Idiom

Ett idiom är en språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Att något är idiomatiskt innebär att det är karaktäristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk "som en infödd".

Ett idiomatiskt uttryck är ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet, där betydelsen inte framgår av de enskilda ordens betydelser, t.ex. "byta fot", 'plötsligt ändra åsikt'.

Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.

Idiomatiska uttryck består ofta av flera ord (lexem) som i sin sammansättning har en specifik betydelse. Dessa talesätt vållar ofta problem vid översättning mellan olika språk om de översättes ordagrant. I bästa fall hittar man ett motsvarande idiom i målspråket, men ofta måste det idiomatiska uttrycket bytas ut mot en helt annan sekvens av lexem i målspråket.

Bland nybörjare i ett språk är idiomen bland det svåraste att få grepp om, eftersom de sällan finns listade i böcker och ordlistor, utan bara förutsätts att man känner till. Språkläroböcker tar oftast bara med de allra mest vardagliga och vanliga.

Många av de svenska idiomen är lånade och översatta från andra språk, ofta helt felöversatta men som ändock fått ett tänkvärt innehåll. Det förekommer dock att utländska idiom lånas och behålls ordagrant i svenska språket. En övervägande del av svenska idiom och ordspåk har sitt ursprung i Bibeln eller i latinska, grekiska, arabiska eller tyska uttryck och visdomsord.

För exempel, se Lista över svenska idiomatiska uttryck.

(källa: Wikipedia)

Målningen Nederländska ordspråk från 1559 av Pieter Bruegel d.ä. illustrerar flera ordspråk och idiom.

Träd och grind mot vattnet

Befryndad (med)

BEFRYNDAD (befryndad)

förenad gm vänskap l. släktskap l. frändskap. — jfr NÄR-, O-BEFRYNDAD.

1) i fråga om vänskapsförbindelser; jfr BEFRYNDA 1.

a) [jfr motsv. anv. i mnt. o. ä. holl.] (†) försedd med l. rik på vänner l. vänskapsförbindelser. Richett ähr nw mere befrynndhet .. ähnn till förenne. G. I:s reg. 1: 123 (1523). jfr: Then gudh haffuer til wen han är wel befryndat. O. Petri 2 Förman. B 1 a (1528).

b) [jfr y. fsv. han är wäl befryndeth met almwgen samt motsv. anv. i holl. o. t.] (†) med prep. med: i vänskap l. gm vänskapliga förbindelser förenad l. förbunden med. Konung Dauid(,) Salomon och andre flere .. wore befryndade mz främende konungar och satte doch theres tröst aleene til gudh. O. Petri 2 Förman. A 3 a (1528). Mechtighe Städher .., som han war befryndet medh. Tegel G. I 1: 58 (1622). En med honom befryndad stad. Carlstedt Herodot 3: 325 (1833).

2) i fråga om släktskapsförbindelse; jfr BEFRYNDA 2.

a) (†) försedd med l. rik på släktingar l. släktskapsförbindelser. Tu .. haffuer monga söner, och är mykit befryndat. 1 Mack. 2: 17 (Bib. 1541). Desse (dvs. Dackes farbror o. svågrar) vore i Bleking .. vidlöftigt befryndade. Celsius G. I 651 (1753, 1792). Jag, som har en sämre lott / Än at så högt befryndad vara (som att tillhöra gudars anförvanter). Kellgren 2: 259 (c. 1780).

b) [jfr y. fsv. wij (dvs. svenskar o. danskar) äro i thet neste alle sammen befrwndade till kiöth och blodh] (i sht i skriftspr.) släkt, besläktad, förvant.
α) [jfr motsv. anv. i mnt., holl. o. t.] i eg. bem., oftast i fråga om släktskap gm svågerlag: släkt, besläktad; vanl. med prep. med. En så wäldigh Konung (som Kristiern II), then .. war befryndat vthi blodzförwanten och Swågerskap (dvs. gm blodsförvant- o. svågerskap), medh then högsta och wäldigaste Slächt j werlden war. Svart Är. 61 (1560). Berendt von Melen, som (gm sitt giftermål med Margareta Vasa) .. med honom (dvs. G. I) blifvit befryndad. Dalin Hist. III. 1: 69 (1760). (De voro) befryndade genom giften med de förnämsta adeliga Hus. Adlerbeth Åm. i VetA 1796, s. 3. Befryndade personer, familjer, slägter. Dalin (1850). Till födseln befryndad med Sveriges ädlaste slägter. Beskow Minnesb. 2: 339 (1850, 1866). Oscar II Skr. 3: 283 (1868, 1888). jfr: Samma barn, som af befryndade eller främmande händer bars till Christus för att (gm dopet) blifva rentvaget. Thomander Pred. 2: 337 (1849). — särsk.
α‘) [jfr släkt till] (föga br.) med prep. till. (Knut Posse) var inflytelserik äfven såsom befryndad till den mäktige Erik Axelsson. M. G. Schybergson i NF 13: 81 (1888).
β‘) [jfr motsv. anv. i t.] (†) i substantivisk anv.: släkting. The öfwertala sine Befryndade. Schroderus Hoflefv. 189 (1629). Någre sine befryndede. H. Stake i HSH 31: 411 (1663).
β) i fråga om nationell frändskap l. stamfrändskap: besläktad, förvant, stamförvant. Med den Finska stammen befryndade folkslags språk. Castrén Resor 1: 77 (1852). De till vapen hellre skyndat / Emot ett utländskt blod, än mot befryndadt (dvs. än mot landsmän). Strandberg 3: 488 (1856). När de nordiska vikingaskarorna landade på Englands kust, sammanträffade de .. med ett i språkligt afseende nära befryndadt folk. Kock Spr. förändr. 17 (1896). — om språk. Befryndade tungomål. Rydqvist SSL 1: I (1850). Befryndade språk. Därs. 4: 1 (1868). I Graubündens alpdalar talas en särskild romansk munart, nära befryndad med latinet. Carlson 2 Skolgeogr. 84 (1887, 1897).

