Några avslutande ord om min lemonadlåda på väggen i mitt Läkrum. Läkrummet. Det heter så av en anledning. Någon som (tror jag) ville skoja med mig, kallade rummet för mitt lekrum, och det var då jag kom på att även om lek kan förekomma i rummet, så är det framförallt Läkrummet för mig. Både lek och allvar kan läka, det vet vi, och balansen i det avseendet är viktig, precis som i alla delar av livet. De olika tingen i de olika facken i lemonadlådan representerar viktiga delar av mitt liv (och jag tror även att andra personer har sina viktiga symboler) som behöver vara i balans, men delar som får och måste få finnas. Högt och lågt, fysiskt och själsligt, andligt och profant - inga delar är oviktiga eller aparta, nej - om livet ska hålla samman måste de finnas där. Och det gäller även vårt förflutna som hänger samman med framtid och nutid. Shakespeare skrev en gång:
lycklig den där huvudet och hjärtat står i förbund. Och Martin Lönnebo skriver om framgångsrikt pärlfiske, att det
behöver utföras i gränslandet mellan det andliga och det profana. (fritt återgivet)
Jag känner stor tacksamhet för de olika delarna och facken och de små tingen i lemonadlådan på väggen som påminner om de viktiga livspusselbitarna och ger anledning till reflektion och möjlighet till utandning. I Läkrummet. Tack.
Make it simple. The simple things are the genius things.
(B Kant)
--------------------------------
Här finns en förklaring till lemonadlådan, i den första av artiklarna om den:
http://bjornolof.blogspot.com/2019/08/en-lada-med-lemonad-1.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar