Ljuset bryter igenom

  

Hängivenhetens lovsång

Andas min själ,
allt är väl.

Jubla min ande,
du har fått liv.

Gläds du min kropp,
du kan dansa och springa.

Andas ut mitt hjärta,
idag är en ny dag.

Löp fritt kära tankar,
ingen kan låsa in er.

Ni, mina ögon,
se och betrakta världen.

Ni, mina ögon,
se det som är fördolt.

Ni, mina öron,
lyssna på det som är på riktigt.

Du, min tunga,
du får lov att sjunga.

Benen i min kropp,
redskap för det goda.

Mina fötter,
välj vägen hjärtat bjuder.

Mina händer,
omfatta det hjärtat står för.

Om Närvaro

Lyssna till en predikan den andra Advent med Tomas Sjödin, från Göteborg,
Temat är Närvaro.

När du klickar nedan börjar hans predikan ungefär 19 minuter in (du kan själv dra reglaget för att komma dit om du vill).

Nya ord 2020

Språkrådets lista över nya ord i svenskan:

Becknarväska – liten mag- eller midjeväska

Bolundare – komplementbyggnad som får vara högst 30 kvadratmeter stor och som inte kräver bygglov

Boomer – person i medelåldern eller äldre

Cancelkultur – aktivism som syftar till att personer med kontroversiella åsikter ska berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter

Cirkulent – person som ägnar sig åt hållbar konsumtion

Cli-fi – konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor

Coronaanpassa – vidta förebyggande åtgärder för att minimera spridning av det nya coronaviruset

Coronahälsning – hälsningsgest som uppkommit under coronapandemin

Covid-19 – infektionssjukdom som orsakas av sars-cov-2

Förnedringsrån – personrån där offret utsätts för särskilt kränkande behandling

Hobbyepidemiolog – person som utan expertkunskaper i epidemiologi tvärsäkert uttalar sig om coronapandemin

Hungerpandemi – svält orsakad av coronapandemins konsekvenser

Hälsolitteracitet – förmåga att förstå hälsoinformation

Immunitetspass – intyg som visar att en person är immun mot coronaviruset och därför ges möjlighet att exempelvis resa eller besöka vissa platser

Infodemi – global spridning av skadliga rykten

Intimitetskoordinator – person som arbetar inom film, tv och teater med att sexscener ska kännas trygga för skådespelarna

Kamikazetips – förutsägelse om utgången i en tävling, match eller idrottsserie som görs när förutsättningarna är helt eller delvis okända

Kanskeman – man som inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande

Kemsex – sex i kombination med användning av narkotika för att förhöja den sexuella upplevelsen

Klustersmitta – spridning av virus bland personer i en avgränsad grupp

Krympflation – minskning av innehållet i förpackning utan motsvarande prisminskning

Lesserwisser – person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer

Lockdown – restriktioner som begränsar rörelsefriheten i ett samhälle och möjligheten att använda olika samhällsfunktioner

Mjuta – stänga av mikrofon eller ljud

Novent – julförberedelser och adventsliknande firande i november

Platta till kurvan – hålla smittspridningstakten på en jämn nivå

R-tal – genomsnittligt tal som visar hur många personer som smittas av en redan smittad person

Simp – person som genom smicker försöker väcka en annan persons romantiska eller sexuella intresse

Självkarantän – isolering i hemmet eller på annan plats när en person har eller kan ha smittats alternativt vill undvika risken att smittas av coronaviruset

Social distansering – det att hålla fysiskt avstånd och att ta hänsyn till riskerna för smittspridning i sitt sociala umgänge

Statyprotest – manifestation som ifrågasätter förekomsten av statyer föreställande personer som anklagas för att ha underblåst eller utövat förtryck

Superspridare – person som sprider en sjukdom till ett stort antal personer

Turistkorridor – överenskommelse som möjliggör semesterresor mellan länder där smittspridningen är på låga nivåer

Tvåmetersregeln – rekommendation eller bestämmelse om att hålla två meters avstånd mellan personer som inte tillhör samma sällskap

