Sunset Jordö

Tröst i sorgens stund

AI-skapad bild.

Herren är min herde,

mig ska inget fattas.

Han låter mig vila på gröna ängar,

han för mig till vatten

där jag finner ro.

Han ger liv åt min själ,

han leder mig på rätta vägar

för sitt namns skull.

Även om jag vandrar

i dödsskuggans dal

fruktar jag inget ont,

för du är med mig.

Din käpp och stav,

de tröstar mig.

Du dukar för mig ett bord

i mina fienders åsyn,

du smörjer mitt huvud med olja

och låter min bägare flöda över.

Ja, godhet och nåd ska följa mig

i alla mina livsdagar,

och jag ska bo i Herrens hus

för alltid.

Septembersol

 En skön joggingrunda på Almö i septembersol och sydostlig vind.
Kan det bli mycket bättre?

Vidgå

Ordet "vidgått" kommer från fornsvenskans viþerganga och betyder ursprungligen "erkänna" eller "gå till" i en mer konkret betydelse, jämförbart med sammansättningen i ordet "tillstå". Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, hur de har bildats, förändrats och används över tid för att förstå deras betydelse. 

Etymologin för "vidgått":

Ordets ursprung: "Vidgått" är en form av verbet "vidgå". 

Fornsvenska: Verbet är belagt i fornsvenska som viþerganga. 

Betydelseutveckling: Ursprungligen hade viþerganga en konkretare betydelse som "gå till" eller "sälla sig till". Detta liknar hur prepositioner kunde kombineras med verbformer, som i till exempel "tillstå". 

Nutida betydelse: Från denna grund har betydelsen utvecklats till att "erkänna" eller "säga det som har erkänts". 

(källa: Gemini, Google)

vidgå  är att erkänna att något (för veder­börande) ofördel­aktigt finns el. har hänt (SAOL).

Uppmuntran att skriva

”Charlie, du kan ta med dig boken.”

”Va?”

Ta dagboken och … tja, skriv ner saker i den, som min fru brukade göra.”

”Vilka saker?”

”Imogen brukade beskriva saker hon såg. En man som promenerade. En fågel på en trädgren. En skräphög som brukade vara ett hem. En kvinna som gav mat till behövande. Och därefter brukade hon skriva ner sina tankar runt allt det där.”

Charlie torkade sin snoriga näsa på rockärmen. ”Är det verkligen något folk använder sin tid till?”

”Ja, åtminstone vissa. Du slår mig som observant och nyfiken. Du skulle kanske tycka att det var … värt besväret, är nog orden jag söker. Lite ironiskt att en bokhandlare har svårt att hitta de rätta orden.”

”Jag slår vad om att du kan fler ord än jag.”

”Jag vågar påstå att du kommer i kapp och går om mig. Men var snäll och ta boken. Jag har så många andra, som du kan se.” 

Han tog upp boken och höll fram den.

(Ur boken: Fångna i tiden, skriven av David Baldacci)

...................................................

Uppmuntran att skriva: när du skriver, visualiserar du dina tankar. När du skriver texten igen, så förändras den - och du förändras med texten. När man skrivit sina tankar, och sedan läser vad man skrivit,  har man en ny möjlighet att se på det skrivna ur olika perspektiv. Att reflektera. På det sättet lever texten. Och den blir egentligen aldrig färdig, eftersom du (och jag!) aldrig blir färdiga. "Och det är som det ska" (som Tranströmer skrev i Romanska bågar).  

Imponderabilia

Imponderabilia

I nätupplagan av tidningen Dagen läser vi (2024-01-29) om att poeten Ylva Eggehorn blivit hedersdoktor vid Uppsala universitet:

bild från sr.se

I sin hedersdoktorsföreläsning talade Ylva Eggehorn om ordet som hon tycker sammanfattar hela hennes gärning: Imponderabilia.

Hon hittade det för många år sedan i arbetarkalenders lilla ordlista, som tillhörde hennes pappa.

Imponderabilia betyder ”ovägbara ting” och är en benämning på faktorer som kan ha stort inflytande, men som är svåra att exakt mäta.

