Heta ord (12). Sällsynthet.

Hur kan vi åka många hundra mil för att se en sällsynt och främmande blomma eller fågel, men vända oss bort när vi ser en främmande människa?

Idag tänker jag på ordet i rubriken: Sällsynthet. Att vara säll är att vara glad eller ännu mer: lycklig på insidan. Synt handlar nog inte om att spela synth, det handlar nog om att se något, eller någon. Det har med synen att göra. Kanske glädje över att få syn på något som jag förut inte sett eller uppmärksammat?

Att bli glad över att se något. Att bli glad över att se någon. Kan det vara innebörden i sällsynt? Sällsyntheter kanske inte behöver innebära stora uppoffringar à la Mattias Klum eller Renata Klumska, eller stora kostnader som att starta en dykexpedition för att besöka Marianergraven i Stilla Havet eller något liknande, det finns kanske ting i vår omgivning eller människor i vår omgivning som vi inte upptäckt, fått ögonen på, som inte blivit synliga för oss.

Kan denna dag bli en sådan dag då vi kommer på oss själva med att utropa: va?! har jag inte sett detta förut? Har jag varit blind, eller? Vilken sällsam upplevelse och upptäckt att få upp ögonen över någonting. Det kan vara en sällsynthet i ditt liv, men den berikar dig. Var öppen för det idag. En vanlig dag i juli 2016.

En sällsynthet. Som dessa 100-tals fyrkantiga vita halmbalar utanför Nyköping i början av juli. Det ser ut som om det varit ägglossning i yttre rymden.

Våra ögon står vidöppna under bandaget

(Tomas Tranströmer, i Dikten Galleriet)

Mer från Tranströmer:

Klienterna som Tranströmer hade under sin tid som psykolog finns med i dikter som
”flimrande ansikten”. Han skänker dem ett bibelord ”som aldrig skrevs”. Och det
lyder: ”Kom till mig, ty jag är motsägelsefull som du själv.”

Per Wästberg skriver: 'Men när det gällde poesin var han ”inriktad på att förklara världen snarare än förändra den”, skriver han: ”Den enda polemik som dög – kunde han säga – var att göra konstverk
så starka att de överlevde i mottagliga människors hjärtan.” '

Per Wästberg skriver vidare (om Tranströmer): ”Han sökte sig inte bort från verkligheten utan ned i den – som när en dykare granskar fartygets undersida. Han lät oss uppfatta morsesignalerna från själens bortvända hälft.”

Det händer, men sällan att en av oss verkligen ser den andre:
ett ögonblick visar sig en människa som på ett fotografi men klarare och i bakgrunden någonting som är större än hans skugga.

Han står i helfigur framför ett berg.
Det är mera ett snigelskal än ett berg.
Det är mera ett hus än ett snigelskal.
Det är inte ett hus men har många rum.
Det är otydligt men överväldigande.
Han växer fram ur det, och det ur honom.
Det är hans liv, det är hans labyrint.

Heta ord (11). Verklighet.

Ett känt läskedrycksföretag hade en slogan för många år sen:
Have a ..... (namnet på läsken) and have a smile
En annan slogan från samma tillverkare löd: It´s the real thing.

The real thing - den verkliga saken. Eller hellre: Det verkliga.
Verklighet. Verklighetstroget. Att leva i verkligheten. Verklighetsnära. Verklighetsförankrat. En yttre verklighet. En inre verklighet. En andlig verklighet. En synlig verklighet. En osynlig verklighet. En kännbar verklighet.  På riktigt (som barnen säger, och vi vuxna tänker).

Karl Marx skrev på sin tid att “religion är opium för folket” och med de orden sätter han fingret på något som är väldigt tragiskt om det är sant. Jag tror att opium används för att fly från verkligheten, försätta sig ett rus eller en dimma av sköna känslor som lyfter en människa från de problem hon lever i eller med. Man förflyttar sig till en annan mental belägenhet och slipper oroas över de moment och förhållanden som finns runt omkring. Man flyter liksom ovanpå eller utanför alltsammans. Detta är nu ingen hyllningssång till opium och andra medel som har liknande verkan. Nej, det jag skriver om är verklighetsflykt. Att inte orka med sin verklighet, utan ta till olika medel eller metoder för att kunna fly bort från den. Inte ta itu med den.

