Sorg och glädje

Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål.

Tappa inte bort denna riktning.

Låt inte sorgen glömma sitt ärende.

Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få.

(Harry Martinson)

Visste du detta: Leprechaun

Leprechaun är inom irländsk folktro en sorts pyssling, ofta avbildad som en gammal gubbe i gröna kläder, inte större än ett barn, som uppskattar att ställa till med otyg. Leprechauner framställs ofta som skomakare och sägs vara mycket rika och ha stora skatter undangömda, ofta vaktade av en elak dvärghund.

Etymologi

Namnet leprechaun härstammar från det iriska ordet leipreachán, definierat av Patrick Dinneen som "en pygmée, en fe, eller leprechaun" . Ytterligare härledning är osäkrare; enligt de flesta källorna tros ordet vara en feltolkning av medeliriskans luchrupán, från forniriskans luchorpán, en sammansättning av rötterna lú (liten) och corp (kropp). 

Den alternativa stavningen leithbrágan kommer från en folketymologi där ordet kommer från leith (halv) och bróg (broguesko, grov sko), på grund av en vanlig skildring av leprechaunen arbetandes iförd en enda sko.

(källa: Wikipedia)

Denna typ av figur finns i de flesta kulturer. Jämför med Astrid Lindgrens små rumpnissar, Nils Pyssling Karlsson, Sagan om ringen-Gollum och julens tomtar och troll. Tydligen finns ett behov att ha dessa lite mystiska, snälla eller elaka och hemliga små figurer för att förklara en del fenomen i tillvaron. Leprechaun-wisperer är en person som kan höra vad en Leprechaun viskar. Finns visst bara ett fåtal på Irland (enligt denna sägen) som kan höra dem. 

Så här lyder teorin kring detta:

"Known locally as 'McCoillte' Kevin Woods is Ireland's Last Leprechaun Whisperer. He is from the Medieval town of Carlingford in County Louth. He talks to the 236 leprechauns that still exist there. They are affectionately known in Carlingford as “Carlichauns”"

Om bön

Henri Nouwen skriver:

Så fort vi börjar dela upp våra tankar i det som handlar om Gud och det som handlar om annat, som människor och händelser, så separerar vi Gud från vårt övriga liv. Då förflyttar vi Gud till en from liten vrå i någon hörna av våra liv där vi endast tänker fromma tankar och erfar fromma känslor.

…. vår bön kan bara bli en ständig bön när alla våra tankar - vackra eller fula - höga eller låga, stolta eller skamfyllda, sorgsna eller glada - kan tänkas i närvaro av Honom som bor i oss och omger oss.

Genom att försöka leva så, omvandlas våra ständiga tankar till ständig bön som förflyttar oss från en självcentrerad monolog till en Gudscentrerad dialog.

Vi måste alltså omvandla våra tankar till samtal. Den viktigaste frågan blir då inte hur mycket vi tänker, utan vem vi delar våra tankar med. 

Be ständigt. Umgås med Fadern i allt. Han omsluter dig på alla sidor och håller dig i sin hand. Bön är själens andning. Sluta andas - då slutar du leva. 

Kol. 3:2 - Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. 

Där solen nyss gick ned

 

I have no idea - let´s smile

Frihet att misslyckas

 

I väntan på våren

 

Ännu en dag på väg