Underturism – situation där besökarna är för få för att turistberoende orter ska klara sig ekonomiskt

Vårdskuld – uppsamlat behov av sjukvård som uppstår när vissa åtgärder skjuts upp till förmån för åtgärder som är mer akuta

Växtblindhet – avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden

Zombiebrand – eldsvåda som övervintrar under snötäcke och blossar upp till våren

Zoombombning – intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom videomötestjänsten Zoom

(Källa: Språkrådet)

Gatlyktan och stjärnhimlen

Gatlyktan och stjärnhimlen

Går stilla i decembermörkret
i stilla luft, stilla grenar på träden
några molnslingor på den mörka himlen
och månen som kikar fram
med stjärnornas goda vilja.
De så långt borta,
månen så nära, ibland.
En gång i månaden.

Gatlyktans lite gula sken
närmast jorden, asfalten och gruset
lyser idag, hos grannen hade den slocknat.
Osäker, men nyttig när den fungerar.
Ostadig, mänskligt nära.

Stjärnorna finns där jämt och alltid
ibland - för mina ögon - skymda av molnen
som står oss emellan
de glimmar, glittrar, liksom blinkar
som en god vän som med glimten i ögat
har sagt något som gäller,
något som är sant och visst.
Eller en förälders kungsord
till det gråtande barnet.

Stjärnan finns kvar,
även när gatlyktan slocknat
och ny lampa måste sättas i.
Reparation nödvändig.

Mina löften och Guds löften.
Gatlyktan och stjärnhimlen.

Ordet JUL

Ordet jul är av germanskt ursprung, och sannolikt var den urgermanska formen jehwla. 

Ordets ursprungliga betydelse är omstritt, men den kan ha betytt "fest" eller "högtid". Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat att det urgermanska ordet var jehwla. Ordet lånades tidigt in i finskan, "juhla" betyder där "högtid". Senare har finskan lånat in ordet en gång till, "joulu" med betydelsen "jul". Uppenbarligen fanns här redan en stor fest, sannolikt i samband med midvintersolståndet, som kallades jul.

Det äldsta belägget för ordet jul kommer från ett fragment Codex Ambrosianus A av den gotiska kalendern som skrevs någon gång på 500- eller 600-talet e.Kr. Fragmentet beskriver slutet på oktober och början på november. Månaden november är överskriven med "Naubaimbair: fruma Jiuleis" vilket kan tolkas som "November: första julmånaden" eller "November: Månaden före jul". Omkring 730 e.Kr. skrev Beda venerabilis att anglosaxarnas kalender har månaden "geola" eller "giuli" som kan motsvara december eller december och januari.

Efter kristendomens införande använde germanerna samma ord för firandet av Jesu födelse som man använt på det förkristna firandet. På 1000-talet i England och 1100-talet i Tyskland började man dock kalla det kristna firandet för "Cristes Mæsse" (Kristi mässa) som blivit "Christmas", respektive "wîhe nah" (vigda natten) som blivit "Weihnachten". I de nordiska länderna behöll man ordet "jul".

(källa: Wikipedia)

En mäktig julhälsning

https://youtu.be/v5mdybeyLVc

God fortsättning på julfriden! 

GOD JUL till mina läsare!

Julstämning med Malena

 Lyssna och njut.

  

Gordiska knuten

Gordiska knuten:

Enligt en legend fanns i den grekiska staden Gordions tempel en knut som satt på en oxkärra och var så pass komplicerad att ingen förmådde lösa upp den. Den som lyckades lösa knuten skulle enligt en profetia bli herre över Asien. Alexander den store lockades att försöka men misslyckades. Han blev då arg, drog sitt svärd och högg sönder knuten och insåg i samma ögonblick att problemet var löst. En sådan oväntad åtgärd för att lösa ett till synes omöjligt problem kallas därför ibland Alexanderhugg, ett uttryck som används om drastiska, oväntade och oortodoxa lösningar på svåra problem.

När Alexander den store år 334 f Kr nådde staden Gordion i dagens Turkiet ska han ha rönt uppmärksamhet genom att lösa den gordiska knuten. 

