Köper och köper

Visste du detta (5)? Om Joharifönster

Joharifönster är en psykologisk modell för att karakterisera olika sätt att kommunicera. Modellen utvecklades på 1950-talet vid University of California av psykologerna Joseph Luft och Harrington ”Harry” Ingham. Namnet Johari är en sammansättning av upphovsmännens förnamn.

Modellen beskriver hur öppenheten i mellanmänsklig kommunikation ökar när vi både är tydliga och lyhörda mot varandra och minskar när vi inte är det. Att ge varandra feedback är en viktig process i allt samarbete. Genom att kunna ta emot feedback, vara lyhörd, får jag reda på hur andra uppfattar mig och mitt agerande. Genom att kunna vara tydlig och exponera mig själv, ger jag andra möjlighet att få kunskap om mig.

Joharifönster: 

Det öppna fältet, även kallat Arenan, bildas av det jag vet om mig själv och vad andra vet om mig. Att fältet blir större innebär att öppenheten ökar. Detta sker när min exponering, min tydlighet mot andra ökar samtidigt som min lyhördhet för andra ökar och jag tar emot feedback.

Det blinda fältet bildas av vad jag inte vet om mig själv men vad andra vet om mig

Fasaden bildas av vad jag vet om mig själv men vad andra inte vet. Om en person döljer mycket om sig själv för andra blir fasaden stor.

Det okända fältet består av vad jag inte vet om mig själv och vad andra inte vet om mig.

Enligt teorin har personer med ett stort öppet fält bäst förutsättningar för växelverkan med andra. Personen har då ett öppet sätt som underlättar att ta emot och ge ut information. Följden blir att omgivningen har mindre benägenhet att missförstå eller lägga in felaktiga tolkningar av uttalanden och beteenden.

Öppenheten och därmed kommunikationen mellan människor optimeras då både lyhördhet och tydlighet är stora och dessutom att de är lika stora. Då blir det öppna fönstret maximerat.

Självklart är det är inte alltid önskvärt att använda ett stort öppet fält. Vid tillfälliga och ytliga kontakter till exempel är det inte särskilt meningsfullt.

Kommunikationsstilar

Den öppna har ett stort öppet fält. En sådan person visar tydligt sina åsikter och sin personlighet och är samtidigt en god lyssnare och kan ta till sig andras uppfattningar.  

Tyckaren har ett stort blint fält. Denne deklarerar gärna sina åsikter och känslor men är inte så benägen att lyssna på och ta hänsyn till andras känslor och uppfattningar.

Frågaren har ett stort fasadfält. Den som har en stor fasad frågar gärna om andras åsikter, är nyfiken, men vill inte gärna deklarera en egen bestämd uppfattning.

Musslan har ett stort okänt fält. Ett stort okänt fält och ett litet öppet fält visar en person som inte vet så mycket om hur andra uppfattar honom och som andra inte heller vet så mycket om.

(källa: Wikipedia)

Autocorrect

  Så fel det kan bli.

Visste du detta (4)? Om a priori och presupposition

A priori (lat. från den förra, det som föregår eller det som kommer innan) är ett uttryck för att beskriva kunskap, härledningar eller sanningar som inte är beroende av sinnesintryck. Motsatsen är a posteriori (det som kommer efter). I logiskt avseende är något a priori om det går att bevisa dess giltighet utan att använda sig av sinneserfarenheter. Ett exempel på en sats som är sann a priori är satsen "Alla greker är människor". Satsens sanningsvärde är enbart beroende av de ingående begreppens betydelser, och har ingenting att göra med om det existerar människor eller greker. Ett exempel på en sats som är sann a posteriori är satsen "Vissa greker är olyckliga". Oberoendet av sinneserfarenheten kan också gälla ett begrepps eller en föreställnings ursprung, och i denna genetiska mening kan "a priori" likställas med "medfödd".

(källa: Wikipedia)

A priori är viktigt att ha med i tankarna när man läser en text. Vi kan fråga oss: hur såg författarens/tänkarens världsbild ut när orden skrevs? Vilken tro och vilka förutsättningar var vid handen vid tillfället, eller vid tiden för skrivandet? Vilka förutsättningar hade författaren och mottagarna av texten? Dessa förutsättningar, förkunskaper, uppfattningar m.m. styr stora delar av förståelsen och mottagandet av texten (eller talet). 

