Att ta ut sin rätt

Dumhetsbekämpning

Dumhetsbekämpning på jobbet (citat från Mats Alvesson, professor i pedagogik, HR/kommunikationsplaner):

Ha förnuftsombud, personer som har som tillfälligt jobb eller uppdrag att göra dumhetsbekämpning, på samma sätt som man har skyddsombud. Förnuftsombudet har som arbetsuppgift att samla på sig information om det som inte fungerar.

Ordna dumhetsbekämpningskommittéer, arbetsgrupper som försöker se igenom vad vi håller på med i organisationen. Vad har vi för visioner, värdegrunder, planer, policyer, regelverk, utvecklingsprojekt och vad bidrar de egentligen till, mer än att hålla folk sysselsatta? 

Vad av allt detta skulle vi klara oss bättre utan? Gör detta utan att snegla på särintressen eller att det är känsligt att ta upp.

Överge myten om konstant positivitet. Bygg upp en negativ kapacitet, det vill säga förmåga till saklig kritik. Ironisera över floskler.

------------------------------------

Kanske kan dumhetsbekämpning behöva utövas även utanför jobbet? 

STENEN VAR BORTRULLAD

Mark. 16:4

Denna bibeltext handlar om att vi ofta gör oss bekymmer om det som aldrig kommer att orsaka oss (reella) bekymmer.  Kvinnorna frågade sig själva och varandra: ”Vem ska ta bort stenen åt oss?”  Det var en stor sten. Den utgjorde en omöjlighet för dem. Men de gick ändå åt det hållet där den omöjliga stenen låg. Det är tro.

Att ta sig an det omöjliga. Att gå till det till synes hopplösa. Att våga ta stegen mot det som skrämmer mig, t.o.m en mörk grav som är en boning för det dystra och slutgiltiga.  Att gå mot smärtan och sorgen. Att våga dela det med sig själv och någon (några) andra som är medmänniskor i samma värld och med liknande erfarenheter.

Att våga. Att tro. Att gå. Att tala. Är inte det  samma sak egentligen?!

Böneandning

Min Fader i himlen. Du är hög och helig. Du är den som har perspektivet på jordens historia och framtid. Och nuet. Du är den som har full insyn i alla delar av mitt och andras liv. Du är kärlek. Du är barmhärtighet. Du är livet och ljuset. Du Är.

JAG ÄR, är ditt namn. Tack att du inte bara är ett substantiv: Fadern, ljuset, kärleken och andra  benämningar. Tack att du är ett verb: den som är min Fader och gör goda saker med sitt barn, du lyser upp min väg, du älskar och utför kärlekens handlingar mot mig och mot andra. För allt detta tackar jag dig. Jag ser på dig och möter dina kärleksfulla ögon, din blick som allting ser och genomskådar.

Jag ser på på dig i tacksamhet, vördnad, innerlighet och glädje. Och du ser på mig på samma sätt. Jag kan känna det i hela min kropp och min själ denna morgon. En dag tillsammans i ro och stillhet och överlåtelse. Jag är din. Du är min. Jag tackar dig för det, i din älskade Sons namn, Jesus Kristus, Amen.

Bön

Bön

O du som inte ryms i något namn
och inte gärdas in av någon tro -
Jag ber dig: Låt mig sjunka i din famn
så ljuvligt som när fåglar gå till ro -
och dricka av ditt underbara vin
så varligt som en stilla konfirmand -
och ligga som en villig violin
och vänta i din kärleksfulla hand. 

(Anna Greta Wide)

Bild av JL G från Pixabay.

På väg

 

DET ENDA DU KAN GÖRA

Stig Dagerman skriver i ett poem mycket klargörande och befriande:

Jorden kan du inte göra om
stilla din häftiga själ.
Endast ett kan du göra
en enda människa väl.

Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.

Skäl nog

Hjärtat har skäl som 
ej tanken känner.