Namnet syftar på den speciella surrning som förband vagnsstång och ok till en helig vagn som förvarades i stadens Zeustempel. Enligt en spådom skulle den som löste knuten bli Asiens kung. Alexander antog utmaningen, men kunde inte hitta någon ände på knopen. Därför ska han ha dragit sitt svärd och huggit av repet itu.

Ett "alexanderhugg" har därigenom blivit ett ut­tryck för drastiska lösningar på svåra problem. Antikens författare är dock inte överens om hur fältherren löste problemet.

En del hävdar att Alexander den store istället drog ut den sprint som höll ihop knuten, vilket också hade varit ett mer värdigt sätt att förhålla sig till föremålen i ett Zeustempel.

(källa: Wikipedia och
https://varldenshistoria.se/civilisationer/greker/hur-lostes-den-gordiska-knuten)

STAR

Inom sfären för informationssäkerhet i system och molntjänster och mobilitet talar man idag om begreppet STAR. Du kan bli en STAR. De fyra bokstäverna står för engelska ord som är viktiga i sammanhanget och för att höja vårt säkerhetstänkande. Både som privatpersoner och på våra arbetsplatser. Dataskyddslagen och Dataskyddsförordningen (GDPR) handlar om detta: att värna den personliga integriteten.

Så här: 

STAR: stop, think, ask, report. Dvs. bli mer medveten om risker som finns i programvaror, tjänster och nätverk i din PC, mobil, Ipad eller Chromebook. Ditt användande av personuppgifter i olika sammanhang - en mycket viktig och personligt laddad fråga. Namn, adresser, personnummer, foton på människor som går identifiera, personliga omdömen och tyckanden; allt sådant är personuppgifter. 

Till svenska översätts begreppen så här: Stanna upp, tänk efter, fråga och rapportera.

Vi uppmanas nu, på våra arbetsplatser, att bli en STAR! Att vara en medveten medarbetare som stannar upp, tänker efter, frågar och rapporterar.

Fjärde advent

  

Var rädd om dig

Från torget i Karlskrona. 
En god vän skickade mig bilden.

Fredag i december

Fredag morgon. En dag till i historien. Världshistorien. Min historia. Allas historia. 18 december. Snart fjärde Advent.  Mörkret råder utomhus, men ljus och stjärnor lyser upp tillvarons mörker. 

Dock, natt ska inte förbli där nu ångest råder. Det folk som vandrar i mörkret, ska se ett stort ljus, ja över dödsskuggans dal ska ett ljus skina klart. (Jes. 9) 

Namnsättning på det stora möbelföretaget

Visste du detta om IKEA?

En stol blir en ort, påslakan blir växter...

Här är några exempel på hur produkterna namnges:

● Sängar, garderober, hallmöbler: Svenska berg, kullar och höjder (tidigare norska ortsnamn)

● Matbord och stolar: Svenska ortsnamn

● Bokhyllor: Yrken och svenska ortsnamn

● Badrum: Svenska sjöar och vattendrag (tidigare skandinaviska namn)

● Skrivbord, stolar och snurrfåtöljer: Svenska pojknamn (tidigare skandinaviska namn)

● Köksvaror: Namnges efter funktion men också svenska ortsnamn (tidigare skandinaviska)

● Trädgårdsmöbler: Svenska öar (tidigare skandinaviska)

● Mattor: Infrastruktur (tidigare danska ortsnamn)

● Belysning: Mätenheter, årstider, månader, dagar, sjöfart etc.

● Tyger och gardiner: Svenska flicknamn (tidigare skandinaviska)

● Sängtextilier: Blommor och andra växter

● Barnprodukter: Däggdjur, fåglar, insekter, beskrivande ord

● Kökstillbehör: Maträtter, fiskar, svampar

● Lådor: Svenska slanguttryck

Och från 1 december i år kommer man bara namnsätta sina varor med svenska ord. 
(källa: dn.se 2020-12-16)

Dikt av William Blake

The Little Black Boy, By William Blake ( 1757-1827, London)

My mother bore me in the southern wild,

And I am black, but O! my soul is white;

White as an angel is the English child,

But I am black, as if bereav’d of light.