Om religion är ett opium för folk(et) kan jag inte vetenskapligt uttala mig om, jag kan bara ge min syn på saken utifrån vad livet visat för mig. Jag tror att religion kan vara och verka som opium för folk, när det används för verklighetsflykt - javisst. Men det som Marx inte skriver något om (vad jag vet) är att en tro som inte är religion utan är en relation med någon som benämns och vördas för att vara universums Skapare; om en sådan tro  finns hos en människa, då är det tvärtom så att man får en djup motivation och kraft att ta itu med sin verklighet. Att inte sticka huvudet i sanden, att inte fly, att inte förneka krångel och problem, utan istället resa sig i sin fulla längd som människa och se saker och ting i vitögat och gå mot det och få kraft att göra någonting åt det. Det är min upplevelse, inte av religion, men av en relation till Gud, till Jesus, till hela den osynliga verklighet som den människa kan upptäcka som stannar upp och vågar fråga om Han finns. Han som gick längre än någon annan för att visa oss sin kärlek, sitt intresse, han är också intresserad av vår verklighet. Han är verkligheten själv.

Tranströmers ord:

Våra ögon står vidöppna under bandaget

är oerhört starka. Tranströmer menar (tror jag) att vi har förmågan att se, om vi bara vågar ta bort det som hindrar oss från att se. Fördomar, fruktan, gamla sura upplevelser, okunskap, stolthet, rädsla för vad andra ska tycka och tänka. Bandaget har många namn. Men våra ögon kan få se. Förutsättningarna finns. Hos alla och envar.

Verklighet - ett verkligt och hett ord.

Happiness

Snigel snigel på vägen där, säg mig vem som snabbast i världen är

Den var enorm. Men jag sprang om den! Förklaringen är nog att jag har så bra skor. 

Heta ord (9, 10). Frimodighet. Försagdhet.

Frimodighet är motsatsen till försagdhet. Att vara fri och modig. Att stå fri från allas uppfattningar om mig och handla utifrån det. Att vara modig så att jag vågar göra det.

Frimodighet har med sig stor lön (står det i Boken).

Och lön tror jag är i betydelsen följd, resultat, frukt, konsekvens. Att vara fri och modig ger positiva konsekvenser. Så är det. Att vara försagd, det är att misstro sig själv om allting. Sin förmåga, sitt värde, sitt existensberättigande. En period av mitt liv åkte jag buss från en och samma busshållplats under många års tid. Till samma hållplats kom ofta en tjej, sedermera blev tjejen kvinna, och när hon kom, sa jag alltid “hej” och hon kontrade med samma ord, men blicken var fäst vid asfalten 1,5 meter ned. Snabbt som ögat tittade hon upp, sa “hej”, och sen blixtsnabbt ned med blicken i gatan. Jag tyckte synd om henne. Så förkrympt. Så orolig i blicken. Så nedslagen i sin person. Så ofri. Så låst. Jag kände henne inte, och har ingen aning om var hon finns idag. Hoppas att det har lossnat inom henne. Hon utandades försagdhet, instängdhet och orolighet. Vad är personlighet, vad är arv och gener, vad är uppfostran, vad är bemötande, vilken är föräldrarnas roll i det hela?

Frimodighet har med sig stor lön.

Frimodighet öppnar dörrar och möjligheter. Frimodighet öppnar våra ögon och vår blick mot omvärlden. Frimodighet skapar en rak rygg. Frimodighet gör att andra också vågar. Frimodighet att våga tro på möjligheter istället för att se alla omöjligheter denna underbara sommardag. Din frimodighet ger andra en chans att se sina egna möjligheter och att de inte behöver stänga sig inne i sin egen lilla förkrympta världsbild. Världen och tillvaron är större än dina och mina begränsningar.

Frimodighet har med sig stor lön.

Bildbeviset...

Kom inte och säg att det inte är en skön upplevelse att vara ute och jogga...

Semesterdags... skönt...

Daniel har påbörjat sin semester...

Heta ord (8). Enkelhet.