3) [bildl. anv. af 2 b] om frändskap af annat slag än verklig släktskap. (jfr. engelskans friendship)

a) [jfr motsv. anv. i t.] om personer i fråga om själsfrändskap o. d.: som har samma l. liknande andliga natur l. intressen, besläktad. Wij, som äre medh Gudhi befryndade, (måste) bortläggia then gambla Menniskian. Phrygius Him. lif. 149 (1615).
(De grekiska) Gudarne, med hvilka jordinvånaren kände sig befryndad, vistades öfverallt med honom. Rydqvist i SAH 12: 296 (1827). I denne senare (dvs. P. Elgström) .. fann den unge skalden (dvs. Atterbom) en befryndad själ. Ljunggren SVH 4: 33 (1890). jfr GUDA-, PARTI-, SJÄLS-BEFRYNDAD. — i utvidgad anv. om person o. egenskap o. d.:
besläktad, nära öfverensstämmande, sympatisk. Vi känna oss befryndade med mycket hos honom. H. Reuterdahl i SKN 1843, s. 98. Vårt eget tänkande har med den ordnande världsprincipen något befryndadt. Rydberg Varia 113 (1889, 1894).

b) [jfr motsv. anv. i t.] om åsikter, egenskaper, smakriktningar, konster o. d. i fråga om (inre) öfverensstämmelse: besläktad, nära öfverensstämmande, likartad. Atterbom Minnen 487 (1818). Hegelska verldsåsigten torde .. i de flesta afseenden mest vara befryndad med Göthes. Claëson 2: 294 (1853). Belys ej blott hvad konsten är egentligt, / Men ock hvad sjelfva lifvet har väsentligt / Och begges djupt befryndade natur. Strandberg 1: 279 (1866). Kan du finna något som är med visheten närmare befryndadt än sanningen? Dalsjö Platon Skr. 2: 277 (1872). Befryndad med denna skola (dvs. den venetianska) .. var den, som blomstrade i Genova. Eichhorn Konst. hist. 55 (1881).

c) (†) kem. som har kemisk frändskap. Saltpeter .. är lijka skyldt och befryndad så medh det ena som medh det andra, hafwandes en fullkomlig jämnwicht af acido, urinoso och fixo. Hiärne Förb. 34 (1706). — i substantivisk anv. (jfr 2 b α β‘). Såsom spiritus Nitri är ett acidum essentiale, så är des jäsande medh urinosis, såsom medh sina befryndade, något mindre än medh alcalibus fixis. Hiärne Förb. 28 (1706).

d) [efter t. befreundete zahlen, där befreundet antagligen urspr. fattats ss. bildl. anv. af den under 1 b angifna bet.; jfr lat. numeri amicabiles] mat. i uttr. befryndade tal, om tvenne tal af hvilka hvartdera är lika med summan af det andras alikvota delar. G. Eneström i NF 16: 117 (1891).

(källa: SAOL)

Jag känner mig - och är - befryndad med några människor. Särskilt dem som jag kan samtala med, föra ett VERKLIGT samtal, med givande, tagande, inlyssnande och ömsesidig respekt och öppenhet.

Bild från pixabay.com

Idiom på engelska (2)

Andra andningen - 

heter på engelska: 

Second wind eller
Second breathing


Läst på iform.se om löpning:

Fråga:
Vad är ”andra andningen” i löpning?

Svar:

Uttrycket täcker ögonblicket under en löprunda då du från att ha varit trött plötsligt upplever att du får ny kraft. Skälet är att kroppen ställer om sig till ett nytt och mer ekonomiskt sätt att hämta energi, samtidigt som den producerar endorfiner som minskar tröttheten och gör dig ”hög”.

Idiom på engelska (1)

Bild från pixabay.com

Keep your hair on

Meaning: To remain patient and calm, especially when beginning to become angry or upset with impatience. ...

