Hängivenhetens lovsång och konsekvens (11)

 Jag utgår från en dikt som heter Hängivenhetens lovsång, som finns publicerad här på denna bloggsida (öppnas i nytt fönster): https://bjornolof.blogspot.com/2019/11/hangivenhetens-lovsang.html 

Och i en serie inlägg kommer jag kommentera de olika delarna och verserna i dikten.

Mina fötter,
välj vägen hjärtat bjuder.

Fötterna är den direkta kroppsliga kontakten med jorden. Och de för mig åt det håll jag väljer att röra mig. Barfota eller med skor på. Det finns en beskrivning i Boken av en mänsklig rustning som finns tillgänglig för varje människa, och den rustningen är längst ner utrustad med villighetens skor. I en gammal textversion benämns de beredvillighetens skor. Villig, eller beredd och villig. 

Bild från pixabay.com

Fötterna både skyddas och uppmuntras av skorna som omsluter dem. Och uppmaningen till fötterna är idag att de ska, skyddade, ta sig fram på vägen som hjärtat bjuder. Det betyder att hjärtat vill påverka och råda över fötterna. Precis som med munnen, det hjärtat är fullt av, talar munnen - så är det med hjärtat: det hjärtat står för och uppmuntrar till, det påverkar riktningen mina fötter går. 

Om jag tillåter det, och med viljans kraft styr mina fötter. För de går inte av sig själv. Att bereda något är att förbereda t.ex. en maträtt, eller att hålla en lektion i skolan. När det gäller våra fötter och steg, gör vi oss beredda att i villighet gå den smala och rätta vägen.