Vad står Juldagen för?

Julstämning
Undantag
Lek
Dagen D
Allvar
Gåta
Enkelhet
Nutid

Julen innebär julstämning, känslor, nyanser av rött och skimrande vitt och grönt, dofter av skinka, griljering, knäck, inlagd sill, grandoft och doft av levande ljus. Alltsammans ger oss en välkänd känsla av jul med förväntan och glädje, en smula frihet från krav och samstämmighet.

När jag körde taxi på 80-talet fick jag höra – och sedan även uppleva – att det fanns ingen dag på året då människor – kunder – var så snälla och vänliga som just på julafton och juldag. Alla kom in i något slags flow av vänlighet, inte bara med tanke på att ge riklig dricks, utan ännu mer i sitt sätt och i sin förståelse om de t.ex. fick vänta länge på sin droska. ”Alla ska väl till sina släktingar den här dagen” sa de med medkänsla i rösten. Utan tvivel och utan undantag är juldagarna de dagar på året då människor är som vänligast. Alla lägger i vänlighetsväxeln.

Julen är dagar för lek, spel och avkoppling. Pussel, sällskapsspel, hockeyspel, schackturneringar, promenader, julklappsrim, allt som kan nämnas av den varan plockas fram på julen. Unikt och lekfullt.

Juldagen är dagen D för flera miljarder av människor runt om i vår värld. Dagen då Han föddes och lades i krubban och firades av enkla och förmögna människor och änglakörer i bakgrunden som hyllade honom samfällt, både lågmält och högljutt.

Julen är fylld av lek och allvar. Riktigt allvar. Tänk dig att – som den kristna tron säger – att Gud, som många tycker är på ljusårs avstånd, kom nära oss och blev människa! För att vara som en av oss. För att pröva våra livsvillkor för att kunna förstå oss, att kunna hjälpa oss i vår ångest och dela våra mänskliga villkor. Han tar oss på allvar. Vi kan ta honom på allvar, för att vi vet att han visat oss sin kärlek. Han gick en väg som vi kan få följa. En väg som leder rätt.

Allt detta är för många en gåta, något som man inte riktigt kan greppa, inte fullt ut kan förstå, inte helt kan förklara och definiera, en gåta eller något som är höljt i dunkel. ”Trons hemlighet” kallas ibland Gudsupplevelsen. ”Det kan ej förklaras, det kan blott erfaras” lyder orden i en gammal sång. Och så är det. Det oförklarliga går att få uppleva. Som ett foster i moderlivet inte kan ana hur livet där ute ser ut eller är, innan det har fötts in i denna värld, lika lite kan vi egentligen greppa eller förstå vad gemenskap med Gud innebär. Men det är livsavgörande att få ett svar på denna gåta som väntar på ditt gensvar.

Julen är en tid för enkelhet, egentligen. Att det i vår tid är mycket missbruk och överdåd av prylar och mat, är en annan sak. Det enkla är det geniala. Det avskalade är det ärliga. Det fåordiga är det allra starkaste, det svaga är det starka, det osjälviska är det mest hållbara, enkelhet i tankar, ord och handlingar, är en djup underton som ljuder i jultid. Det är tonen G (uttalas: ge).

Dåtid och framtid i all ära. Men det är NU vi lever. Idag. Julen talar om nuet som det enda vi egentligen äger, det som egentligen är det enda som finns, det enda vi kan vara helt säkra på att vi har. Här och nu finns barnet som föddes, som växte upp, som dog och uppstod, som finns just nu och just här.

GOD JUL till alla!