När läsare många år efteråt (kanske hundratals år senare) läser samma text, är a priori helt förändrat för dem som nu läser och lyssnar. Det som för lång tid sedan var helt naturligt och givet, kanske idag är helt väck, helt borta, och andra värderingar, uppfattningar och förutsättningar är för handen. Vi kan inte uppfatta texten på samma sätt som de gjorde för flera hundra år sedan. a priori. Eller om en människa ärligt och uppriktigt inte haft en enda tanke på att t.ex. ett mirakel ska kunna hända, att det finns en allsmäktig Gud som också är vår Skapare, eller att någon skulle kunna uppstå från de döda. Det är en ofattbart stor skillnad inom den människa som har en sådan livssyn, jämfört med den människa som aldrig tänkt eller trott på det sättet. Detta utmanar oss (mig) att tala med människor utifrån det läge som de befinner sig på/i. 

Hur ska den människa förstå orden: människan har gått bort från gemenskapen med Gud? Om hon aldrig varit medveten om hon gått bort från Gud? Om hon aldrig tänkt tanken att hon, tillsammans med hela mänskligheten, kommit bort från gudsgemenskapen? Om vi jämför mänskligheten med en trädstam, med massor av grenar: om trädet faller, så faller alla grenar med den. Hur ska vi förklara detta för människor, som är ovetande och omedvetna om de förutsättningar som jag har? 

Här kommer vi också in på termen: presupposition. Vad betyder det?

Det är en språkvetenskaplig term, filosofisk term, som innebär 'förgivet-tagande', det som utan att sägas ut förutsätts gälla som sant när ett yttrande görs. Det kan t.ex. appliceras på tiden då Jesus talade till sin samtid: de flesta som lyssnade var judiskt troende, och levde som judendomen lärde. Det var deras presupposition. Idag, när vi talar ut Jesu ord till vår samtid, är det inte alls självskrivet att människor har den grundinställningen, de kanske är enbart sökare, ateister eller jultroende. Under dessa förutsättningar är det självklart att Jesu ord uppfattas fullständigt olika. 

Presupposition, a priori.

Vinter (14)

Förra veckan såg det ut så här.

Denna vecka är det vår med många plusgrader i luften.

Visste du detta (3)? Om gobeläng (eng. tapestry)

Dn.se skriver om Carol Kings album från 1971, Tapestry, och det föranleder mig denna lilla etymologiska utsvävning och kunskapsinhämtning (nedan från Wikipedia). 
Tapestry betyder gobeläng.

Gobeläng är en handvävd tapet med bilder. Ursprungligen är det namnet på en vävd tapet som tillverkats vid Manufacture Nationale des Gobelins, en fabrik i Paris som namngetts efter dess forna ägare färgarfamiljen Gobelin, där man tillverkat gobelänger sedan 1662. Ofta används namnet mer generellt om vävda tapeter. 

Begreppet gobelängteknik syftar på en vävteknik som användes vid fabriken, och sedan adopterats av andra tillverkare.

Tekniken bygger på att varpen täcks av ett inslag som packas in bitvis, till skillnad från vävning med slagbom. I en snävare bemärkelse syftar gobelängteknik på att två intilliggande färger vävs samman i mönster genom smala kilar ("hauches") så att färgskiftningar uppstår. I vidare bemärkelse inkluderas ibland även närliggande tekniker som Röllakan, Kelim och flamskvävnad som en del av gobelängtekniken.

I den vidare bemärkelsen är definitionen av en gobelängväv att diskontinuerlig och dels att inslaget täcker varpen. Den kan dels vara vävd på en enklare flamskvävstol eller en gobelängvävstol. Vissas lokala varianter som röllakan och kelim kan dock vävas på vanliga trampvävstolar.

Inom gobelängtekniken finns två tekniker. Haute lisse, som avser en stående vävstol, används traditionellt för tillverkning av tapeter. Användandet av liggande väv benämns basse-lisse.

Vävda tapeter

Vävda tapeter (tapisserier) omfattar gobelänger i vidare mening. Tekniken som sådan är i grunden tämligen enkel, och har förmodligen mycket gamla anor. Vävnader i gobelängteknik av linne med invävda lotusblommar har påträffats i farao Thutmoses IV:s grav från 1400 f. Kr. Grekiska vävnader i gobelängteknik med andmotiv från 300-talet f. Kr. har påträffats i en grav i Kertsch på Krim.

Tekniken togs senare upp i Europa under senare delen av 1100-talet. Ett bevarat exempel finns i Tyska Halberstadts domkyrka (Engelteppich, Apostelteppich, Karlsteppich). Motiven har lånats från romanska sidenvävar från 900- och 1000-talet och tekniken har troligen kommit till Rhenländerna på 1000-talet. På 1200-talet verkar de vävda tapeterna förlora sin popularitet.