(betyder: att ta det lugnt, behåll lugnet, varva ner, stilla dig, coola ner dig)

Salvator Mundi

Salvator Mundi är en målning som föreställer Jesus som Salvator Mundi (Världens frälsare), en målning som av vissa experter attribuerats som ett konstverk av Leonardo da Vinci. Andra experter har ifrågasatt att Leonardo da Vinci är upphovsman.


Målningen har länge ansetts vara förlorad. En målning med proveniens från 1900, restaurerades från 2005 och visades offentligt 2011. Målningen föreställer Jesus, klädd i dräkt från renässansen, som ger oss välsignelse med sin högra hand höjd, med två fingrar i kors och en glaskula i vänster hand.

(källa: Wikipedia)

Ledsen ibland

 Se efter natten kommer alltid dag,
och såret läks och sorgen har en ände.

(Gustav Fröding)

Nihilism

Nihilism (från latinets nihil; ingenting) är en filosofisk position som argumenterar för att existensen är utan objektiv mening eller intrinsikalt värde (egenvärde, inneboende värde). Nihilister anser generellt att moral inte existerar, alltså finns inga moraliska värden med vilka man kan upprätthålla en regel eller logiskt föredra en handling framför en annan. Nihilister som argumenterar för att det inte finns någon objektiv moral kan hävda att existensen inte har någon intrinsikal (inneboende) högre mening eller mål. De kan också hävda att det inte finns något rationellt bevis eller argument för att en högre makt eller skapare skulle existera, samt att om en högre makt skulle existera så har mänskligheten ändå ingen moralisk skyldighet att avguda den.


Termen nihilism används ibland synonymt med anomi för att beskriva en generell känsla av hopplöshet och meningslöshet i existensen. Rörelser såsom futurism och dekonstruktion, bland andra, har identifierats av kommentatorer som "nihilistiska" i olika tidsperioder med olika kontext. Ofta betyder detta att den som anklagar en annan vill få sina egna åsikter att framstå som mer substantiella eller sanningsenliga, medan motståndarpartens åsikter framhävs som nihilistiska, därmed jämförbara med "inget".
[...]

Nihilism är också ett karaktärsdrag som har satts på olika tidsperioder, till exempel har Jean Baudrillard och andra kallat postmodernismen för en nihilistisk epok, och vissa kristna teologer och personer med religiös auktoritet har hävdat att postmodernismen och många aspekter av moderniteten representerar frånstötandet av Gud, och därför är nihilistiska.
(källa: Wikipedia)

Ab ovo

Ab ovo (latin: "från början, ursprunget, ägget") är en hänvisning till ett av de tvillingägg från vilka Helena av Troja föddes. Äggen lades av Leda efter parning med Zeus förklädd som en svan. Hade Leda inte lagt ägget, skull Helena inte ha blivit född, så Paris kunde inte ha flytt med henne, och då hade inte trojanska kriget funnits i historieböckerna.

Den engelska litterära användningen av frasen kommer från Horatis Ars Poetica, där han beskriver sin idealiska episka poet som en som "börjar inte trojanska kriget från det dubbla ägget?" (den absoluta början av händelserna), den tidigaste möjliga kronologiska punkten, man placerar lyssnaren i mitten av händelser (in medias res).

(grekisk mytologi, källa: Wikipedia)


Det latinska uttrycket Ab ovo återfinns som ett centralt tema i kriminalromanen En högre rättvisa, skriven av Hjorth/Rosenfeldt. Arbetsgruppen på Riksmord i Stockholm tar sig an ett mycket komplicerat och intrikat fall med kopplingar till Uppsala.
Mycket spännande och välskriven.

Vacker joggingrunda runt Saltö

Värdet av att göra ingenting

Nalle Puh:

Underskatta inte värdet av att göra ingenting, av att bara gå ensam, lyssna till alla saker du inte kan höra, och att inte bry dig.

Igor Stravinskij

Att kunna lyssna är en bedrift, men att bara höra är ingen merit. En anka hör också.

Sagt av:
Igor Fjodorovitj Stravinskij (ryska: Игорь Фёдорович Стравинский), född 17 juni 1882 i Oranienbaum (nuvarande Lomonosov) nära Sankt Petersburg i Ryssland, död 6 april 1971 i New York i USA, var en rysk tonsättare, pianist och dirigent. Han levde en stor del av sitt yrkesverksamma liv i Frankrike och USA och är av många ansedd som 1900-talets mest betydelsefulla och inflytelserika tonsättare. Kompositören Philip Glass menar att det inte finns någon av Stravinskijs samtida tonsättarkolleger som inte påverkats, och ibland förändrats, av hans musik. Hans berömmelse baseras inte bara på hans kompositioner utan också på hans gärning som pianist och dirigent. Han var ofta solist eller dirigent vid uruppförandena av sina egna verk.
(källa: Wikipedia)