inga förkunskaper får krävas. Det får inte finnas en antydan om att inlärning är hierarkisk, att det är ett hus som bygger på en grund. Eleven måste kunna gå in var som helst utan förutfattade meningar … tv undergräver föreställningen att orsaksföljd och kontinuitet har något att göra med själva tänkandet.”

2. Du ska icke inleda någon i förvirring. ”I TV-undervisning är förvirring motorvägen till låga tittarsiffror. En förvirrad tittare är en tittare som byter till en annan kanal. Det betyder att det inte får finnas något som man behöver komma ihåg, studera, tillämpa eller (värst av allt) uthärda. Det utgås från att varje information, berättelse eller idé kan göras omedelbart tillgänglig, eftersom det inte är tittarens mognad utan tillfredsställelse som är målet.”

3. Du ska undvika förklaringar..... ”Argument, hypoteser, diskussioner, förnuftsskäl, vederlägganden och andra traditionella verktyg för rationella samtal förvandlar tv till radio eller ännu värre: tredje sortens tryckta texter. Alltså sker tv:s undervisning alltid i form av historieberättande, framförd med dramatiska bilder och uppbackad av musik.”

Bild från pixabay.com

Är du hemma?

Hälsning från Henri Nouwen:

(Henri Nouwen)

Splittrad eller hemma

Ett av de mest märkbara tecknen på oro är att våra liv splittras. Allt vi ska utföra, tänka på, planera för, alla människor vi ska komma ihåg att besöka eller prata med, allt vi måste reagera på eller försvara - allt detta sliter sönder oss och får oss att tappa vårt inre fokus. Oron får oss att vara “överallt” men sällan hemma. Ett sätt att beskriva vår tids andliga kris är att säga att de flesta av oss har en adress, men där blir vi sällan funna. 

Jesu sätt att se på våra orosfyllda liv är lite annorlunda. Han ber oss byta tyngdpunkt, byta fokus för vår uppmärksamhet, förändra våra prioriteringar. Jesus vill att vi går från “de många tingen” till “det nödvändigaste”. 
När vi oroar oss har vi våra hjärtan på fel plats. Jesus vill att vi flyttar våra hjärtan till vår mitt så att allt faller på plats. 

(Henri Nouwen)

De ovanstående orden är lätta att säga och skriva, men svårare att praktisera i den verklighet vi lever i. Orden är ändå en utmaning, och jag känner att jag vill, och behöver, ta dem till mig idag. Jesus säger:
Var inte oroliga, tro på Gud, tro också på mig. (Joh. 14)

Jag ber om detta idag: låt mig inte vara så splittrad, samla ihop alla tankar som snurrar och låt helheten falla på plats i mitt hjärtas "hemma". Amen.