Att kliva ur sängen en vacker sommarmorgon, i all enkelhet, att möta ett litet barn som sätter sig och leker med ett plasttåg, att gå ut och hämta tidningen som en morgontrött tidningsutdelare vid fyra-tiden lagt i min brevlåda, att sätta sig ner och få skriva några rader den första semesterdagen i all enkelhet - vilket sker just nu - det är skönt. Enkelheten fortsätter med stilla betraktande av en pilfinksfamilj som går utanför på gräsmattan och pickar. Det ser så harmoniskt ut med mamman, pappan och de små fågelungarna på rad ibland, på led ibland. Ungarna ser lite oborstade och yra ut. Det är frid och ro. Solen tar sig allt högre och skuggorna kortas en liten bit i taget. Enkelheten idag fortsätter med havregrynsgröt i sällskap med en treåring som aldrig annars äter havregrynsgröt med lingon, men idag går det bra. Hon äter med god aptit vid min sida. Min gröt smakar utmärkt. Havregrynsgröt är oslagbart och milt för magen. Det känns verkligen rätt att möta dagen med havregrynsgröt i magen. Och nu kanhända en kopp kaffe eller två? Ett enkelt val.

Enkelhet är ett vägval. Att inte göra allting så komplicerat. Maten, mötet med människor, att möta dagen med tacksamhet och glädje och öppenhet, kläderna, det yttre med utseende och frisyr. Jag är den jag är. Jag duger. Och treåringen vid min sida duger. Hon är ett litet underverk. Hon hämtar några platsleksaker som hon kommer och visar för mig, innan hon slår sig ner på stolen intill min. Att få ta emot dagen i all enkelhet som den kommer. Som strandskatan som jag fotograferade en morgon på väg till jobbet. Så röd, så svart, så vit. Och med lång näbb. Enkel. Se bilden nedan.

Enkelheten får gärna fortsätta att vara närvarande - hela denna dag. Jag andas ut all stress, alla krav, och andas in friden och ron i enkelheten. Kom just att tänka på en annan fågel. Den heter Enkelbeckasin. Vilket härligt namn!

What a wonderful world...

En idyll på en av våra skärgårdsöar... det är sommar...

Blekinge-eka i solljus

Vid en liten brygga på Hästö.

Ansiktsbok - men det heter ju Facebook

Att visa upp sitt ansikte är ett medvetet val för de flesta. I olika kulturer och av skilda orsaker skyler man sitt ansikte, särskilt om man är kvinna. Personer som vill andra illa väljer ofta att skyla sitt ansikte med en mask, solglasögon, skäggväxt, en rånarluva eller en nylonstrumpa. Själva poängen med maskerad är att dölja sitt ansikte. Och på given signal - ofta vid 12-slaget på natten - demaskera sig. Visa upp sitt ansikte för andra på maskeraden.

Nättidningen PC för alla skriver:

Under det senaste kvartalet som avslutades den 30 juni hade Facebook 1,35 miljarder användare som loggar in minst en gång i månaden, en siffra som i runda tal motsvarar hela befolkningen i Kina.

Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma kvartal året innan.
Vad gäller antalet dagliga användare har även det ökat med 19 procent och står för 864 miljoner användare. Antalet mobila användare ökade med 29 procent jämfört med året innan och står nu för 1,12 miljarder användare i månaden.

Vad gäller den ekonomiska biten ser det riktigt ljust ut för företaget. Under det senaste kvartalet hade Facebook en försäljning på 3,2 miljarder dollar, cirka 23,5 miljarder kronor. En ökning med 59 procent jämfört med samma period året innan.

Siten Internetstatistik.se skriver om Facebook i Sverige:

Facebook behåller greppet och i åldersgruppen 16-25 år besöker 95 procent någon gång Facebook. 81 procent gör det dagligen och 36 procent flera gånger om dagen. Nästan alla som är medlemmar i ett socialt nätverk är också medlemmar i Facebook. Undantaget är de yngsta i åldern 12-15 år där det dykt upp en rad andra alternativ på senare år. I denna grupp har användandet av Facebook minskat från 91 procent 2012, till 86 procent 2013 och 83 procent 2014. I åldern 46-75 år har Facebookanvändandet ökat från 49 procent till 56 procent sedan 2013.

