I samband med sin predikan tar Tomas Sjödin tillfället att säga sitt tack till församlingen för att de tagit emot honom, trott på honom, tillåtit honom att vara som han är, gett honom friheten att växa i uppdraget, bjudit motstånd när det har varit nödvändigt.
"– Att ni har låtit mig få känna den här välsignade trögheten som räddat mig från en massa snabba och ogenomtänkta upptåg och att jag har fått fortsätta att vara lekfull."
Det låter i mina öron som en person med ödmjuk självkännedom och en stor portion självdistans och humor. Och Tomas, jag är mycket tacksam för alla dina böcker, din ärlighet, och att du behållit "dig själv" genom allt. Det stämmer väldigt väl med vad någon yttrade till en lite överspänd och onaturligt "överandlig" person: Var som Gud, bli människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar