onsdag 30 september 2020
Globaliseringens rangrulla vändes uppochned
Jag hörde ordet på ett videoklipp på dn.se om blåbärsplockningen i Sverige, och hur hanteringen av detta spårat ur i den tid som nu är med olika restriktioner för utländska bärplockare. Och jag kollade vidare på ordet rangrulla, efter att ha hört meningen: Globaliseringens rangrulla vändes uppochned. Vet inte om jag någonsin hört ordet förut.
Detta hittade jag på Wikipedia:
Rangrulla är en lista över statliga ämbeten, officersgrader och ordnar m. m., som tjänar till att rangordna personer efter deras position i samhället.
Rangrullorna blev som mest populära under 1800-talet, när de statliga myndigheterna byggdes ut med allt fler titlar, samtidigt som de sociala konventionerna fick en allt mer komplicerad utformning. Vid formellare bjudningar var det viktigt att gäster placerades och inbjöds efter deras formella rang, och för att undvika fadäser inom området upprättades rangrullor efter vilka man utifrån en persons utmärkelser kunde placera personen på rangskalan.
Under 1900-talet minskade rangrullans betydelse, men har fortsatt leva kvar i vissa kretsar långt fram i tiden. Dess nutida motsvarighet är den omfattande placeringlista som årligen publiceras i den av kungl. hovstaterna utgivna Hovkalendern.
Läs mer om Hovkalendern här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hovkalendern
tisdag 29 september 2020
Dags för nya kläder? Offerkoftan.
måndag 28 september 2020
Ur Håkans Nessers bok: Den sorgsne busschauffören från Alster
Ibland är min livslåga så svag att det känns som om jag skulle kunna ställa mig framför en spegel och blåsa ut den. Det är en konstig tanke, men ända sedan olyckan är det så det sett ut i mitt huvud.
Besynnerliga bilder. Förvirrade funderingar. Idéer och resonemang som aldrig tog plats där innan det hände.
Inte hela tiden förstås, men då och då. Framförallt på natten, i de där olustiga tillstånden mellan sömn och vaka. Kanske i drömmarna också, fast jag vet inte; jag har i stort sett slutat komma ihåg vad jag drömt. Så var det heller inte förr, men jag har träffat en rad olika terapeuter och psykologer och den gemensamma uppfattningen tycks vara att allting är normalt efter ett svårt trauma. Att ens tänkande och varseblivning kan förändras i vilken riktning som helst när man varit med om en händelse som den jag gått igenom.
Att man på sätt och vis blir en annan människa än den man var. Men det är min egen slutsats.
Jag har börjat skriva för att det åtminstone ska finnas en förklaring kvar. Om någonting händer. Det vill säga min förklaring, min berättelse. Kanske kommer ingen att vara intresserad av att läsa den, och det finner jag mig i så fall i. Jag förstår att det är svårt att tro på vad jag säger, när jag försöker berätta om det som faktiskt händer. Vad jag menar att jag är utsatt för. Nu är det ju bara Karin jag diskuterat det med, men jag märker att hon lyssnar av medlidande och egentligen tror att jag inbillar mig. Eller i varje fall att jag överdriver; hon kan förstås inte förneka brevens existens, det är omöjligt, men hon tycker att jag fäster alltför stor vikt vid dem.
------------------------------
Min rekommendation: läs boken om du är intresserad av inre processer hos en människa. Eller hos två människor. Eller hos tre människor. Eller alla människor. Mycket speciellt, oväntad, tragisk men hoppfull. Den handlar om hur livet kan te sig, och hitta nya vägar. Och mycket kretsar kring en röd cykel. Bara det inbjuder till läsning.
söndag 27 september 2020
Träda
Träda eller träde innebär att åkermark under en period får vila från produktion av grödor. Denna vila kan pågå i ett eller flera år. Trädan är en gammal företeelse och kom till för att marken inte skulle utarmas. Odling av säd år efter år medförde att marken blev helt utarmad så att den blev värdelös för odling. Redan i början av 1700-talet använde man sig av "träda" i Bergslagen, speciellt på nyodlingar. Man gödslade kraftigt och odlade spannmål i 3 år varefter man slog (den självsådda) vallen under 8–10 år. Denna äldre form av träda kallades linda. I modernt lantbruk finns ingen anledning att lägga mark i träda för produktionens skull. Man kan utföra markanalys för att fastställa innehållet av växtnäring i marken och utifrån denna bestämma en gödselgiva som återställer näringsbalansen.