My mother taught me underneath a tree,

And sitting down before the heat of day,

She took me on her lap and kissed me,

And pointing to the east, began to say:

“Look on the rising sun: there God does live,

“And gives his light, and gives his heat away;

“And flowers and trees and beasts and men receive

“Comfort in morning, joy in the noonday.

“And we are put on earth a little space,

“That we may learn to bear the beams of love;

“And these black bodies and this sunburnt face

“Is but a cloud, and like a shady grove.

“For when our souls have learn’d the heat to bear,

“The cloud will vanish; we shall hear his voice,

“Saying: ‘Come out from the grove, my love & care,

“‘And round my golden tent like lambs rejoice.’”

Thus did my mother say, and kissed me;

And thus I say to little English boy:

When I from black and he from white cloud free,

And round the tent of God like lambs we joy,

I’ll shade him from the heat, till he can bear

To lean in joy upon our father’s knee;

And then I’ll stand and stroke his silver hair,

And be like him, and he will then love me.

Denna dikt hänvisar årets Nobelpristagare i litteratur, Louise Glück, till i sin Nobelföreläsning där hon lyfter fram Blake och Dickinson för deras poetiska tilltal, som följt henne ända ifrån barndomen. Ett personligt tilltal som på djupet berörde hennes själ. 

Barack Obama och Louise Glück. 

Det gäller att vara snäll, alltså...

Mary's Boy Child

 And then they found a little nook in a stable all forlorn.
And in a manger cold and dark, Mary's little boy was born.

Mary's Boy Child är en julsång från 1956, i original på engelska skriven av Jester Hairston, framförd av amerikanske Harry Belafonte. Sången handlar om bibelns berättelse hur det gick till då Jungfru Marias son Jesus föddes i Betlehem.

Sången har spelats in av en mängd artister i mängder av olika arrangemang. De mest kända (och framgångsrikaste) är originalet med Belafonte 1956 och västtyska pop/discogruppen Boney M:s version från 1978, den senare i en betydligt "poppigare" version och tillägget "Oh My Lord" till titeln.

Andra mer eller mindre kända versioner förekommer med bland annat Hootenanny Singers (1968), The Brothers Four (1966), Nat King Cole, John Denver (1990), Greg MacDonald, The Merrymen (1969), Jim Reeves (1963), Kiri Te Kanawa (1985), Harry Connick Jr (2005), Pete King Chorale, Nina & Frederik (1959) och Carola (1999). Mahalia Jackson spelade 1956 in sången under titeln Mary's Little Boy Chile.

(källa: Wikipedia)

Tredje advent

Annorlunda luciatåg

Kolla denna bild på årets märkligaste luciatåg, i Uppsala domkyrka: 

Se den verkliga bilden, på denna länk, tagen av kantorn: 

https://www.instagram.com/p/CIC0dIzInwu/ 

😅😏 

Att bli äldre

I en av lokaltidningarna kunde jag igår läsa den oerhörda nyheten: 

Länets politiker blir äldre.

Och jag tänkte: "blir inte alla det?" 
Rubriksättarna har inget enkelt jobb med sådana jobbiga läsare som sätter fingret på syftningsfelen.  😏😉

Nobeldagen

I år är nog det mesta av firandet annorlunda, men så här brukar det gå till, som SO-rummet på nätet visar oss:

Dock, det blir annorlunda i år. Se själva kl. 20 ikväll: 

https://www.svtplay.se/video/28462221/nobel/nobel-2020-en-kvall-for-nobel-10-dec-20-00 

Stämningsfullt vid Lyckebyån

 

Lysande träd i Lyckeby

 

Vy över Lyckeby

 

Andra advent

Vacker frost

                     

Ron på bron

 Har du ron att stanna på bron? Ta chansen.

Uppleva stillhet

           Om  

Nåd

Ur Spegelmannen av Lars Kepler:

Hon tar sin dotters ansikte i sina händer och ser in i hennes ögon. En känsla av ofattbar nåd omsluter henne som varmt vatten.

– Mamma, ler Alice.