Om man vänder på ordet Ansiktsbok får vi ordet Bokansikte. Vissa människor (alla?) har ett sådant. Man kan tydligt läsa vad de tänker, hur de mår, vad de tycker eller reagerar på olika signaler. Ögonen i samverkan med minspel och uppdragna ögonbryn och olika linjer i ansiktet visar skiftande reaktioner och inre händelseförlopp. Men en sak är säker och som jag sett många exempel på under livet är att vissa människor har ett mer lättolkat Bokansikte än andra. Precis som det är med en bok olika personer läser. En del är mer lättolkade än andra. Dock vill jag även säga att ibland tar man miste. Det gäller - särskilt i mötet med en annan människa - att inte dra förhastade slutsatser och slutledningar. Likartade reaktioner hos olika människor kan betyda helt olika saker. Kanske inte alls det jag tror. Det kan finnas inre motsättningar och förutsättningar som ställer allt på ända. En skyldig blick kan bero på ett antal olika saker. Rädda ögon likaså. Uppspärrade ögon kan bero både på ilska eller ångesträdsla. Helt klart är ändå, när allt runt omkring lagt sig, att våra ansikten talar till omgivningen. Bokansikten. Vi kan läsa i dem.

Man talar också ibland om pokerfejs, från början är uttrycket självklart just hämtat från ett spelbord med pokerspelare, där man så gott man kan ska dölja sina intentioner och planer. Och de människorna finns även i andra sammanhang. Jag kan tänka mig att börshajar, brottslingar och sådana som vill lura andra ikläder sig ett pokerfejs för att inte avslöja något.

Det finns även ett uttryck i Boken som lyder: “han (Gud) har inte anseende till personen”. Och den latinska bibelöversättningen använder uttrycket: "Han håller inte upp ansiktet".

Varför nu alla dessa ord om bok och ansikten? Mina funderingar går till det nutida fenomenet Facebook (översatt ibland till Ansiktsbok, i alla fall av mig), där många som tidigare nämnts är inne och “facebookar” dagligen. Man får aviseringar i sin dator eller mobil när någon man önskar kontakt med lagt ut en uppdatering, man lägger ut bilder  och små hälsningar om vad som sker i livet. En del är storslaget, annat småskaligt och trivialt. Detta sagt utan några som helst värderingar. Många kan följa sina vänners, kompisars eller släktingars liv och leverne, upplevelser och miljöer. Många upplever det som väldigt positivt. Andra har börjat känna att det hela överlevt sig själv. Många är väldigt öppna med allting i sina liv. Ett eget val förstås.

Det jag funderat på är varför Facebook fått ett sådant enormt genomslag? Vad var det Mark Suckenberg upptäckte och som blev orsak till hans programmeringsarbete för att skapa denna sociala mötesplats? Vad är det som får oss att vilja “visa upp vårt ansikte” för många miljoner andra där ute i den digitala världen? Är det  inte djupast sett ett nedlagt behov hos oss att säga: “Se mig!” ? Eller: “ser du mig?”. I min lilla skrivarhörna i världen går tankarna åt det hållet. Visst vill vi att andra ska se oss, höra oss, lägga märke till oss, uppmärksamma oss, räkna med oss? Och det är inget konstigt med det. Jag tror att det är helt naturligt och nedlagt i oss “from the very beginning”.

Konsekvensen av detta resonemang blir då - för mig - om Ansiktsbok kan tillfredsställa detta i oss nedlagda behov, eller om det finns andra aspekter som vi inte tänker på till fullo? Vi känner till hur det blir med barn som inte är sedda, och även vuxna som inte är sedda - reaktionerna kommer förr eller senare och på olika sätt. Ansiktsbok är förstås till stor glädje för dem och kanske kan kompensera någon brist.  Nu kanske någon tycker att jag psykologiserar lite väl mycket, och det må så vara. Det står var och en fritt att tänka hur och som man vill. Fritt även för mig.

Och friheten innebär även att tankarna och funderingarna om Facebook, Ansiktsbok, går vidare.