Intresset för tekniken återuppväcks i Paris i början av 1300-talet. I slutet av 1300-talet blev Arras ett centrum för vävda tapeter, vilket kan vara skälet till att vävda tapeter heter arrazi på italienska. Arras ställdes dock i mitten av 1400-talet i skuggan av Tournai, där tillverkningen börjande utvecklas i samband med uppblomstringen av målarskolan där. De främsta alstren var de som Pasquier Grenier tillverkade för Filip den Godes räkning. En inhemsk nederländsk-flamländsk stil, främst påverkad av Hugo van der Goes målningar, uppstod i Bryssel.

Tapeterna var förknippade med stor prestige, och åtföljde vid dåtida flyttningar mellan slott och herrsäten, trots sin ansenliga storlek (15-20 m²). Tapeterna anbringades antingen direkt mot väggen, eller hängdes från taket en bit från väggen.

Apokalypstapeten anses vara en av tapetkonstens mästerverk, med sin svit av "konstnärlig uttryckskraft och teknisk perfektion" enligt NE.

Produktionen sker i särskilda gobelängvävstolar för stående eller liggande varp. Företrädesvis med gobelängull som inslag.
........................................

Och du, lyssna och njut av Carol Kings låtar på det album som bär namnet Tapestry (på svenska Gobeläng), evergreens varenda en. Jag ser att vissa av låtarna har spelats 90 000 000 och 60 000 000 gånger... finns på Spotify. Albumet fyller 50 i år.

Vinter (13)

Skör is

Skör is
sätter jag mina fötter på
is som för sin överlevnad är
beroende av kylan
som närsomhelst,
hursomhelst
kan försvinna och ersättas
av värme,
att leva och vara beroende av
kyla - ett tillstånd mot allt förstånd.

Vinter (12)

Vinter (11)

Tulpaner. De lyser upp vardagen. Och helgen.

Visste du detta (2)? Om Tenant

Tenant

Inom IT: en kund eller användare som, ensam eller samtidigt med andra, har rätt att använda ett visst program som finns på en server. Ordet, på engelska ofta i formen tenancy, används oftast när det gäller molntjänster – t.ex multitenans och singeltenans. – Annars betyder tenant hyresgäst. 

Bild från pixabay.com

Vinter (10)

Vinter (9)

Värmekraftverk i HDR

Vinter (8)

En frostig BP-gubbe

Visste du detta? Om brillor

Ordet ”brillor”, i betydelsen glasögon, har använts i svenska språket sedan 1600-talet. Och det anses det ha kommit från den grönfärgade ädelstenen beryll som ofta användes i de första linserna. Det svenska ordet "brillor" kommer via lågtyskan från det italienska order "barelle", vilket härstammar från det latinska order "beryll´us". "Beryll" betyder kristall. 

Glasögonen antas ha uppfunnits i Venedig på 1200-talet. Linser av bergkristall hade då länge använts som synhjälpmedel, och det förekom även senare att linser i halvädelstenar, såsom beryll använts som synhjälpmedel.

Första gången glasögon omtalas i Sverige är i ett brev skickat mellan 1415 och 1463, då Johannes Hildebrand, munk i Vadstena skickade ett brev till biskopen i Linköping Knut Bosson (Natt och Dag) som han avslutar sålunda: Om Ni så önskar, vördnadsvärde Fader, så skicka mig också Edra brillor, som jag givit Eder, ty de äro ju sönderslagna. Ett annat och helt par skall jag icke försumma att sända Eder (översättning från latinet). I en kyrkomålning i Torshälla kyrka, målad på 1450-talet avbildas Abraham läsande en bok med en brilla framför ögonen.

Den äldsta typen av glasögon kallas nitbrillor. Två skaftade glasinfattningar sammanhålls av en nit. Redan på 1300-talet började man dock tillverka bågbrillor, i vilka glasinfattningarna förenas med en fjädrande båge, på samma sätt som senare tiders pincené. Bågbrillorna kom under 1500-talet att tränga ut de äldre nitbrillorna. Staden Nürnberg blev under 1500-talet en stor exportör av glasögon till hela Europa, en export som förblev viktig för staden ända fram till 1700-talet. I början av 1700-talet började man i England att förse glasögonen med sidoskalmar. Till en början slutade dessa vid tinningen med en rund ring eller platta. 1752 lanserade den brittiske optikern James Ayscough i London en typ av bågar med skalmarna förlängda med vertikala gångjärn. Under 1800-talet kom denna typ av ledade glasögon kallas herrbågar, medan glasögon mer raka skalmar benämndes dambågar. Båda typerna tillverkades in på 1900-talet.