En annan anledning till träda är att bekämpa ogräs. Istället för att bespruta med herbicider, kan man låta åkern gå i träda. Här finns två olika typer av träda. En så kallad svartträda där man med hjälp av harv och plog bekämpar ogräset, och grönträda, där en utvald växt, som är livskraftigare, tar över och hämmar ogräset samt förhindrar kväveläckage. En sådan gröda kallas fånggröda. Svartträda medför vanligen att kväve läcker ut från åkern och bör inte tillgripas utom som sista utväg i kampen mot ogräs.
Trädan berikade mångfalden i den svenska faunan och floran. Eftersom trädan är på väg att försvinna ur växtföljden i det moderna jordbruket ger EU idag bidrag till lantbrukare som lägger mark i mångfaldsträda. Syftet med denna träda är att åstadkomma en växtlighet så att insektsarter gynnas eller att skapa bra häckningsplatser för fåglar. En mångfaldsträda kan innehålla allt från ovanliga örter till ogräs och fröblandningar som gynnar insekter får sås in. En sådan träda kan anläggas på åkermark, del av åkermark eller i kantzoner.
(källa: Wikipedia)
En människas liv kan också ligga i träda. Mer om det en annan dag. I träda. Intressant ord. Att träda tillbaka. Att träda fram. Att avträda. Att framträda. Att inträda. Att påträda. Att tillträda. Uppträda.
lördag 26 september 2020
Mjölkpall i eftermiddagsljus
fredag 25 september 2020
Byggnader (51)
torsdag 24 september 2020
onsdag 23 september 2020
Ungas skrivande. Kris. Konsekvenser.
Utbildningsradions dokumentär ”Skrivglappet”, och resultaten från de två undersökningar som gjorts i anslutning till den, har väckt stor uppmärksamhet i veckan. Vi har bland annat fått veta att omkring hälften av cheferna i Sverige någon gång har valt bort att rekrytera en ung person på grund av bristande skrivförmåga, trots att de uppfyller kriterierna i övrigt och att att nära hälften av universitets- och högskolelärarna tycker att unga studenter har dåliga kunskaper i att uttrycka sig i skrift.
De bristande skrivkunskaperna försämrar inte bara unga människors möjligheter att klara av högre studier eller att få jobbet de vill ha på arbetsmarknaden. Problemen med ungas bristande skrivkunskaper ställer också till problem för arbetsgivare. En arbetsgivare uppger att ”Bristande meningsuppbyggnad och felstavning har lett till att felaktiga läkemedel skrivits ut” och en annan att ”Det har fått juridiska följder när en beskrivning har varit omöjlig att förstå”.
Strålkastarljuset riktas både i programmet och i den efterföljande debatten, föga förvånande, mot svensk skola och dess problem: lärarutbildningen, pedagogiken, lärarstatusen och digitaliseringen, för att nämna några. En sådan debatt är nödvändig men bristande skrivförmåga bland unga vuxna torde också hänga samman med en allt svagare ställning för det skrivna ordet i allmänhet och bland unga i synnerhet.
Statens Medieråds undersökning om ungas medievanor, från förra året, var dyster läsning – åtminstone ur läsandets perspektiv. Hälften av alla 17-19-åringar läser böcker och tidningar mer sällan än en gång i veckan – eller aldrig. Andelen unga som dagligen läser böcker eller tidningar har minskat kraftigt de senaste åren. Användningen av sociala medier eller att se på videoklipp på Youtube är däremot desto vanligare, om nu någon förvånas över det.