En magisk morgon

Ännu en dag. En magisk morgon, med 9 grader i luften och havet dröjande varmt, ca. 20 grader och effekten av mötet mellan vatten och luft syntes tydligt idag vid den lilla bron som kopplar samman ön med fastlandet.  Dimslöjor som sträcker sig uppåt som dansande älvor i gryningsljuset. Dimslöjor, genomlysta av solljuset, och jag anar ett stänk av höst, en doft av förändring och växling av temperatur och årstid.

Den friska, klara luften, med blå himmel, varmt vatten, möter mig - särskilt när jag drar in ett djupt andetag och lungorna fylls av välbehag. En ny dag. En vacker dag. En möjligheternas dag. Ett liv. En inandning och en utandning.
Livet.

William Penn och Pennsylvania

Läste för en tid sedan en deckare som heter Morden i Baronville. Baronville  är en fiktiv stad, men påstås ligga i delstaten Pennsylvania. Jag läste på lite om delstaten och dess historia. Wikipedia är källan:

William Penn, född 14 oktober 1644 i London, död 30 juli 1718 i Ruscombe i Berkshire, var en engelsk kväkare och grundläggare av delstaten Pennsylvania i USA.

Penn, som kom från en högättad familj, studerade vid universitetet i Oxford, men relegerades 1661 på grund av invändningar mot den anglikanska kyrkan. Penn blev kväkare 1665 och 1667 började han arbeta som predikant och författare för kväkarna. Bland annat utgav han The sandy foundation shaken (1668) och No, cross, no crown (1669). Penns verksamhet ådrog honom myndigheternas misshag, och han satt 1668-1671 flera gånger fängslad. 1672 förändrade sig situationen sedan Karl II utfärdat Declaration of Indulgence. Kungen visade på flera sätt sin gunst mot Penn. Samtidigt erhöll han stora rikedomar i arv efter sin far, politikern och amiralen William Penn.

Han började nu ivrigt sysselsätta sig med planer på att etablera en koloni för sina trosvänner i Amerika, och 1674-1681 inköpte han tillsammans andra kväkare kolonin New Jersey. För att kvitta en gammal fordran han hade på den engelska kronan 1681 fick han området sydväst härom sydväst om New Jersey, och bildade av det området kolonin Pennsylvania, som han 1683 gav en författning. Hans humanitära läggning tog sig uttryck i en mot den amerikanska indianstammen lenape skonsamt förd politik och han försökte även arbeta för de svartas ställning i sin koloni. Penn delade nu sin tid mellan de amerikanska angelägenheterna och religiöst och politiskt arbete i England.

Vid Jakob II:s tronbestigning 1685 nådde han på grund av sina vänskapliga förbindelser med denne en betydelsefull ställning, som han utnyttjade till förmån för den religiösa toleransen. Efter den "Ärorika revolutionen" 1688 miste han sitt inflytande och anklagades för delaktighet i jakobitiska stämplingar, dock utan att fällas. Ekonomiska bekymmer, sjukdom och problem i Pennsylvania där Penn åter vistades 1688-1701, förmörkade även de senare delen av hans liv.

Penns samlade skrifter utgavs 1726.

En lång resa

Jag tänker ge mig ut på en lång resa

Jag tänker ge mig ut på en lång resa,
troligen dröjer det innan vi ses igen.
Det är inget förhastat beslut, jag har umgåtts med planen länge,
fast har inte kunnat säga det öppet förrän nu.

Jag har ordnat en mängd detaljer i samband med färden,
jag har förberett allt utom själva resrouten:
vart det slutligen bär, får jag söka leta ut efter hand.

Jag far bort för att söka något i mig själv,
som jag aldrig får tag i här.
Jag tycker det ropas efter mig långt borta, jag vill dit.
Jag tror mig i stånd att fördra en hel del besvärligheter för att komma fram.

Jag känner mig lätt om hjärtat,
en tyngd har fallit från mitt bröst.
Det är som om en stor glädje väntade på mig
någonstans.

(Hjalmar Gullberg, Sonat, 1929)

(tidigare publicerad på denna plats, men vad gör det)

Vita bönor

Unikt mönster på varenda en. Och de är många. Fick dessa av en god vän.