Tillsammans faller de ner på knä i sanden och håller om varandra hårt. Sirener från utryckningsfordon hörs avlägset.

Kärleken

“Kärleken är faktiskt inte en sak, utan en oändlig rad enstaka handlingar” 

(Richard Ford)    

Bokstaven Ö

Alfabetets sista bokstav är Ö och den härstammar från digrafen oe. Bokstaven ö uppkom av att man under 1500-talet satte ett litet e över o, vilket härstammar från tyska. Under medeltiden på svenska och fortfarande på danska och norska används ø som härstammar från o och e skrivna bredvid varandra som œ. (Ligaturen œ används i franska.) I frakturstil användes ett litet e ovanför ett o som beteckning för ö ända in på 1900-talet. I tysk skrivstil skrivs ett litet e med en n-liknande bokstav som något förenklad liknar två streck.

Användning

Ö används i estniska, finska, isländska, svenska, azerbajdzjanska, turkiska, tyska och ungerska (men har i tyskan inte status som en självständig bokstav). Bokstaven kan också dyka upp i exempelvis (äldre) engelska texter, då trema markerar dieresis, dvs. prickar sätts ut över en bokstav för att markera att den ska uttalas separat från bokstaven innan (ex. eng. coöperation).

Den motsvarande bokstaven i norska och danska är ø. I latin och franska används stundom œ.

I handskrift kan ö ibland se ut som ō eller õ.

Uttal

I svenska representerar ö en mellansluten främre rundad vokal (IPA: [ø], som ett vanligt långt ö) eller en mellanöppen dito ([œ], som ett kort ö, eller ö framför r). Vid nedteckning av dialektala uttal används ibland ô.

(källa: Wikipedia)

Vill du läsa om övriga bokstäver i det svenska alfabetet, sök uppe till vänster på min bloggsida, och använd sökordet: bokstaven

Alla bokstäver i alfabetet går att hitta på min bloggsida. De är var och en  - precis som du och jag -  viktiga.

Första advent

Jag tänker på första advent. Den dag då Jesus red in

i Jerusalem och människor, vuxna och små, gav honom

sin hyllning. De ropade och sjöng Hosianna i höjden, 

de bredde ut palmblad som en banad väg för honom, rakt

in i staden. Rakt in i historien. Och rakt in i motståndet, som 

hans väg också var kantad av. 

Man frågade sig själv, och varandra:  vem är han? 

Varifrån kommer han? Vad vill han?

Han vill komma in i ditt liv, kära läsare. Men han bryter sig

inte in. Han knackar på hjärtats dörr, och manar dig att

öppna ditt inre för honom. 

Trist-lott

Bokstaven Ä

Ä är den tjugoåttonde bokstaven i det svenska och finska alfabetet. Ä finns också i tyskan, estniskan, võru, turkmeniskan, slovakiskan och liviskan men har inte status som egen bokstav i tyska.

Ä uttalas på svenska [æ] då det direkt föregår ett r, annars [ɛ] (regionala variationer förekommer). Under några decenniers tid[när?] har dock uttalet i stora svenska befolkningsgrupper successivt glidit mot ett allt öppnare [æ], även då inget r följer. Detta anses bland annat bero på så kallat skriftspråksuttal, men även andra faktorer har sannolikt spelat en roll.

I handskrift kan ä ibland likna ā ellar ã.

Det finns andra bokstäver med motsvarande uttal i fler språk:

• Æ i danska, norska och färöiska. Isländskans æ uttalas /aj/.
• Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB är Ä signum för tidningar, se SAB:Ä.

Historia

Bokstaven Ä var under medeltiden en ligatur, sammanskrivning, av A och E (se även Æ). Under 1500-talet började man skriva bokstaven som ett A med ett litet e ovanför, (Aͤ respektive aͤ). Under de första decennierna av 1700-talet uppkom bruket med två prickar.

I början av 1900-talet fanns krafter som ville byta ut bokstaven E mot Ä i vissa ord för att stavningen skulle motsvara uttalet: Pär, modärn osv.

(kella: Wikipedia, eller var det: källa ?)