1800 tog Dudley Adams patent på en metod att framställa ovala glasögonglas. Med detta bröts en nära 500-årig tradition med runda glas. I detta sammanhang var även fyrkantiga glas på tal, men några fullgoda glasögon av avvikande form blev inte möjliga förrän man i Frankrike lärt sig framställa symmetriskt cylinderglas 1813.

1754 flyttade den engelske instrumentmakaren Joseph Oakley till Stockholm, där han troligen introducerade den engelska glasögontypen med skalmar. Redan tidigare hade dock instrumentmakaren Daniel Ekström tillverkat glasögonbågar i Sverige. 1755 erhöll hans elev Anders Wahlbom rättigheter att inrätta fabrik för tillverkning av glasögonbågar. De äldsta bevarade glasögonen med skalmar är ett par silverglasögon med Adolf Fredriks monogram på etuiet, vilka enligt uppgift skall ha tillhört ärkebiskop Samuel Troilius. Under början av 1800-talet var det vanligt att glasögonbågar tillverkades av guldsmeder. På 1860-talet introduceras ridbågarna. (källa: Wikipedia)

Bild från pixabay.com

Vinter (7)

 

Rödhaken är hungrig.

Vinter (6)

Dag

Vinterdagar

vårdagar
sommardagar
höstdagar
vardagar
helgdagar
vanliga dagar
ovanliga dagar
daglönare
dagdrivare
dagens dikt
dagens pappavits
daglig
vardaglig
alldaglig
vardagsmat
vardagsrum
dagens höjdpunkt
dagen efter
dagen före

dag som ovan

Dag är ett gammalt nordiskt mansnamn som helt enkelt kommer av ordet dag. Det betyder 'den som bringar ljus'. Namnet var vanligt i Götaland under medeltiden, men föll sedan i glömska tills det åter igen började användas i mitten på 1800-talet. En kvinnlig motsvarighet är namnsdagsgrannen Daga.

Namnet har stadigt legat på runt 200:e plats i namntoppen de senaste decennierna. Den 31 december 2019 fanns det totalt 4 356 personer i Sverige med namnet Dag, varav 2 380 med det som tilltalsnamn. År 2014 fick 14 pojkar namnet som tilltalsnamn.

Namnsdag: i Sverige 16 september tillsammans med Daga.(1986-92: 11 september), i Finland 9 juni.
(källa: Wikipedia)

Vinter (5)

Vinter (4)

 
   

Vinter (3)

 
   

Vinter (2)

   

Vinter (1)

 

Tretton minus

Tretton minusgrader i luften.

Skönt med dieselvärmare som bjuder in till en varm bil
klockan 6.25 när jag börjar köra mot jobbet.
Värmen övervinner kylan.
För säkerhets skull har alltid
mössa och vantar liggande i bilen
på vintern, ifall jag blir sittande i någon
driva i väntan på hjälp.
Det är onödigt att frysa ihjäl.
Värmen finns även här på mitt kontor
i mitt rum, det är skönt att sitta här och
ula en stund (som min mamma brukade säga),
smutta lite på kaffet, vakna stillsamt och varligt.
Jag såg Polen-färjan ute på redden,
den var på väg in till hamnen på Verkö i
gryningen,
bakom den en fond, en aning av morgonrodnad, borta
över öarna i öster: Tjurkö, Sturkö, Senoren.
Havet helt stilla, hållen i ett vintrigt järngrepp
men den stora båten gled sakta förbi och in i
den säkra hamnen.

Vatten i olika skepnad

Fotot av dig

Bild från pixabay.com

Det yngsta fotot av dig,
är det äldsta fotot av dig.

Sol och is vid Trummenäset

 

Att lyssna

Sören Kierkegaard om bön:

Att bli stilla. När hans bedjande blev innerligare och mer brinnande, visade det sig att han hade allt mindre att säga. Han blev tyst och började - en större motsats till att tala finns inte - att lyssna. 

Först tänkte han att bön är att tala. Men sedan upptäckte han att bön är att tiga, och inte bara att tiga, utan att lyssna. Så är det. Att be betyder inte att höra sig själv tala, utan att bli tyst, att vara tyst så länge att du förnimmer Gud.