Som språk. Som kultur. Som teologi.

– Att skapa ett språk som gör att vi närmar oss varandra, i stället för att glida isär likt två isflak, är ett akut problem i vår tid. Vem tänker det otänkbara? Här finns ett arbete att göra.

I motiveringen till Ylva Eggehorns hedersdoktorat lyfter juryn fram att hon har verkat för kulturteologi i offentligheten – fältet där teologin möter konst, litteratur och konst och musik. 

Imponderabilia - vilket vackert ord. Vilken vacker innebörd. 

(Första gången publicerad 2024-01-24)

Var god och lys

Solkighet. Det finns. Det perfekta. Finns det?

Snorkighet -- finns det? Uppriktighet. Bär det?

Att vara enkel, funkar det?

Helighet och härlighet.

Delaktighet och ärlighet.

Kan de samsas?

Kan de vara sambo?

Sol och fläckar, hör ihop helt enkelt.

Bloss avlossas, smuts faller av eller förtärs.

Solens glöd varierar i gult, rött och orange.

Samma sol, samma energi, samma intensitet.

Ändå fläckar som inte ens hettan tar kål på.

Tankar som ger huvudbry och hopp.

Sanningar som stärker och ger mod.

Var god och lys!

Du har tillåtelse till det med fläckar och allt.

Skiftande i färgskalans alla toner.

Var god och lys!

----------------------------------

Även solen har fläckar, men lyser ändå.

Tankar från Gunnel Vallquist (8): Bortom

Bortom bilderna

innanför blinda mörkret

träffar dig ljuset.

Stiftsgården Berget, Rättvik

 

Klicka här och läs mera: https://www.stiftelsenberget.com/

Silence

 

Dalen invid den stora vägen

Vindens sus talar om stillhet och frid
distanserad från larmet från bilarnas stereotypa stereoapparater
som kör igång med musik och reklam
omedelbart när bilarna startar.

Hjärnan vill inte ta in det
själen protesterar och revolterar momentant.
Direkt, alltid, för alltid.
Reningsbadet i kvällens susning
öppnar sinnet inåt.
Allt är tillrättalagt.
Home is where the Son (sun) is, thats where I belong.

Jag andas ut. Djupt.
Jag andas in. Djupt.
Och jag får göra det. Igen.

Mitt hem är där solen, värmen, det inkluderande är 
- där hör jag hemma.

Detta måste få vara ledstjärnan, utgångspunkten och ingångsvärdet.
Även utgångsvärdet.

När detta är passé - bortprioriterat, passerat -
måste min väg gå åt ett annat håll.

Dalen jag ser framför mig viskar detta till mig.

Inte de döda benens dal, utan den fria vindens dal,
den grönskande dalens vind,
den fridfulla dalens stilla vind.

Boomers

Babyboomers, baby boomers, boomers eller babyboomgenerationen (av engelska: Baby boomers) är en definition av personer som är födda mellan krigsslutet 1945 och början av 1960-talet (alternativt 1964).

Begreppet kopplas ofta till förhållandena i USA, som under den här perioden upplevde ovanligt höga födelsetal (jämför babyboom). Denna generation anses, till skillnad från andra generationer, besitta en högre arbetstillfredsställelse, samt inte vara så villiga att lämna sina arbetsplatser.

Den svenska motsvarigheten är närmast årskullarna från 1940-talet, kända under begrepp som Fyrtiotalister, Jätteproppen Orvar eller Köttberget. Landet upplevde en födelsetopp med drygt 135 000 födda barn år 1945, en siffra som senare aldrig överträffats. Under 1950-talet var födelsetalen istället relativt låga, före en ny ökning mot slutet av 1960-talet.

Vanliga förnamn för svenska barn födda under 1940-talet är bland flickorna Eva, Lena, Karin, Kerstin, Birgitta och Kristina. Bland pojkarna är Lars, Jan, Hans, Bo, Peter och Mats vanliga namn.
(källa: Wikipedia)

Bild från pixabay.com