Round Robin

Inom datavetenskap är Round Robin en av de enklaste schemaläggningsalgoritmerna för att schemalägga till exempel processer i ett operativsystem. Round Robin baseras på FIFO (First-in-first-out) och leder inte till resurssvält och är mycket enkel att implementera, men kan vara ineffektiv och saknar ganska många funktioner, till exempel prioritering.

Algoritmen fungerar genom att varje enhet som behöver resurstid får en fast tid att jobba på. Därefter får nästa enhet resurstid. När alla som vill ha tid har fått sin tid, så börjar man om igen.

För att göra en liknelse till verkligheten kan man se Round Robin som en lite annorlunda kö i en butik. Alla kunder får till exempel en minut på sig att betala. Om kunden inte hinner med alla sina varor får kunden ett kvitto på hittills inslagna varor och får ställa sig sist i kön. Efter en stund får kunden komma fram och fortsätta betala i en minut till. Till sist har kunden fått alla sina varor inslagna och betalat och kan då lämna butiken. Detta kan vara bra för att undvika att en kund står längst fram och aldrig blir klar, medan en person längre bak i kön som bara ska köpa en läsk får vänta i flera timmar. (källa: Wikipedia)

Round Robin kan också betyda "alla möter alla", i t.ex. en hockeyturnering. 

Jag tar pilen till joppet

Bokstaven Å

Bokstaven å används med ungefär samma uttal i bland annat svenska, norska och danska. Å används numera även i vallonska, vilket dock har typografiska orsaker (den är tillgänglig i teckenuppsättningen) och saknar historiskt samband med de nordiska skriftspråken. Den förekommer också i bland andra nordfrisiska samt finska, lule-, skolt- och sydsamiska. Bokstaven används även i språken chamorro, bayerska och istrorumänska.

Bokstaven Å har sitt ursprung i ett långt a-ljud, vilket på medeltiden skrevs som aa på de skandinaviska språken. När långa vokaler senare slutade att skrivas med dubbla bokstäver hade det långa a-ljudet förändrats till dagens å-ljud. I likhet med ä och ö (ursprungligen skrivna som ae respektive oe eller som ligaturerna æ resp. œ) bildades en ny bokstav för att representera det tidigare aa genom att en bokstav placerades över en annan för att bilda ett nytt grafem. Bokstäverna ö respektive ä uppstod för att man ville representera ljud som var mellanting mellan [a] respektive [o] och [e]. De e som användes till en början förenklades efterhand till enbart två prickar. Långa aa ersattes i början av 1500-talet i tryckt svenska med ett a försett med ett litet o ovanför för att illustrera det nya [o]-liknande ljudet.

Aa användes som tecken för bokstaven å i norska fram till 1917 och i danska fram till 1948; exempel: "Ad landeveje og paa staalskinner; Fra barkbaad til oceandamper". Skrivsättet är fortfarande vanligt för Å/å i namn, till exempel "Braaten", "Aabenraa" och "Aalborg". Aa används även i den maskinella koden på svenska pass om passinnehavarens namn innehåller å. Till exempel så blir Ågren "Aagren" i maskinfältet.

Bokstaven å kan i sig utgöra ett helt ord eller en förkortning, och kan då betyda något av det följande:

• Ett mindre vattendrag, se å (vattendrag)
• Tolv platser i Sverige, fem platser i Norge och en plats i Danmark, se Å (ortnamn)
• -å förekommer också som ortnamnsefterled
• En preposition, motsvarande tyskans an och engelskans on, som i modern svenska har ersatts av på. Ordet å används nu bara i stelnade uttryck som å ena sidan och å mina vägnar. Frasen upp å kom att uppfattas som upp på och så uppstod det nya ordet på, som konkurrerade ut å. Samma utveckling skedde i danska och norska.
• Infinitivmärket att (som i att springa) uttalas ofta som å och det skrivs emellanåt så, särskilt för att markera ovårdat eller dialektalt språk. Det utgår från en preposition at med långt a-ljud, motsvarande engelskans at och latinets ad, med betydelsen "till". Under medeltiden utvecklades ordet till åt. Infinitivmärkets moderna skriftform "att" är en kortform av det äldre āt medan den vanliga talspråksformen "å" är en kortform av det yngre åt. På danska skrivs ordet som at, uttalat "å". På norska är skriftfomen "å". Funktionen som dialektalt svenskt infinitivmärke återfinns till exempel i shownamnet Det ska va gôtt å leva.
• Konjunktionen och uttalas vanligen som å och det skrivs emellanåt så, särskilt för att markera ovårdat eller dialektalt språk. Exempel: Uppåner. Orden att och och brukar förväxlas, och det förekommer hyperkorrektion av å i betydelsen "att", till "och".
• Å används som infinitivmärke på norska.
• Å är förkortning för längdenheten ångström (1 · 10-10 m), uppkallad efter den svenske fysikern Anders Jonas Ångström