När läsandet bland unga trendmässigt minskar är det inte så märkligt att skrivkunskaperna försämras, åtminstone inte i min värld. Att ta sig igenom längre och komplexa texter är något annat än att läsa statusuppdateringar eller skumma igenom kortare texter på skärmen. Romanläsandet utvecklar både tänkandet, läsförmågan och språkkänslan. Ska utvecklingen vändas kan inte allt ansvar läggas på skolan utan fler unga måste förmås att välja Dostojevskij i stället för att pilla med mobilen. Och det gäller även oss vuxna, barn och unga har en tendens att följa vuxnas exempel snarare än deras uppmaningar. Läsandet behöver en renässans i hela samhället.
Lyssna på utbildningsradions program om detta samhällsbekymmer:
http://urplay.se/program/217798-skrivglappet?cmpid=del%3Acl%3A20200829%3Aurplay
Skärmdump från urplay.se |
tisdag 22 september 2020
Du är inte färdig
Bild från https://www.publicdomainpictures.net/ |
F B Meyer säger:
Krukmakaren når sitt mål med hjälp av drejskivan. Den talar om det regelbundna i livet, de rutiner vi ofta tycker är så tråkiga. Runt, runt går skivan och det är svårt att se någon skillnad i lerklumpen från ett varv till nästa. Men det är ändå skillnad. Den kan vara oändligt liten, men för varje varv formas materialet till dess att krukmakaren med sina händer känner att processen är fullbordad. Just det - Krukmakarens händer. Drejskivan i sig själv gör ingenting. Men trösten är att krukmakarens händer arbetar. I hans händer finns inte bara trygghet, utan även en målsättning.
I USA finns en bildekal där texten lyder:
Ha tålamod. Gud är inte färdig med dig.
måndag 21 september 2020
Byggnader (50)
söndag 20 september 2020
Bronnie Ware
Hon kommer fram till 5 olika teman om vad samtalen med dessa personer handlar om och vad de vill tala om, och gör det, i förtroende.
De säger (fritt översatt):
- Jag ångrar att jag lät mig styras av andras förväntningar.
- Jag ångrar att jag jobbade så mycket.
- Jag ångrar att jag inte hade mod att sätta ord på mina egna känslor.
- Jag ångrar att jag inte vårdade kontakten med mina vänner.
- Jag ångrar att jag inte tillåtit mig att vara lite lyckligare.
lördag 19 september 2020
fredag 18 september 2020
torsdag 17 september 2020
Listersjöarna (2)
onsdag 16 september 2020
Listersjöarna (1)
tisdag 15 september 2020
måndag 14 september 2020
Ända hit. Ända dit.
söndag 13 september 2020
Doppas i kyrkkaffe
1. Texten på skärmen som kommer en rad försent.
"Hur svårt ska det vara att ligga ett liiitet steg före?"
2. Att det goda fikabrödet alltid tar slut.
"Jag klarar inte en söndag till med Digestive".
3. För mycket smör på smörgåsarna.
"Är det Janne som varit i köket igen?"
4. Barnen som leker på scenen med de dyra instrumenten under kyrkfikat.
"Ursäkta, det där är faktiskt ett nord-piano."
5. Grannen som slänger upp armarna lite för yvigt i lovsången och sopar till en på vägen.
"Vår tro är byggt på det namnet Jeeeeesus ..smock"
6. För lång predikan.
"Klockan är över tolv, knyt ihop säcken nu."
7. De äldre medlemmarna som envisas med att sitta på "sin" plats varje gudstjänst, så barnfamiljer får sprida ut sig på olika rader ("Holger har alltid suttit på sjunde bänken.")