(källa: Wikipedia)

Helt enkelt: höst

Fin joggingväg mellan Nättraby och Harstorp.

De två viktigaste dagarna i våra liv

The two most important days in your life are the day you were born, and the day you find out why.

De två viktigaste dagarna i ditt liv är dagen då du föddes, och den dag då du får veta varför.

(Mark Twain)

I Jeremia bok, 29:11 läser vi:

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens
för att ge er en framtid och ett hopp.

Ek och betong?

Kan någon förklara varför man har gjutit betong med stenar i, 

inuti eken vid Marielund, Nättraby?

Jag hittade ett svar på frågan på denna sida:
>Klicka här!

Betong förlegad metod

Det sägs att en ek växer i 300 år, står i 300 år och tillbringar ytterligare 300 år med att långsamt dö. Betongfyllningen var en metod som skulle ge träden en chans att stå längre för både människor och insekternas skull. Tidigare skulle ruttet trä tas bort genom att skrapa eller till och med bränna bort det. Efter det fyllde man i de ihåliga delarna med betong.

Nu har kunskapen och metoderna utvecklats. Idag vet man att träden skadas mer när det dåliga träet tas bort. Dels för att färskt trä exponeras och därmed börjar förstöras av de nedbrytande processerna. Dels för att trädet själv är bäst på att ta hand om angrepp och dessutom använder det trä som redan skadats, eller angripits av olika svampar, som ett skydd. Innanför avtar förmultningen.

Årsringar

Tranströmer (1993)

Färg- och talsymbolik

Thomas Idergard (artikel i dagen.se): En sjunde färg betyder allt i regnbågen

Sju är i den kristna traditionen frälsningens tal.

Nu är regnbågen en symbol för frid och fred med rötter i Bibeln (Guds tecken i skyn efter syndafloden i 1 Mos 9:13–15). Det är bara en detalj som skiljer i relation till vår tids politiska regnbåge, vilken vid närmare reflektion visar sig vara avgörande för en kristen förståelse och användning av symbolen. Antalet färger i Guds regnbåge är normalt sju.

Talet sju är i den judisk-kristna talmystiska traditionen skapelseordningens tal för fullkomlighet, vilket bland annat visar sig i veckans sju dagar, de sju kontinenterna, de sju stamtonerna i musikskalan, de sju nivåerna i det periodiska systemet och ljusets brytning i sju färger i en prisma och därmed i den naturliga regn­bågen. Sju är dessutom i den specifikt kristna traditionen frälsningens tal, synligt genom till exempel i Jesu sju yttranden på korset, de sju sakramen­ten, jungfru Marias sju sorger och de sju församlingarna som Uppenbarelseboken riktades till. På direkt motsatt sätt är det däremot med talet sex som i den bibliska talmystiken representerar ofullkomligheten, negationen av det goda, synden och Guds dom.

Färgen indigo som finns i den kompletta regnbågen, saknas ofta i den som bara har sex färger, till exempel den som så här års vajat över Sverige. Indigo är på flera ställen i Bibeln och i den kristna konstens avbildning av jungfru Maria en symbol för den nåd som binder samman himmel och jord och drar människans ofullkomliga domän in i Guds eviga, sanna och fullkomliga, där den helas och blir sig själv, det vill säga vad Gud ville.