8. Barnfamiljerna som inte har koll på barnen under gudstjänsten. "Sssssch!"
9. Att man aldrig byter ut musikjingeln som manar barnen att gå till söndagsskolan.
"Den där melodin äter sig liksom in i huvudet."
10. Saft som är för svag: "Man ser faktiskt botten på glaset."
11. För hög volym i lovsången
"Ska man behöva öronproppar i kyrkan?"
12. För låg volym i lovsången
"Jag måste kunna känna basen i bröstet!"
13. Att affären intill kyrkan verkar ha fler besökare än kyrkan
"Är ingenting heligt längre?"
14. För få förebedjare: "Det blir ju faktiskt kö i hela kyrkgången."
15. Att alla står upp under dopförättningen så man missar själva doppet.
"Måste folk stå upp och filma, man kan faktiskt be om ljudfilen efteråt."
😅😀😏😕
lördag 12 september 2020
fredag 11 september 2020
Jeremia (del 2)
Profeten Jeremia levde i Jerusalem för cirka 2600 år sedan. Han föddes omkring 650 f.Kr. och började uppträda som profet cirka 626 f.Kr. Han verkade som profet mer än 40-50 år, och han dog i Egypten någon gång efter Babylons erövring av Jerusalem 587 f.Kr.
Jeremias tid var mycket svår i judarnas historia. Det är fråga om tiden just innan Juda rike gick under som stat. År 586 före Kristus erövrades och förstördes Jerusalem, och överklassen fördes bort i fångenskap till Babylonien. Drygt 130 år tidigare hade det nordliga riket Israel krossats av assyrierna – som ofta pekas ut som ett mycket grymt krigarfolk – och nästan alla överlevande medlemmar av de rikare familjerna förts bort till en grym slavtillvaro.
Tiden betecknas av ett stort moraliskt och andligt förfall. Jeremia varnar folket på Guds uppdrag innan katastrofen kommer. Jeremia har ibland kallats "den gråtande profeten", eftersom han blev starkt berörd av alla svårigheter som drabbade hans hemland och folk. (Därför kallas en klagovisa på svenska ibland för en "jeremiad".) Han ville bland annat att folket skulle sluta dyrka de dåvarande gudarna.
Jeremias bok i Bibeln är sammanställd efter profetens död. Det är Jeremias vän Baruk, son till Neria, som på profetens uppdrag skrev ner profetiorna och breven omkring 626-604 f.Kr.
(källa: Wikipedia)
torsdag 10 september 2020
Stinas bastu
onsdag 9 september 2020
Dammig
tisdag 8 september 2020
måndag 7 september 2020
Anspråkslöshet
Ordet anspråkslös. Det gör mig nästan rörd. En tro som inte kräver så förfärligt mycket, som är nöjd. Farligt nära det stillastående, kan tyckas, eller precis det motsatta: en tro som vilar i det som är, som det avvanda barnet vid sin mammas bröst. Vilar i att det är bra som det är.
Sådana befriande ord. Att kunna leva i anspråkslöshet, enkelhet, nöjdhet - med tanken och förvissningen om att allt är ok. En frihetens vind drar in i hjärta och sinne när detta får ta över oron och stressen.
söndag 6 september 2020
fredag 4 september 2020
Renegat/renegater
betydelser enligt synonymsidor på nätet: avfälling, överlöpare, fanflykting, apostat, avhoppare, desertör, roddare, schismatiker, trosförnekare.
1 Betydelse: överlöpare
- avhoppare
- opportunist
- roddare
- trosförnekare
- fanflykting
- apostat
- avhoppare
- angivare
- samarbetsman
- kollaboratör
- femtekolonnare
- quisling
torsdag 3 september 2020
Kufar. Kuf. Kufisk.
Kufisk skrift |
Kufisk: Betydelse: egendomlig, originell, besynnerlig, underlig, sällsam, märkvärdig, kuriös, konstig, förunderlig, apart, excentrisk, främmande, egen. (källa: Wixikon)