Som klassiskt troende kristen bör man glädja sig åt och bära regnbågen som Guds fridssymbol, sammanfattningen av fullkomligheten i skapelsen och frälsningen i Kristus. Man ska bara vara noga med att först räkna antalet färger.

Photo by Simon John-McHaffie on Unsplash.

Windows 1.0?

Rensning

I lördags var det städdag och inventeringsdag. Det började med min bokhög vid sidan om min skrivarplats. Jag sorterade och ställde upp några böcker i bokhyllan. Inventerade vilka böcker jag höll på att läsa, vilka jag ville dröja med, och vilka som just nu är aktuella, ur ett inre perspektiv. 

Efter frukosten gick jag ut i garaget och röjde på arbetsbänken, slängde grejer, organiserade och sorterade skruvar, pytsar, penslar, verktyg, och dammsög arbetsbänken! Det blev fint, och kändes så skönt på insidan. Att veta vad jag har, vad jag inte har, och var det jag har finns. 

På eftermiddagen tog jag en lång skön joggingrunda i skogen i riktning mot Johannishus på grus och avslutade med landsväg och asfaltslöpning. Efter några kilometer började hjärnan rensas. När de höstsköna kilometrarna var genomförda, var hjärnan mer harmonisk än före loppet. 

Tre sorter rensning. Det var skönt. Bitar faller på plats. Ordning utanför och inuti. Tack.

Byggnader (56)

 

Gammalt hus vid Marielund, Nättraby

Om Facebook. Socialt massförstörelsevapen?

Elisabeth Åsbrink (DN) har läst en ny bok om internets allra sämsta sidor. Jaron Lannier har skrivit boken ”Ten arguments for deleting your social media accounts right now”

Så, vad är det egentligen som pågår? I korta drag: Algoritmerna som styr vad vi ser på sociala medier justeras och optimeras oavbrutet för att skapa ”engagemang” – det vill säga främja användarnas närvaro och aktivitet. De är extremt effektiva. En person född på 00-talet kontrollerar sin telefon i genomsnitt 150 gånger om dagen. Multiplicera gärna det med de över 2 miljarder människor som alltså finns på Facebook (lika många som bekänner sig till kristendom).

Eftersom var och en tar del av en skräddarsydd verklighet upphör en gemensam erfarenhet av världen att existera, vilket leder till att vi helt enkelt inte förstår varandra. Empatin krackelerar. Folk tycks vara idioter. (Jaron Lanniers ord)

Till det kommer att algoritmerna triggar hjärnans belöningssystem, du kan få en lyckokick av att många gillar dina uppdateringar. Men där finns dessutom en inprogrammerad nyckfullhet. Ibland får du inte lika många ”likes” – det är en del av manipulationen – och det kan skapa både stress och nedstämdhet och en rädsla för att stötas bort. Som en följd ökar du din aktivitet. Det här är inga egentliga nyheter men Lanier beskriver problemet på ett nytt sätt:

”Algoritmen försöker skapa det perfekta sättet att manipulera en hjärna, medan hjärnan, som söker en djupare mening, förändras som svar på algoritmens experiment ... Men eftersom stimulin från algoritmen är fullständigt slumpartad och saknar mening, svarar hjärnan inte på något verkligt utan på en chimär. Den processen – att bli beroende av en undflyende illusion – är definitionen av ett missbruk.”

(källa: https://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/facebook-ett-socialt-massforstorelsevapen/) 

Byggnader (55)

 

Hus vid Lorentzberg i Karlskrona

Byggnader (54)

 

Ny byggnad vid sjukhuset, Karlskrona

Maraton

Saxat ur BLT.se 2020-11-12

Städsla

städsla

(åld.) städja, anställa, ta i sin tjänst.

Ex. Mysig stämning i Fox news morgonsoffa när president Trumps tidigare presstalesperson Sarah Huckabee Sanders nu städslats för att kommentera dagspolitiken. (ur dn.se)

Av städia ("ställa, placera; anta i tjänst").

(källa: Wikipedia)

Vitmossa på liggande trädstam. Tromtö.